Efter läsningen av Historien om Bodri

Som jag skrev i det förra inlägget Historien om Bodri, var det bilderna på trädet i olika årstider som gav mig idén till bilduppgiften. Inför planeringen av skrivuppgiften hittade jag ett blogginlägg av Jennie Rosén, lärare i åk 7-9 på Oxievångsskolan i Malmö, där hon skriver om hur hon arbetat med Historien om Bodri med elever i åk 7. Efter läsningen fick hennes elever skriva en text i jag-form ur Bodris perspektiv. Jag lånade idén och anpassade den till mina elever. Jag skrev en förebildstext om en karaktär som eleverna kände till, Människan från Sara Lundbergs Kattpromenaden som vi läste förra terminen. Jag tog fasta på scenen i boken där hen blir lämnad av sin katt. För att beskriva att tiden går, lånade jag Hédi Frieds ord trädet får en kopparröd höstdräkt. Jag högläste texten och eleverna fick fundera på vems tankar jag hade formulerat. Jag bad dem också lyssna om den fanns någon mening från boken om Bodri som de kände igen.

Den långa väntan

Jag saknar min katt. Jag undrar var hon är nu. Har hon hittat ett annat hem? Kommer jag någonsin att ses henne igen? Regnet faller ner på mig och jag fryser men jag vill inte gå härifrån. Kanske ligger hon i någon annans säng och värmer någon annans fötter?

Jag ser hur trädet får en kopparröd höstdräkt och sen faller löven till marken. Jag ångrar mig så. Vad gjorde jag för fel? Regnet övergår till snö. Jag som brukar tycka om snön men nu vill jag bara gråta. Jag kanske skulle ha låtit henne bestämma mer. Med tunga steg går jag hemåt och värmer mina iskalla händer över spisen. Trött och frusen kryper jag ihop i fåtöljen och somnar. Plötsligt vaknar jag till av att en sträv tunga slickar min hand. Jag blir varm och glad i hela kroppen.

Åh, du är tillbaka! viskar jag i hennes öra och smeker hennes svartvita päls. Imorgon får du bestämma vart vi ska gå.

Nästa steg är gemensamt skrivande. Eftersom den här gruppen verkligen gillade Lisen Adbåges Dom som bestämmer (som jag skrivit om här), utgick jag ifrån den här bilden (slutet på boken) och fantiserade att flickan med clownnäsa och fjädrarna på huvudet inte alls vill vara med i det tuffa gänget.

Att hon mycket hellre skulle vilja hänga med tvillingarna i blont hår och rosa kläder. Här blir hon lämnad. Jag presenterade idén för eleverna och de var med på noterna.

Den här kreativa delen av planeringsarbetet är viktig för mig. Jag tror också att det gör undervisningen mer tillgänglig. När jag skapar uppgifter och skriver förebildstexter behöver jag fundera på vilka krav som ställs på eleverna och därmed blir det tydligare hur jag behöver anpassa stöttningen. Det gemensamma skrivandet är en viktig del i min undervisning och att skapa gemensamma texter utifrån karaktärer från böcker vi tidigare läst, är ett sätt att hålla samtalet om böcker vid liv. Det är också givande att visa eleverna att vi det är möjligt att inspireras av och härma andra författare i det egna skrivandet.

Innan vi börjar skriva tillsammans pratar vi om vad flickan, vi kallar Anna, behöver göra för att visa att hon egentligen är snäll. Hur ska man vara för att få kompisar? Jag ville också att vi skulle prova använda bildspråk för att skildra hur tiden går, som Hédi Fried gör i boken när hon skriver om årstidsväxlingar hos träden. Hur kan vi beskriva att dagen blir till kväll?

Vår gemensamma text:

Nya kompisar
Nej! Jag vill inte att de ska springa iväg. Jag vill ju vara med tvillingarna. Jag vill inte vara med det elaka gänget längre. Först tyckte jag att de verkade snälla och coola med nu vet jag att de är elaka.

När de elaka lämnar lekplatsen går jag till den stora blåa gungan. Tiden går och dagen får en mörklila klänning. Plötsligt ser jag vackra rosa blommor. Undrar om tvillingarna tycker om rosa blommor? Jag plockar två små buketter och går hem till dem. Efter en stund knackar jag på dörren och när de öppnar säger jag:
-	Förlåt för att jag var elak. Får jag vara er vän?

Sen var det dags att skriva på egen hand. Innan eleverna började fick de följande instruktioner:

Tänk dig att du är Bodri. När Hédi åker iväg med tåget, vad tänker du? Vad känner du? Vad gör du? Tiden går och du ser på träden att årstiderna växlar.

För att stötta skrivandet pratade vi om möjliga känslor och tankar hos Bodri. Vi samlade ord på tavlan:

Känslor: Ledsen, arg, ensam, hungrig

Tankar: Får kraft när jag tänker på Hedi. Tåget kanske kommer tillbaka och jag får följa med. Vart tog hon vägen? När kommer hon tillbaka? Hur ska jag få mat?

Vad gör du? Går till Marika. Får nya vänner.

Eleverna fick en början (som jag hämtat ur boken):

Tåget åker iväg och jag springer tills jag inte orkar längre. De fick även förslag till en mening att avsluta texten: Plötsligt hör jag en röst som ropar Bodri!

Halva gruppen fick börja med bilduppgiften där de först fick välja vilken årstid de vill måla. De fick ett lite tjockare papper och målade vått i vått med en svamp. När det hade torkat använde de en vaxkrita och ritade konturer, inspirerade av Stina Wirséns illustrationer.

Här är några bilder:

Den andra halvan började skriva för hand och jag gav feedback under skrivandets gång. Sen fick de renskriva på dator.

Några texter:

Jag funderar mycket på hur jag ska ge eleverna rätt förutsättningar för att lyckas med de uppgifter de får. Mina skrivuppgifter har ofta tydliga ramar. Men kan det bli för strukturerat så eleverna känner sig hämmade? Malin Larsson, högstadielärare i svenska som arbetar mycket med kreativt skrivande, menar att ”Strukturer är ett stöd för eleverna att lyckas vara kreativa. De håller dem i handen och leder dem framåt.” ( 2020 s.115). Men det är också viktigt att eleverna känner att de har frihet att inom ramarna ta ut svängarna åt det håll de vill. Att Historien om Bodri fängslade eleverna märktes i skrivarbetet. Det börjar med en bra bok.

Referens:

Larsson, M (2020). Skriv för livet Kreativt skrivande i svenskundervisningen Gothia Fortbildning

Det viktiga ordförrådet – tre tips på ordövningar

Under det senaste året har jag arbetat mer medvetet med ordförrådet i min läs- och skrivundervisning. Under läsningen av En nattpromenad och Kattpromenaden valde jag de här tre ordövningarna – ordgömma, sortera orden och ordloop.

Skolplus är en digital resurs där skolan har ett konto. Där kan man enkelt skapa ordgömmor. Jag brukar även använda Att skapa egna korsord, vilket är mycket uppskattat av eleverna. Efter läsningen valde jag ut tolv ord som jag använde i tre olika aktiviteter. Det kan vara svårt att välja vilka ord som eleverna ska arbeta med. I det här fallet var de flesta orden nya för eleverna men ord som stjärnhimmel och illustration tog jag också med för stavning av olika sj-ljud. Vi tränade även på strategier av sammansatta ord. För mina elever där det är så många ord som är nya, kan det vara motiverande att ta med ett par ord som de är något bekanta med.

Orden finns gömda vågrätt och lodrätt. Man kan även välja diagonalt men det gjorde jag inte den här gången.

En ordgömma med ord från En nattpromenad och Kattpromenaden

Några elever fick orden på en lapp som stöttning.

När eleverna hittat alla ord fick de skriva ner dem och sedan välja fem ord för att skriva meningar där orden ingår.

Sortera orden

kristallkrona, illustration, dedikation, stjärnhimmel, kantarell, flugsvamp, kaprifol, cikada, syrsa, ormbunke, björk, iris

Jag hade tänkt att orden dedikation och illustration skulle hamna under övrigt men några elever sammankopplade de med boken och sorterade dem under inomhus.

Naturen – dela upp dessa ord i fyra olika grupper och sätt en rubrik för varje grupp.

kantarell, flugsvamp, kaprifol, cikada, syrsa, ormbunke, björk, iris

Eleverna arbetade parvis och hittade tre av rubrikerna ganska enkelt, svamp, insekter och träd. Den fjärde rubriken växter var lite svårare. Vi pratade lite om skillnaden mellan blommor och växter.

Inger Lindberg skriver i Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket 2017) om betydelsen av att kunna organisera ord genom över- och underordning och även synonymer och motsatser. ”Över- och underordning är en språklig resurs som är av helt avgörande betydelse för kognitiv utveckling inte minst för olika typer av kategoriseringar och vetenskapliga taxonomier”. (2017 s.4).

Ordloop

Den här övningen tar lite längre tid att skapa. Jag brukar använda mig av Natur & Kulturs Stora svenska ordbok som har tydliga förklaringar. Jag klipper ut rutorna och övningen kan användas på olika sätt. Första gången tittar vi tillsammans på orden och förklaringarna. Sedan får eleverna får sitta parvis och para ihop förklaring och ord. Efter det delar jag ut några ord och förklaringar till varje par och en elev börjar med att säga ett ord. Det par som har förklaringen läser den och säger sedan ett nytt ord. I nästa skede arbetar på egen hand. En utveckling av övningen skulle kunna vara att eleverna så småningom skriver egna förklaringar med stöttning. Även om vi har avslutat arbetet med böckerna återkommer vi ibland till en ordloop för att repetera orden.

I ordgömman handlar det om att läsa och känna igen ordet. Sen tränar eleverna mer på betydelsen av orden och över- och underordning. Som med allt annat behöver jag fundera på att variera ordundervisningen även om eleverna till viss del uppskattar förutsägbarhet.

För ett par år sedan lyssnade jag på Boel de Geer, docent i svenska vid Södertörns högskola, som pratade om ordförråd och ordkunskap. Hon talade om betydelsen av ett stort och välorganiserat ordförråd dels som en viktig förutsättning för lärande, dels för att det underlättar ordmobilisering i produktion och perception. Enligt De Geer rymmer ett välorganiserat ordförråd:

• Ords relation till andra ord
• Synonymer
• Motsatser
• Homonymi (ord som stavas lika men har olika betydelser)
• Hierarkier/kategorisering

Det är mycket som krävs för att utveckla ordförrådet. För många elever är det i skolan de möter ett mer utmanade och utvecklat språk och då krävs ett strukturerat och långsiktigt arbete.

Referenser:

De Geer, Boel (2022). Inte bara betydelser – att arbeta med ordförråd och ordkunskap (föreläsning). (Natur & Kulturs Läs och skrivkonferens 12 augusti 2022).

Lindberg, Inger (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)

https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR080254

Kattpromenaden

Sara Lundberg är en illustratör och författare som jag uppskattar väldigt mycket. Jag har tidigare arbetat med Fågeln i mig flyger vart den vill och Emblas universum. Hennes senaste bok heter Kattpromenden och den har många spännande likheter med En nattpromenad som jag skrev om i det senaste inlägget.

Vi är ute på promenad, min katt och jag. Det är jag som bestämmer. Första delen är berättad ur människans perspektiv. De går sin promenad som de alltid gör men katten börjar tycka att det är tråkigt att det alltid är människan som bestämmer. Det händer saker som gör att deras relation sätts på prov. I den andra delen får katten bestämma vilken väg de ska gå och de är med om ett äventyr ute i naturen.

Före läsningen uppmärksammar jag bokens titel och vi jämför med den förra boken. Eleverna ser att det är båda sammansatta ord men jag vill fokusera på bestämd och obestämd form. Jag skriver några exempel tavlan, en stol, ett bord, en flicka och vi tränar på att sätta orden i bestämd form. Jag uppmärksammar sambandet mellan en stol – stolen, en flicka – flickan och ett bord – bordet. Vi repeterar även att ändelserna kan vara olika tex en, an. Sedan får eleverna komma med fler exempel. Detta är inte självklart för mina elever och det är rolig att se hur de lyser upp när de inser sambandet. Jag tycker att det är viktigt att i undervisningen växla mellan form och innehåll.

Sara Lundbergs färgstarka illustrationer drar in eleverna i berättelsen och under läsningen uppmuntrar jag eleverna att fundera över kopplingar till den andra boken. Vi hittar många likheter i skogen. Vi ser björkar, ormbunkar och olika djur. Vi pratar om varför det är viktigt att lyssna på varandra i en kompisrelation och att båda måste få bestämma.

Efter läsningen tittar vi på ett klipp, I ateljén med Sara Lundberg. https://www.youtube.com/pwatch?v=CkddHY3rTGE. Här berättar om hur det går till när hon skapar och varför boken blev dubbelt så lång som det var tänkt från början. Sara berättar också att människopromenaden är mer kontrollerad, mer fyrkantig och att i illustrationerna från parken kan vi se geometriska figurer. Vi går tillbaka till boken och letar.

I kattpromenaden däremot är det vilda dominerande. I skogen finns inga raka linjer och formerna är oregelbundna.

En elev beskrev ormbunksbladen som om de var klippta.

I filmen pratar Sara om perspektiv. Vad är det? Är det viktigt att kunna se på saker eller händelser från olika håll? Varför då?

Arbetet avslutas med med att jämföra böckerna med hjälp av ett Venndiagram och jag ger eleverna några nyckelord: titel, huvudpersoner, miljö, handling, typ av bok, illustrationerna, författare,

När eleverna bläddrar i Kattpromenaden får de syn på en mening i början av boken Till Sassa, min stjärnekatt. Jag berättar att det kallas för en dedikation och eleverna kollar genast om det finns någon i den andra boken. Till min pappa, som alltid bara gick och gick, står det. Det får oss att undra om Marie Dorléans själv har varit med om en nattvandring för att uppleva soluppgången? Det ifyllda Venndiagrammet får ligga till grund för en jämförande text som vi sedan skriver tillsammans.

En jämförelse mellan En nattpromenad och Kattpromenaden

I båda böckerna går människor på promenad. I En nattpromenad är det en familj som går ut men i Kattpromenaden är det en människa och hennes katt som promenerar. De promenerar i skogen och det finns djur i båda böcker. I skogen finns ormbunkar och björkar. I Kattpromenaden finns också svampar, kantarell och flugsvamp. Soluppgång finns med i böckerna. Skillnaden är att i En nattpromenad planerade de att se solen gå upp men i Kattpromenaden gick de vilse och råkade få se soluppgången.  

Böckernas omslag liknar varandra. De är blå och föreställer stjärnhimlen på natten. I Kattpromenaden är stjärnorna stora och gula. I En nattpromenad däremot är de fler men mindre och vita. Båda är bilderböcker och är skrivna av kvinnliga illustratörer och författare. Sara Lundberg kommer från Sverige och har skrivit Kattpromenaden, medan Marie Dorléans är från Frankrike. Bägge författarna har skrivit dedikationer. Marie skrev till sin pappa och Sara dedikerade boken till sin katt Sassa.

En elev undrade vilken av böckerna som skrevs först. När vi kollat att En nattpromenad gavs ut 2017 tänkte eleven att Sara kanske hade inspirerats av Marie Dorléans. Då föreslog jag att vi skulle skriva ett brev till Sara Lundberg och fråga.

                                   Handen 240122


Hej Sara!

Vi är en grupp elever som går i 2A på Vikingaskolan i Haninge. Vi har läst Kattpromenaden. Den var jättebra och illustrationerna är mycket fina! Vi har några favoritscener i boken. Vi gillade när katten träffade en vän som gjorde människan svartsjuk och att katten sen fick bestämma att de skulle gå i skogen. Vi tyckte också om när människan fick vänta och det började regna sen blev det höst och därefter vinter.


Innan vi läste din bok arbetade vi med En nattpromenad som är skriven av Marie Dorléans. Det finns flera likheter mellan era två böcker. Till exempel promenad, natthimmel med stjärnor och soluppgång. Nu undrar vi om du har läst En nattpromenad och blivit inspirerad?

Vi ska läsa fler av dina böcker och vi hoppas att du skriver ett svar till oss.

Vänliga hälsningar,


A, A, H, S, S och Jessica
 

Nu hoppas vi på ett svar.

En nattpromenad

Bilderboken En nattpromenad skriven och illustrerad av Marie Dorléans, är en lågmäld och fin berättelse om en mamma som väcker sina barn mitt i natten och tar med familjen på en promenad. De vandrar ut ur den lilla staden, fortsätter ut på landet och in i skogen. De har ett tydligt mål men som läsare undrar man vart de är på väg och varför går de ut mitt i natten? De kommer så småningom till en sjö där de vilar en stund och passar på att njuta av den fantastiska stjärnhimmeln. Sen måste de fortsätta. De ökar på stegen för att hinna. Uppför ett berg klättar de och sätter sig ner och väntar en liten stund, glada att de hann i tid. Och då plötsligt skymtar solen!

Boken är genomgående blå. Dorléans leker med ljuset i form av olika lampor, månen, stjärnorna och solen som skapar kontraster till den olika nyanserna av blått. Det är en inspirerande bok om ett nattligt äventyr som får oss att uppskatta naturens storhet.

Jag valde att läsa boken med mina två sva-grupper i åk 2. Före läsningen tittade vi på omslaget och resonerade kring frågorna Vad ser vi? Vad tänker vi? Vad undrar vi?

Sedan skrev jag upp tre ord på tavlan. Jag valde ord från tre olika ordklasser, syrsor, hisnande och treva. Vi pratade om vad som kännetecknar ett substantiv, adjektiv och verb. Det enda ordet de kände igen var syrsor. Sen började jag läsa och jag stannade vid meningen Det doftar iris och kaprifol. Jag skrev på tavlan och frågade om de kunde gissa vad iris och kaprifol var och efter de fått ledtråden doftar kunde de gissa. Det är viktigt att undervisa om strategier för att förstå ord. Att få eleverna att förstå att det finns ledtrådar i texten som kan hjälpa dem. Nästa mening jag skrev upp var Syrsorna spelade och vi konstaterade att spelade var en ledtråd till att förstå meningen.

• 

• 

I bilden till vänster står det Det stora hotellet verkar inte få en blund. Det lyser som en kristallkrona i mörkret… Eleverna var osäkra på kristallkrona och innan jag visade en bild, resonerade vi om vilket ord (lyser) som kunde ge oss vägledning. På nästa uppslag läser vi … men det sista huset i staden sover nästan. Det verkar bara ha ett öga öppet. Ett exempel på en form av besjälning som jag använde mig av i skrivuppgiften som eleverna fick efter läsningen.

Under läsningen pratade vi om varför de går upp mitt i natten och vart de är på väg. De kanske letar efter en skatt, trodde en elev. Den här bilden med de olika djuren i skogen fångade eleverna, där djurens lysande ögon träder fram i bilden.

Vi går in i skogen. En fuktig luft av mossa blandas med den trygga doften från trädens bark. Torra kvistar knäcks under våra fötter och ormbunksbladen fladdrar när vi går förbi. Språket är poetiskt och innehåller nya ord trots begränsat med text. Efter läsningen tittade vi på bilder på en syrsa och cikada och lyssnade på deras läten.

Eftersom berättelsen har ett väldigt tydligt händelseförlopp, passar det bra till att träna på att återberätta. Att återge delar av innehållet i en text finns med i centrala innehållet för svenska som andraspråk och det är något mina elever behöver öva på. Lektionen därpå bläddrade vi igenom boken en gång till och valde tillsammans ut ett nyckelord eller fras per uppslag. Jag skrev upp orden och sen fick eleverna träna på att återge historien.                

• väcker
• klär på sig
• sommarnatt   
• smyger
• hotellet 
• öga
• landet
• tåg
• skogen
• stjärnhimlen
• sjö
• vilar
• klättrar
• sitter
• soluppgång

Jag ville prova att eleverna valde ut orden och fundera på om det spelar någon roll vilka ord vi väljer. Sen turades de om parvis att återberätta boken för varandra.

Jag berättade för eleverna att boken heter Nous avons un rendez vous på orginalspråket franska och att det betyder Vi har ett möte, vilket ger historien en lite annorlunda innebörd. Vi pratade om varför översättaren valt En nattpromenad och att det kanske beror på att den engelska titeln är A Night Walk. New York Times utsåg för övrigt boken till 2021 års bästa bilderbok. Den franska titeln gav mig ett uppslag om en skrivaktivitet efter läsningen. Eleverna fick instruktionen att skriva om ett möte med solen. Vi började med att resonera kring vad solen betyder för oss och konstaterade att det mesta var positivt. Vi listade tillsammans på tavlan:

• Solen värmer upp vattnet så att vi kan bada i en sjö eller i havet.
• När man kan vara ute i shorts eller klänning och leka.
• Solen ger oss energi så att vi kan spela Fortnite.
• Solen gör så att blommor växer.
• När vi kan leka ute och ha picknick.
• Solen kan bränna oss.

Jag visade ett exempel:

Mitt möte med solen
Du gör mig glad när du tittar fram efter flera dagars regn.

Du gör mig glad när dina strålar värmer min kind.

Du gör mig glad när du gör så att blommorna växer.

Jag berättade för eleverna att jag talade till solen som om den var en människa och att det är ett sätt att skriva poesi och kallas besjälning. Vi gick också tillbaka till sidan där det i lysande fönstret var ett öga. Jag uppmärksammade också att det är vanligt att ge tre exempel när man skriver. Sen skrev vi tillsammans:

Mitt möte med solen

Jag älskar när du stiger upp bakom bergen.

Jag älskar när du värmer luften så att jag kan gå utan jacka.

Jag älskar när det blir varmare ute och fåglarna kommer tillbaka.

De fick olika börjor att välja mellan:

Du gör mig glad när…

Jag älskar när…

Det bästa jag vet är när…

Två elevexempel:

• 

• 

I nästa inlägg skriver jag hur vi tog oss an Sara Lundbergs Kattpromenden och fann väldigt många likheter med En nattpromenad.

Dom som bestämmer

I våras började en ny elev i min sva-grupp i dåvarande åk 1. Någon dag efter vårt första möte i klassrummet, träffade jag eleven ute på rast och berättade att vi skulle börja jobba med en ny bok. Jag hatar böcker! fick jag vill svar. Även om jag hade planerat vilken bok vi skulle arbeta med, tog jag en sväng till biblioteket för att se om jag skulle hitta nån som skulle tilltala eleven i fråga än mer. Jag hittade Lisen Adbåges bilderbok, Dom som bestämmer. Boken har ett omslag som väcker nyfikenhet och igenkänning och ibland träffar man helt rätt, skulle det visa sig.

När lektionen började, satte sig eleven lite skeptisk ner och lyssnade när jag visade omslagen och ställde några frågor. Samtalet tog fart med en gång. Eleverna hade tankar om vilka dom är, dom där som bestämmer. Vi läste baksidestexten och de blev allt otåligare. Börja läsa nu!

Jag började att läsa och efter ett uppslag stannade jag och ställde frågor. Var tror ni hände sen? Ivrigt reste sig eleven som hatar böcker och gick fram till mig och uttryckte att det var dags att vända blad. Det var inte svårt att få igång ett samtal om texten. Det märktes att handlingen var bekant. Alla hade de träffat på de som vill bestämma över andra.

Nästa lektion gjorde vi övningen sant eller falskt tillsammans. Vi läste ett påstående i taget och diskuterade. Ibland fick vi titta på bilderna i boken. Två av påståendena hamnade i mitten. Dom som inte bestämmer har roligt när de leker. Kan vi veta om de har roligt när de leker? Dom som bestämmer vill vara med och leka med de andra. Vill dom som bestämmer egentligen vara med de andra?

Sen gick vi tillbaka till den här sidan. Vi som inte får vara med och gunga går till klätterställningen. Vi svingar och dinglar och klättrar och hissar. Vi pratar om tre av verben i meningen. Jag gestaltar och använder bilden. Jag frågar, Vad gör ni på rasterna? Vi listar tillsammans alla verb på tavlan. Det blir till slut 25 verb på tavlan.

Därefter fick eleverna skriva tre egna meningar om vad de brukar göra på rasten, utifrån verben på tavlan.

De som inte bestämmer blir under berättelsens gång bortjagade från olika aktiviteter och hamnar till slut på fotbollsplanen. De drar ihop ett större gäng och spelar och har roligt ända tills gruppen som bestämmer säger åt dem att sluta spela. De sätter sig på bänken för att sedan beordras att vara med och spela. Det går ju inte att spela fotboll när man bara är fyra personer. Det blir droppen. – Nej! säger de.

Vad tror ni hände sen? frågade jag. Vi pratade tillsammans om möjliga scenarion. Vart sprang de? Vad gjorde de? Sen fick de rita och färglägga för att sedan skriva om bilden. De fick en början:

Nu är det vi som bestämmer. Vi…

Ett elevexempel.

Den tid jag har med eleverna fokuserar jag på att de dem goda läsupplevelser. Vi läser tillsammans, samtalar och skriver om det lästa. Genom att undervisningen utgår från ett andraspråksperspektiv ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt sven­ska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan och vågar uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften står det i syftestexten i kursplanen för svenska som andraspråk. Att ge eleverna tilltro till sin egna förmåga jobbar jag mycket med.

I somras läste jag Kommunikativa klassrumspraktiker Tidig läs-och skrivundervisning (Studenlitteratur 2023), skriven av Catarina Schmidt. En bok som främst riktar sig till blivande lärare eller nyblivna lärare i åk f-3. I ett kapitel skriver hon om skolframgång för alla elever och där tar hon upp betydelsen av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här duger jag, här vill jag bidra! (2023 s. 70) är ett citat från boken som fastnade hos mig. Så självklart, men inte helt lätt att genomföra i praktiken. Men när jag planerar undervisningen utifrån de tre centrala begreppen kontextualitet (utgå ifrån ett sammanhang, det konkreta), interaktion (eleverna får arbeta muntligt och skriftligt för att befästa) och språklig stöttning skapar jag viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna att de duger och vill bidra.

Referenser:

Lgr 22 Kursplanen för svenska som andraspråk (2022). Skolverket

Schmidt, C (2023) Kommunikativa klassrumspraktiker Tidig läs-och skrivundervisning Studentlitteratur.

Frallan är bäst

UR har svenska som andraspråk som fokusområde och under våren har flera satsningar lanserats, tex Studera svenska (för sfi-elever) och Läsbubblan, ett program om de delar i språket som kan vara utmanande t ex att läsa mellan raderna och idiomatiska uttryck (åk 4-6). Under våren har jag tillsammans men en grupp elever i åk 3 haft haft förmånen att få vara bollplank under utarbetandet av ett nytt UR-program för åk 1-3. Det är en uppläsning av Sara Ohlssons bok Frallan är bäst med illustrationer av Lisen Adbåge och Katarina Cohen som uppläsare. I åtta avsnitt får vi lyssna till sexåriga Frallan som tävlar mot sin mamma i olika grenar med mormor som domare. Det är en fin och rolig vardagsskildring om lek och vänskap över generationer med tre härliga karaktärer.

Min grupp och jag fick under hösten lyssna på de två inledande avsnittet och tycka till om musik, tempo och ljudeffekter. Det var nyttigt för eleverna att fokusera på ljud istället för språk och innehåll. Ingen av eleverna hade läst någon bok om Frallan och de gillade verkligen berättelsen. När jag i i januari fick frågan om vi ville förhandstesta programmet fick jag göra planering. Jag ordnade med bilder från boken som stöd eftersom jag hade märkt att några av eleverna hade svårt att fokusera på att bara lyssna. Som vanligt tänker jag före, under och efter läsningen, både muntliga och skriftliga aktiviteter och den här gången ville jag också arbeta strukturerat med några valda ord:

• vimsig
• raksträcka
• infarkt
• gren
• dyna
• svaja
• brådska
• häl
• övertag
• försprång
• knep
• bollsinne

Jag ville ha en blandning av substantiv, adjektiv och verb. Det är mest vardagsord och några mer ämnesspecifika. En del av orden kan betyda olika saker, något som är viktigt att belysa. När jag tittade på listan såg jag att flera av orden skulle lätt kunna gestaltas, vilket är ett bra sätt att jobba med ord. Min erfarenhet är att det är lätt att få med eleverna eftersom det involverar att röra på sig. Särskilt roligt blir det när jag bjuder på mig själv i mina försök till att visa orden med kroppen.

Jag skrev en förklaring till alla ord och en uppgift blev att i par matcha ord och förklaring. Natur & Kulturs Stora Svenska Ordbok använder jag ofta när jag gör såna här övningar. Efter de parat ihop fick de prova på Ordloopen. Först delade jag ut ett ord till eleverna parvis och sen en förklaring. En elev sätter igång ordloopen genom att säga ett ord och den som har förklaringen läser den och sen väljer hen ett nytt ord. En rolig men ganska svår aktivitet eftersom det blev flera ord och förklaringar att hålla reda på. Förklaringsmeningarna var ju dessutom inte helt enkla. En övning som blev roligare ju fler gånger vi gjorde den.

Vi varvade att lyssna, samtala om texten och arbeta med orden. När vi hade övat på orden testade jag en kooperativ övning som heter runda bordet. Jag hade inte arbetat med den aktiviteten tidigare men det blev lyckat. De uttryckte att de uppskattade att samarbeta. Det blir lättare när vi jobbar tillsammans, sa en elev som ofta tycker att det vi gör kan vara svårt. Den går ut på att eleverna får olika roller. Jag valde ut orden, försprång, gren, dyna, svaja, infarkt och bred. När vi gått ett varv bytte eleverna roller och tog ett nytt ord.

Elev 1: Skriver det första ordet.

Elev 2: Läser ordet.

Elev 3: Berättar vad ordet betyder. Här kan stöttarna komma in om det behövs.

Elev 4: Säger en mening med ordet. Även här kan stöttning behövas.

Elev 5 och 6 – stöttare

För att eleverna skulle träna läsning och läsförståelse gjorde jag en lucktext med orden. Jag skrev av meningarna från boken där de aktuella orden ingick. Som stöttning hade jag längst ner skrivit alla tolv orden. En nyttig övning där de fick öva på att böja orden. Jag börjar med ______________ i soffan.

Då vi hade ett avsnitt kvar att lyssna på fick eleverna skriva frågor till karaktärerna som vi sedan använde i en enkel dramaövning, Vem knackar på dörren? En elev går ut och bestämmer sig för vilken av karaktärerna hen vill vara och går in och säger sitt namn. De andra börjar ställa sina frågor. En enkel och rolig muntlig aktivitet som bygger på elevernas frågor och tankar. Dessutom får de använda sin fantasi när de svarar på frågorna.

Några frågor till Frallan: Varför hjälpte mormor dig? Varför är du med mormor så mycket? Har du kompisar?

Till mormor: Varför hjälpte du Frallan att vinna? Varför har du så många olika namn på Frallan? Vad är det värsta du har glömt?

Till mamma: Varför blir du sur när du förlorar? Trodde du på riktigt att det fanns en drake i luften? Vad jobbar du med?

Arbetet avslutades med en kort skrivövning, en Jag är-dikt. På några rader skriver eleverna om personen. Det är intressant att läsa vad de tar fasta på. Jag visade ett exempel på en dikt om en karaktär från en bok vi tidigare läst. Sedan skrev vi tillsammans om Frallans mamma:

Jag är Frallans mamma.
Jag tycker om att tävla mot min dotter.
Jag tycker inte om att förlora.
Jag tycker om att prutta i Frallans rum.
Jag tycker att chili är jättestarkt.
Nästa gång kanske jag vinner?

Sedan fick eleverna skriva på egen hand och sedan illustrera till texten. Här är ett elevexempel.

När vi började lyssna var jag lite tveksam om eleverna skulle fastna för Frallan. Jag är övertygad om att det var humorn och en vardagsdramatik som de kunde känna igen sig i som gjorde att de så positiva. Nu vill de läsa mer Frallan! Som tur är finns det fler böcker och några elever har lånat böcker på skolbiblioteket.

Samarbetet avslutades med att producent Lotta, projektledare Isabella och Åsa som varit med och skrivit lärarhandledningen kom på ett besök till oss under en lektion när vi arbetade med boken. De var nyfikna på hur vi arbetat med boken och för eleverna var det viktigt att få höra att deras åsikter varit betydelsefulla.

Den 1/5 sänds första avsnittet i Barnradion P4 och tidigare i veckan publicerades programmet på UR play. Där finns förutom en lärarhandledning även bildstöd och en introduktion av boken på nio olika språk. Alla avsnitt kommer också vara tillgängliga på ukrainska och arabiska. Kolla in programmet här: https://urplay.se/serie/231676-frallan-ar-bast

Magiska godiskulor 2

I höstas läste jag Magiska godiskulor av Baek Heena med en av mina sva-grupper i åk 3. Det första inlägget om boken finns att läsa här.

Arbetet fortsatte med fokus på elevernas läsning. Lästeater är något jag har använt mig av en del det senaste året (har skrivit om det här). Eftersom eleverna tycker om att läsa dialoger, valde jag den mellan Dong Dong och Goosl som utspelar sig efter att Dong Dong tagit en magisk kula och plötsligt hör sin hund prata.

Vi lyssnade på dialogen på Polylino, stoppade och härmade. Sen fick de läsa parvis och byta roller. När de övat en stund spelade de upp dialogen för varandra.

Vid samtalet efter läsningen frågade jag om det var något särskilt i boken de gillade och flera elever sa att de tyckte att pappans tjatsida var rolig. Det är kväll och Dong Dong ska gå och lägga sig. Då kommer pappa:

Pappans tjatsida

När Dong Dong har lagt sig struntar han i pappans förmaningar och tar en godiskula. Jag väljer den skrovligaste godiskulan. Den är lika ful som pappas haka. Plötsligt hör han pappans röst. Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig… Dong Dong smyger upp och ger pappan en kram när han står och diskar.

Eleverna fick i uppgift att skriva tre tips till pappan om hur han kan uttrycka sig på ett bättre sätt som är mindre sårande. Vi pratade om att man kan säga saker på olika sätt och att det är större chans att barnet lyssnar om pappan inte är så sträng. De skrev först för hand och sedan på Ipad.

Vi skrev tillsammans:

Säg inte – Marsch i säng!

Säg istället: – Snälla, kan du gå och lägga dig i sängen nu.

Här är några av elevernas tips till pappan:

Säg inte: - Klampa inte när du går!

Säg istället: -Kan du gå lite tystare?

Säg inte: - Sitt ordentligt!

Säg istället: Kan du snälla sitta på stolen.

Säg inte: - Vilken ful handstil.

Säg istället: Du måste lära dig att skriva finare.

Jag tycker att pappans tjatsida påminner om Sonja Åkessons dikt Upprustning. Jag gillar textmöten, att låta eleverna möta olika slags texter som behandlar samma innehåll. Det är också viktigt att visa på poesins bredd. En dikt kan också se ut så här:

Sitt inte på bordet!
Stå inte och gapa!
Ryck upp dig!
Vill du ha däng?

Sträck på dig hösäck!
Ta dig i kragen!
Ut med bröstet!
In med magen!

Håll dig i skinnet!
Håll dig på mattan!
Håll dig framme!

Du har väl mål i mun!
Du är väl inte bakom!
Du är väl inte stum!

Sträck på dig hösäck!
Ta dig i kragen!
Ut med bröstet!
In med magen!

Hör du dåligt!
Ser du illa!
Fattar du långsamt!
Har du knäck!

Är du dum i huvet!
Står du och är fräck!

       – Sonja Åkesson

Det fanns en del uttryck som jag fick förklara, tex vill du ha däng, har du mål i mun och ta dig i kragen. Vi samtalade också om vem som pratade i dikten. Är det en förälder eller kanske en lärare? Efter att vi hade pratat om innehållet delade jag upp meningarna och eleverna fick var sitt del att träna på. Jag uppmuntrade dem att försöka att läsa med inlevelse. Sedan spelade jag in eleverna när de framförde dikten tillsammans. De fick läsa om och om igen innan de var nöjda.

Under arbetet med boken har vi arbetat med följande delar av det centrala innehållet:

• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
• Att återge delar av innehållet samt resonera om budskap i texten och jämföra med erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och skriva med digitala verktyg.
• Grundläggande skrivregler.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Uttal, betoning och satsmelodi.
• Skönlitteratur från olika delar av världen, bilderbok och lyrik. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• En skönlitterärt betydelsefull bernboksfattare och illustratör.
• Texter som kombinerar ord och bild.
• Ord och begrepp för ett varierat sätt uttrycka känslor och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Att man får med så många olika aspekter av språkutveckling är en av många fördelar med att arbeta med skönlitteratur. Med en undervisning där boken står i centrum kan vi stimulera elevernas intressen för att läsa och skriva. Med aktiviteter före, under och efter läsningen ger vi också eleverna rika möjligheter att kommunicera i tal och skrift (Lgr 22 syftesdelen).

Referens:

Lgr 22 Kursplan för svenska som andraspråk (2021) Skolverket

Emblas universum

Hur jag väljer böcker till undervisningen varierar. Ibland är det slumpen som avgör som när jag fyllde 50 år och fick en mycket fin present av mina släktningar, att välja en reproduktion från boken Fågeln i mig flyger vart den vill, skriven och illustrerad av Sara Lundberg. Under besöket hos Sara berättade jag om mitt arbete med nyanlända elever och hon frågade om jag ville ha ett antal ex av Emblas universum som hon hon illustrerat med text av Majken Pollock. Ja tack! sa jag. När jag drygt två år senare bestämde mig för att använda boken i undervisningen var vetskapen att eleverna skulle få med sig ett eget exemplar av boken i slutet av arbetet väldigt inspirerande.

Boken handlar om Embla som är mitt uppe i byggandet av en rymdraket när mamma kommer in och frågar om lillasyster Anna kan vara med i leken. Det vill inte Embla. Anna kan väl få vara en galax i din rymd, säger mamma. Du förstår inte, säger Embla. Jag är astronauten, raketen, alla stjärnorna och planeter. Ja hela universum. Anna ryms inte i mitt universum. Jag är hela rymden.

Mamma försöker på olika sätt argumentera för att Anna ska få vara med, men till slut ger hon upp och hon och Anna lämnar rummet. Då inser Embla att det visst finns plats för Anna. Hon ropar: Anna! Du kan få vara en oupptäckt planet i mitt universum!

Före läsningen

För att hjälpa eleverna att knyta an till innehållet i boken började vi med en bildpromenad. Majoriteten av eleverna har gått i svensk skola sedan skolstart i höstas och utvecklingen av ordförrådet sker hela tiden vilket, märktes när eleverna satte ord på vad de såg i bilderna. Vi jobbade med jag ser, jag tänker och jag undrar. De detaljrika bilderna bjöd in till muntlig aktivitet och vi fastnade för Emblas stökiga rum där eleverna namngav de olika leksakerna.

Därefter fick de lyssna på boken på sitt modersmål på Polylino. Tursamt nog fanns den på alla språk representerade i klassrummet – arabiska, serbiska, albanska, ukrainska och ryska! Det blev en mycket bra ingång till boken eftersom det finns t ex en del abstrakta ord och begrepp som har med rymden att göra. Ord som mina elever inte har mött på svenska ännu.

Jag valde ut 13 ord som vi arbetade explicit med och eleverna skrev ner dessa och översatte till modersmål. Den här eleven kände till några av orden och översatte därför inte alla. Vi upptäckte att några rymdord heter lika på flera av språken i klassrummet.

Under läsningen

När vi sedan läste boken ännu en gång, efter att eleverna fått större förståelse för språket kunde vi fokusera på innehållet. Varför ville inte Embla låta Anna vara med och leka? Varför ändrar hon sig till slut? Flera av eleverna har småsyskon och kunde känna igen sig och ge exempel utifrån egna erfarenheter.

Efter läsningen

Bildstöd och att översätta till modersmål är viktiga resurser. Efter att eleverna fått skriva och översätta orden, fick de sedan skriva rätt ord till rätt bild. Oupptäckt fanns inte med i Widgit så det fick eleverna själva rita en bild till. De resterande 6 orden arbetade vi också med på olika sätt, bla med Widgitbilder där de fick para ihop bild med text och beskriva bilder för en kamrat som skulle gissa ordet.

Drama och gestaltning är något jag den senaste tiden har använt mig mycket av. Det kan handla om att gestalta ord och begrepp eller dramatisera en text. I höstas när den här gruppen jobbade med Bu och Bä i skogen fick de dramatisera texten vilket var något de allra flesta verkligen gillade. Nu när deras språkutveckling utvecklats ännu mer ville jag prova att låta dem dramatisera en längre text. Lästeater med Polylino har jag skrivit om tidigare. Du kan läsa mer här.

Jag skrev ett manus med fyra roller, berättare, Anna, mamma och Embla. Vi började med att läsa alla olika roller tillsammans. Sen lyssnade vi på uppläsningen på Polylino, stoppade och härmade efter för att träna på uttal och prosodi.

Sedan fick de varsin roll att lästräna på hemma. För de elever som inte kommit så långt i läsutvecklingen fanns två roller med mindre text. För mig är det viktigt att inte krångla till de när jag använder drama i undervisningen. Det viktiga är att eleverna får möjlighet att träna på att använda språket på ett lustfyllt sätt. Den enda rekvisitan vi hade var en stol som skulle föreställa rymdraketen.

Här har Embla ropat på Anna som glad kom inspringandes i Emblas rum. Du är den lilla stjärnan där borta, säger Embla. Okej, säger Anna och styr raketen mot Vintergatan.

Jag fick nypa mig i armen när eleverna läste mot varandra. Det var så otroligt häftigt att lyssna på språket de använde. Ett kort utdrag:

Mamma: Vi är en familj. Anna finns i vår familj. Alla får vara med.

Embla: Jag leker inte familj. Jag leker rymdforskare.

Mamma: Anna kan väl vara en bok i ditt forskningsbibliotek då?

En avslutande skriv- och bilduppgift

När Embla försöker förklara för sin mamma varför lillasyster Anna inte kan vara med och leka gör hon det utifrån rymden, trädet och boken. Det gav mig idén till en skrivuppgift efter läsningen.

Först läste vi exemplet från boken:

Jag är rötterna.

Jag är stammen, grenarna och löven.

Jag är hela trädet och luften som får det att växa.

Sedan skrev vi tillsammans om hemmet:

Hemmet

Jag är rummen.

Jag är golven, väggarna och taken.

Jag är hela hemmet där mig familj finns.

Innan eleverna skrev på egen hand kom vi tillsammans på några olika ämnen att skriva om tex skogen, solen, blomman, månen, elektroniska saker och mat. Därefter fick de måla en bild till texten. Inspirerade av Sara Lundbergs bilder ville jag att de skulle måla ett ansikte för att förstärka budskapet.

Här är några elevarbeten:

• 

• 

• 

• 

Arbetet avslutades med att eleverna fick läsa sin text och berätta om bilden för gruppen. Sen var det dags för ögonblicket jag sett fram emot sen starten av arbetet. Det var helt fantastiskt att se deras förvånade men väldigt glada ansikten när jag delade ut en bok till var och en! Det här är min första bok på svenska, konstaterade en elev nöjt.

Tre av eleverna tog med sig böckerna ut på rast och spelade upp en scen på skolgården.

Ordförrådet

Att arbeta strukturerat med ordförråden är väldigt viktigt i all undervisning men i synnerhet i nybörjarundervisningen. Inger Lindberg skriver i artikeln Ordförrådet – en framgångsfaktor (2017), att skillnaden mellan de elever som får undervisningen på sitt förstaspråk jämfört med de som lär på sitt andraspråk kan röra sig om flera tusen ord. ”För andraspråkseleverna handlar det därför inte bara om att hänga med och tillägna sig de tusentals ord i andraspråket som alla elever förväntas utöka sitt ordförråd med varje år, de måste dessutom knappa in på det försprång som övriga elever har från början.” (s.3 2017). Det kräver förstås extra mycket av våra andraspråkselever och därför behöver vi arbeta explicit och strukturerat med ordförrådet.

Häromdagen var jag inne i ett klassrum för åk 1. Tavlan var full av ord på bokstaven G, bland annat galax. Lite skämtsamt frågade jag om det var min nyanlända elev som bidragit med ordet och så var det. När jag berättade för eleven om händelsen sa hen att en av klasskompisarna inte visste vad en galax var. Genom att använda skönlitteratur i nybörjarundervisningen och arbeta explicit med ord, ger vi eleverna en möjlighet till en mer effektiv språkutveckling. Agneta Edwards skriver i sin nya bok Bilderbokens mångfald och möjligheter F-3 (2023), ” Även om bilderböcker har en relativ kort text så är texten vanligtvis språkligt fullödigt – det vill säga inte anpassad till en nybörjarläsare utan kan innehålla många intressanta ord som ligger långt från vardagsspråket.” (s.18 2023).

Referenser:

Edwards, A (2023). Bilderbokens mångfald och möjligheter F-3 Stockholm: Natur & Kultur

Lindberg, I (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)

Första snön

”Is it true that it´s going to snow on Sunday”?, frågade en av mina nyanlända elever för drygt två veckor sedan. Jag som inte har för vana att hålla koll på vädret svarade att det är ju inte omöjligt eftersom vi är i slutet av november. Det blev lördag och snön började falla och falla. Det blev snökaos i Stockholm och eleven i fråga kunde inte ta sig till skolan följande måndag eftersom alla bussar ställdes in.

Några veckor tidigare hade jag fastnat för Hanna Lundströms dikt Första snön och nu var det dags att plocka fram den. Jag hittade en länk till ett mycket väl genomtänkt pedagogiskt material där jag fick inspiration.

Jag högläste dikten och vi läste tillsammans. Vi pratade om orden, undersökte ordens bokstäver och fann mönster. Jag uppmärksammade ng-ljudet, vi listade andra ng-ord och tränade uttal. Eleverna fick också hitta på rörelser till orden i dikten, taken, träden, trappan, vägar, vågor och marken.

Sedan skrev vi en dikt tillsammans. Vi inspirerades av vår skolgård utanför fönstret. Var hamnar alla snöflingor?

Eleverna skrev egna dikter och hittade egna ord.

De fick också klippa egna snöstjärnor efter enkel en mall, vilket blev en väldigt uppskattad aktivitet. När alla var färdiga med sin snöflinga fick de ställa sig på borden och låta flingorna singla ner medan vi läste dikten. Vi läste den ursprungliga texten, vår dikt och elevernas egna.

Under de här lektionerna fick eleverna träna:

• Gemensam och enskild läsning 
• Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav
• Gemensamt och enskilt skrivande
• Handstil
• Uttal, betoning och satsmelodi

Men framför allt fick de läsa en dikt att känna igen sig i och som gav en ögonblicksbild av en dag i november.

Referens:

Lundström H, Hurme, M. (2015). Rassel prassel puss Schildts & Söderströms

Höstgult

I arbetet med dikten Snögubbe, tögubbe fick jag upp ögonen för Hanna Lundström som skriver poesi för de allra yngsta. Hon är en finlandssvensk författare och lärare som har bland annat skrivit Rassel prassel promenad – poesi bland barr och blad . Hennes dikter beskrivs som jordnära med blick för detaljer. Böckerna är fint illustrerade av Maija Hurme. Där finns dikten Höstgult som jag fastnade för. Eftersom jag i min nybörjarundervisning alltid arbetar med årstiderna på något sätt, bestämde jag mig för att använda den dikten nu under hösten.

Höstgult
Som snabba leoparder
far björkens löv omkring
De samlas i flockar
men jagar ingenting

De lämnar sina grenar
och studsar lätt mot bark
De flyger genom luften
de springer över bark

Som snabba leoparder
med svarta prickars glans
Som snabba leoparder
med höstgult på sin svans

För att stötta förståelsen valde jag ut några ord och skapade bildstöd – björk, leopard, flock, bark. Andra ord fick anteckna i sina böcker och översätta till modersmål här serbiska och albanska:

Nästa lektion skrev jag upp några av orden på tavlan – snabb, blad, flyger, jagar, studsar, springer och svans. Sedan skrev vi tillsammans meningar om orden. De flesta av eleverna i gruppen befinner sig på steg 1 (bygga svenska) och behöver den stöttningen som gemensamt skrivande ger. Därefter fick de illustrera till texten.

Dikten är också tonsatt och animerad, länk här. Efter att vi läst och arbetat med innehållet tittade vi på filmen. Musiken följer texten, tempot ökar när bladen lämnar sin grenar. Jag fick idén att låta eleverna gestalta texten och ritade ett stort träd på tavlan med kala grenar. Sedan modellerade jag genom att läsa dikten samtidigt som jag med ett löv i handen visade hur bladet lämnade grenen, studsade mot barken för att sedan samlas med flera löv innan det flög genom klassrummet och sprang över golvet. Sedan fick eleverna varsitt löv och i grupper om tre gestaltade de dikten medan vi andra läste högt.

Slutligen fick de skapa sina egna snabba leoparder. De ritade ett öga, en mun, en nos, ett öra, prickar och en randig svans.

Inspirerade av Maija Hurmes illustration, skapade eleverna egna uttrycksfulla leoparder.

Arbetet med dikten utmynnade i en multimodal undervisning med film, sång, rörelse och skapande med språket i centrum.