I samband med Förintelsens minnesdag den 27/1 valde jag att arbeta med Hédi Frieds viktiga bok, Historien om Bodri som är vackert illustrerad av Stina Wirsén. Boken bygger på Hédi Frieds egna upplevelser av andra världskriget och är en smärtsam läsning men samtidigt en berättelse som inger hopp.
Jag upplevde planeringen av boken svår. Hur skulle jag introducera boken för en grupp elever i åk 2 som kanske inte hört talas om andra världskriget och Förintelsen? Hur gör man det på ett bra sätt? Vad är en lämplig nivå för åttaåringar? Jag läste Anne-Marie Körlings lärarhandledning. Hon skriver: ”Tänk på att dina kunskaper om Förintelsen är vida större än barnens. Det gör att dina känslor aktiveras och att du har en större förståelse för det som beskrivs i berättelsen. Det gäller att du har kontakt med dina känslor och kunskaper så att dessa inte hindrar eller begränsar barnen att uttrycka sina. Det finns en risk att du förstorar det som författaren har skrivit och lägger till egna ord och känslor. Tänk därför på att lita på
författarens berättande och låt den äga ordet. Författaren och illustratören står på barnets sida. Det bör du som högläsare också göra”. Det blev viktiga ledord för mig. Efter en kort introduktion om Förintelsen, andra världskriget och vem Hédi Fried var, läste jag bokens förord för eleverna:
Jag heter Hédi, jag ska berätta om min barndom. Om hur jag var ett lyckligt barn i en lycklig stad. Det som hände sen är svårt att prata om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar. För vi människor kan göra så mycket ont men också mycket gott. Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.
Hon tar oss i handen och leder oss in i berättelsen och jag kan släppa min oro och lita på hennes text. Under arbetet med boken återkommer vi flera gånger till hennes ord Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.
Aktiviteter under läsningen:
Eftersom boken finns på Polylino kunde jag visa bilderna under högläsningen. Jag uppmanade eleverna att ställa frågor.
Några elever kände igen Hitlers ansikte och ville prata om honom och kriget. Boken bjöd in till samtal om religion, radions betydelse och naturligtvis lägret som Hédi och hennes familj hamnade i. Varför hatade Hitler judar? Varför rakades flickorna? Här gällde det att hålla koll på känslorna och försöka svara ärligt på elevernas frågor samtidigt som jag var särskilt uppmärksam på eventuella reaktioner från mina ukrainska eleverna.
Jag fastnade särskilt för trädet som Bodri satt under när han väntade på Hédi och studerade årstidsväxlingarna.
Bodri kunde inte räkna dagarna och nätterna men han såg hur träden bytte till snöpyjamas. Sen till skirt gröna spetskjolar och ännu senare till djupt gröna långkjolar. En dag när träden hade tagit på sig sina kopparröda höstdräkter hörde Bodri någon som ropade hans namn.
Vi pratade om det poetiska språket och varför författaren valt att beskriva trädets förvandling med kläder och hur hon leker med orden och skapar nya, som snöpyjamas. Vad betyder skirt gröna spetskjolar? Hur ser en kopparröd höstdräkt ut?
Eleverna blev förstås nyfikna på Hédi och hennes syster Lydia. Vi läste mer om deras liv i Sverige och tittade på lite mer nytagna bilder av systrarna.
Aktivitet efter läsningen:
Efter läsningen tittade vi på den animerade film som finns på UR play. Det var fint att få höra Hédis röst när hon läste bokens förord. Det finns en lärarhandledning till filmen med några frågor som jag använde. En av frågorna var ”Att animera” betyder att göra levande. Känns filmen levande, tycker ni? Det var intressant att prata om och det fanns flera exempel där filmen gestaltade texten, till exempel när Bodri följde efter Hédi och familjen till tåget som skulle föra dem till lägret. I boken står det Men soldaterna sparkade och piskade honom, han sprang undan för att inte få mer stryk. Eftersom flera av eleverna som skrev om det i sina texter, tänker jag att det var en scen som berörde och kanske bidrog animeringen till det.
Lärarhandledningen gav mig inspiration att låta eleverna hitta på egna poetiska formuleringar som beskriver hur dagen blir till natt och när sjön fryser till is.
Tillsammans skrev vi:
Dagen fick en svart kappa.
Dagen fick en svart tröja.
Sjön fick en ispyjamas.
Sjön fick en mantel av is.
Eftersom vi har boken i klassuppsättning fick eleverna även träna på den enskilda läsningen genom att läsa för varandra i par. Därefter repeterade vi vad ett sammansatt ord är. Vi letade tillsammans på de första sidorna och hittade lillasyster och vakthund. Sen fick de i uppgift att tillsammans i par fortsätta leta efter sammansatta ord och skriva ner dessa.
Stina Wirséns fantastiska bilder av trädet i olika årstider gav mig idén till en bild- och skrivuppgift, att skriva en text utifrån Bodris perspektiv om hur det var att bli lämnad av den viktigaste personen i hans liv. Därefter måla ett träd och välja årstid.
Att möta litteratur och bli berörd. Att vidga sina perspektiv och få nya tankar, det är litteraturens kraft.
Referenser:
Körling A-M Lässtöd för Historien om Bodri https://www.nok.se/globalassets/al/block-till-produktsidor/barn-och-ungdom/historien-om-bodri1/lasstod-for-historien-om-bodri.pdf
Lärarhandledning https://urplay.se/program/233947-historien-om-bodri/extra
Språk och lärande 