Frallan är bäst

UR har svenska som andraspråk som fokusområde och under våren har flera satsningar lanserats, tex Studera svenska (för sfi-elever) och Läsbubblan, ett program om de delar i språket som kan vara utmanande t ex att läsa mellan raderna och idiomatiska uttryck (åk 4-6). Under våren har jag tillsammans men en grupp elever i åk 3 haft haft förmånen att få vara bollplank under utarbetandet av ett nytt UR-program för åk 1-3. Det är en uppläsning av Sara Ohlssons bok Frallan är bäst med illustrationer av Lisen Adbåge och Katarina Cohen som uppläsare. I åtta avsnitt får vi lyssna till sexåriga Frallan som tävlar mot sin mamma i olika grenar med mormor som domare. Det är en fin och rolig vardagsskildring om lek och vänskap över generationer med tre härliga karaktärer.

Min grupp och jag fick under hösten lyssna på de två inledande avsnittet och tycka till om musik, tempo och ljudeffekter. Det var nyttigt för eleverna att fokusera på ljud istället för språk och innehåll. Ingen av eleverna hade läst någon bok om Frallan och de gillade verkligen berättelsen. När jag i i januari fick frågan om vi ville förhandstesta programmet fick jag göra planering. Jag ordnade med bilder från boken som stöd eftersom jag hade märkt att några av eleverna hade svårt att fokusera på att bara lyssna. Som vanligt tänker jag före, under och efter läsningen, både muntliga och skriftliga aktiviteter och den här gången ville jag också arbeta strukturerat med några valda ord:

• vimsig
• raksträcka
• infarkt
• gren
• dyna
• svaja
• brådska
• häl
• övertag
• försprång
• knep
• bollsinne

Jag ville ha en blandning av substantiv, adjektiv och verb. Det är mest vardagsord och några mer ämnesspecifika. En del av orden kan betyda olika saker, något som är viktigt att belysa. När jag tittade på listan såg jag att flera av orden skulle lätt kunna gestaltas, vilket är ett bra sätt att jobba med ord. Min erfarenhet är att det är lätt att få med eleverna eftersom det involverar att röra på sig. Särskilt roligt blir det när jag bjuder på mig själv i mina försök till att visa orden med kroppen.

Jag skrev en förklaring till alla ord och en uppgift blev att i par matcha ord och förklaring. Natur & Kulturs Stora Svenska Ordbok använder jag ofta när jag gör såna här övningar. Efter de parat ihop fick de prova på Ordloopen. Först delade jag ut ett ord till eleverna parvis och sen en förklaring. En elev sätter igång ordloopen genom att säga ett ord och den som har förklaringen läser den och sen väljer hen ett nytt ord. En rolig men ganska svår aktivitet eftersom det blev flera ord och förklaringar att hålla reda på. Förklaringsmeningarna var ju dessutom inte helt enkla. En övning som blev roligare ju fler gånger vi gjorde den.

Vi varvade att lyssna, samtala om texten och arbeta med orden. När vi hade övat på orden testade jag en kooperativ övning som heter runda bordet. Jag hade inte arbetat med den aktiviteten tidigare men det blev lyckat. De uttryckte att de uppskattade att samarbeta. Det blir lättare när vi jobbar tillsammans, sa en elev som ofta tycker att det vi gör kan vara svårt. Den går ut på att eleverna får olika roller. Jag valde ut orden, försprång, gren, dyna, svaja, infarkt och bred. När vi gått ett varv bytte eleverna roller och tog ett nytt ord.

Elev 1: Skriver det första ordet.

Elev 2: Läser ordet.

Elev 3: Berättar vad ordet betyder. Här kan stöttarna komma in om det behövs.

Elev 4: Säger en mening med ordet. Även här kan stöttning behövas.

Elev 5 och 6 – stöttare

För att eleverna skulle träna läsning och läsförståelse gjorde jag en lucktext med orden. Jag skrev av meningarna från boken där de aktuella orden ingick. Som stöttning hade jag längst ner skrivit alla tolv orden. En nyttig övning där de fick öva på att böja orden. Jag börjar med ______________ i soffan.

Då vi hade ett avsnitt kvar att lyssna på fick eleverna skriva frågor till karaktärerna som vi sedan använde i en enkel dramaövning, Vem knackar på dörren? En elev går ut och bestämmer sig för vilken av karaktärerna hen vill vara och går in och säger sitt namn. De andra börjar ställa sina frågor. En enkel och rolig muntlig aktivitet som bygger på elevernas frågor och tankar. Dessutom får de använda sin fantasi när de svarar på frågorna.

Några frågor till Frallan: Varför hjälpte mormor dig? Varför är du med mormor så mycket? Har du kompisar?

Till mormor: Varför hjälpte du Frallan att vinna? Varför har du så många olika namn på Frallan? Vad är det värsta du har glömt?

Till mamma: Varför blir du sur när du förlorar? Trodde du på riktigt att det fanns en drake i luften? Vad jobbar du med?

Arbetet avslutades med en kort skrivövning, en Jag är-dikt. På några rader skriver eleverna om personen. Det är intressant att läsa vad de tar fasta på. Jag visade ett exempel på en dikt om en karaktär från en bok vi tidigare läst. Sedan skrev vi tillsammans om Frallans mamma:

Jag är Frallans mamma.
Jag tycker om att tävla mot min dotter.
Jag tycker inte om att förlora.
Jag tycker om att prutta i Frallans rum.
Jag tycker att chili är jättestarkt.
Nästa gång kanske jag vinner?

Sedan fick eleverna skriva på egen hand och sedan illustrera till texten. Här är ett elevexempel.

När vi började lyssna var jag lite tveksam om eleverna skulle fastna för Frallan. Jag är övertygad om att det var humorn och en vardagsdramatik som de kunde känna igen sig i som gjorde att de så positiva. Nu vill de läsa mer Frallan! Som tur är finns det fler böcker och några elever har lånat böcker på skolbiblioteket.

Samarbetet avslutades med att producent Lotta, projektledare Isabella och Åsa som varit med och skrivit lärarhandledningen kom på ett besök till oss under en lektion när vi arbetade med boken. De var nyfikna på hur vi arbetat med boken och för eleverna var det viktigt att få höra att deras åsikter varit betydelsefulla.

Den 1/5 sänds första avsnittet i Barnradion P4 och tidigare i veckan publicerades programmet på UR play. Där finns förutom en lärarhandledning även bildstöd och en introduktion av boken på nio olika språk. Alla avsnitt kommer också vara tillgängliga på ukrainska och arabiska. Kolla in programmet här: https://urplay.se/serie/231676-frallan-ar-bast

Baek Heena och läsmotivation

2020 fick bilderbokskonstnären Baek Heena från Sydkorea ALMA-priset. På grund av pandemin kunde hon inte närvara under prisutdelningen i Stockholm och det skulle dröja nästan tre år innan hon kunde besöka Sverige. Först tillbringade hon några dagar i Stockholm och sedan åkte hon till Umeå för att delta på Littfest. Eftersom jag hade sedan länge köpt biljetter till litteraturfestivalen i Umeå blev jag väldigt glad när jag såg att Baek Heena skulle vara med. Passande nog arbetar åk 3 med ett ALMA-projekt. Eftersom en av mina grupper arbetat med två av Baek Heenas böcker frågade jag om de ville skriva ett brev till henne som jag lovade att jag skulle försöka överlämna.

Dear Baek Heena!

We are a group of students in year 3 at Vikingaskolan in Haninge, south of Stockholm. We work on an ALMA-project where we have read some books of Astrid Lindgren and watched films about Emil i Lönneberga and Pippi Långstrump. 

We have also read books written by ALMA laurerates. We have read two of your books, I am a dog and Magic candies. We like your books! Magic candies is a funny book, for example when the father farts in the sofa. It is unusual that book characters are made of clay. It is so cool! How long does it take to make a book? We wonder where Dongdong´s mother is? We have read a book about Alfons written by av Swedish author, Gunilla Bergström. We have noticed a similarity between the books. Alfons does not have a mother either.

We look forward to reading your book about Joni and we hope to hear from you!

Kind regards,

Under samtalet med Anneli Furmark (serietecknare och illustratör) berättade Heena att hon är utbildad inom animerad film och ser sin lerfigurer som skådespelare. Hon använder en spegel för att hitta rätt ansiktsuttryck och sedan skapar hon sina underbara lerfigurer med alla de olika uttrycken.

Bild från alma.se

Det var otroligt imponerande att höra hur hon skapar sina miniatyrvärldar, ljussätter de olika scener för att sedan fotografera. På frågan hur hon får idéer till sina böcker har hon sagt ”Jag försöker inte skapa ett ämne, utan siktar in mig på glädjen hos den som ska läsa”. På youtube finns en film där man kan se mer om hur hon arbetar.

I mitt arbete drivs jag av att försöka få mina elever att upptäcka läsningens kraft. För att det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv och upplevelsen av att kunna vara med att påverka. Men också för att läsningen skänker glädje, vidgar perspektiven och öppnar upp världen.

Kulturrådet gav i februari ut en nulägesrapport om barns och ungas läsning. Där kan man läsa om några sammanfattande iakttagelser. I min roll som språk- läs- och skrivutvecklare på skolan tar jag särskilt fasta på dessa punkter:

• Det läsfrämjande arbetet i skolan bör vara ett arbete för hela skolan som leds av rektor. Det bör också vara strategiskt och uthålligt.
• Tillgång till skolbibliotek ökar chanserna att utveckla ett intresse för text och läsning. Skolbibliotekens roll bör också synliggöras i högre utsträckning i skolans systematiska kvalitetsarbete.
• Kunskap om barns och ungas egna perspektiv på sin läsning och läsutveckling är en viktig utgångspunkt för det läsfrämjande arbetet.

(s.13 2023)

I en rapport från Skolinspektionen från 2022 framkom att läsfrämjande insatser ofta bedrivs av enskilda lärare. Det var också tydligt att skolor behöver förbättra arbetet med elevers läsförmåga men även systematiskt följa upp och analysera elevernas läsintresse och läsvanor. För att läsning ska bli hela skolans angelägenhet krävs att rektor leder arbetet. Vi behöver också bli mer nyfikna på våra elevers attityd till läsning. Först då kan vi bättre anpassa vårt läsfrämjande arbete. Vi måste också bli bättre på att utvärdera våra insatser.

I avsnittet om barn och ungas läsförmåga och läsintresse står det att ”Det finns forskare som menar att läsmotivation med påföljande läsintresse inte har uppmärksammats tillräckligt för den roll den har när det gäller läsinlärning” (s.13 2023). Det låter intressant och jag skulle gärna ha velat veta mer om det. Vilka forskare? På vilket sätt bör motivationen uppmärksammas?

Vad bör undervisningen innehålla för att vi ska få eleverna att utveckla ett intresse för läsning och litteratur? Lucy Calkins har formulerat följande punkter:

• Lärare som visar sin kärlek till litteratur och på så sätt vara en god förebild.
• Mycket tid till läsning.
• Möjlighet att själva välja böcker att läsa och som är på rätt nivå för eleven.
• Explicit undervisning i läsförståelsestrategier.
• Möjlighet att samtala om det lästa och även skriva om texter.
• En undervisning där lärarens bedömning står i centrum och eleven får återkoppling.
• Lärare som läser högt.
• En balanserad språkundervisning där läsande och skrivande kopplas ihop. (Calkins, 2015)

Läsfrämjande aktiviteter kan se olika ut. Motivation är en mycket viktig del. Läsidentitet är en annan aspekt som inte går att bortse ifrån. Hur får vi våra elever att se sig själva som läsare? Att böcker och läsning är något för dem? När de sitter i ett klassrum i Handen och tillsammans skriver ett brev till en världskänd barnboksförfattare för att sen få veta att hon har läst brevet och skickat en klipp där hon hälsar till dem, blir läsningen mer angelägen. Har du träffat Baek Heena? Kunde hon förstå svenska? När ska vi läsa boken om Joni? Elevernas nyfikna frågor gör mig glad och hoppfull.

Referenser:

2020 Baek Heena Pristagarfolder http://www.alma.se

Calkins, Lucy. (2015) Färdplan för klassrummets läsundervisning årskurs 2-6 Göteborg: Daidalos

Intervju med Anneli Furmark Littfest, Umeå 230317

Nuläge om barns och ungas läsning En kartläggning med stöd av Läsrådet (2023) Statens kulturråd