Hur jag väljer böcker till undervisningen varierar. Ibland är det slumpen som avgör som när jag fyllde 50 år och fick en mycket fin present av mina släktningar, att välja en reproduktion från boken Fågeln i mig flyger vart den vill, skriven och illustrerad av Sara Lundberg. Under besöket hos Sara berättade jag om mitt arbete med nyanlända elever och hon frågade om jag ville ha ett antal ex av Emblas universum som hon hon illustrerat med text av Majken Pollock. Ja tack! sa jag. När jag drygt två år senare bestämde mig för att använda boken i undervisningen var vetskapen att eleverna skulle få med sig ett eget exemplar av boken i slutet av arbetet väldigt inspirerande.
Boken handlar om Embla som är mitt uppe i byggandet av en rymdraket när mamma kommer in och frågar om lillasyster Anna kan vara med i leken. Det vill inte Embla. Anna kan väl få vara en galax i din rymd, säger mamma. Du förstår inte, säger Embla. Jag är astronauten, raketen, alla stjärnorna och planeter. Ja hela universum. Anna ryms inte i mitt universum. Jag är hela rymden.
Mamma försöker på olika sätt argumentera för att Anna ska få vara med, men till slut ger hon upp och hon och Anna lämnar rummet. Då inser Embla att det visst finns plats för Anna. Hon ropar: Anna! Du kan få vara en oupptäckt planet i mitt universum!
Före läsningen
För att hjälpa eleverna att knyta an till innehållet i boken började vi med en bildpromenad. Majoriteten av eleverna har gått i svensk skola sedan skolstart i höstas och utvecklingen av ordförrådet sker hela tiden vilket, märktes när eleverna satte ord på vad de såg i bilderna. Vi jobbade med jag ser, jag tänker och jag undrar. De detaljrika bilderna bjöd in till muntlig aktivitet och vi fastnade för Emblas stökiga rum där eleverna namngav de olika leksakerna.
Därefter fick de lyssna på boken på sitt modersmål på Polylino. Tursamt nog fanns den på alla språk representerade i klassrummet – arabiska, serbiska, albanska, ukrainska och ryska! Det blev en mycket bra ingång till boken eftersom det finns t ex en del abstrakta ord och begrepp som har med rymden att göra. Ord som mina elever inte har mött på svenska ännu.
Jag valde ut 13 ord som vi arbetade explicit med och eleverna skrev ner dessa och översatte till modersmål. Den här eleven kände till några av orden och översatte därför inte alla. Vi upptäckte att några rymdord heter lika på flera av språken i klassrummet.
Under läsningen
När vi sedan läste boken ännu en gång, efter att eleverna fått större förståelse för språket kunde vi fokusera på innehållet. Varför ville inte Embla låta Anna vara med och leka? Varför ändrar hon sig till slut? Flera av eleverna har småsyskon och kunde känna igen sig och ge exempel utifrån egna erfarenheter.
Efter läsningen
Bildstöd och att översätta till modersmål är viktiga resurser. Efter att eleverna fått skriva och översätta orden, fick de sedan skriva rätt ord till rätt bild. Oupptäckt fanns inte med i Widgit så det fick eleverna själva rita en bild till. De resterande 6 orden arbetade vi också med på olika sätt, bla med Widgitbilder där de fick para ihop bild med text och beskriva bilder för en kamrat som skulle gissa ordet.
Drama och gestaltning är något jag den senaste tiden har använt mig mycket av. Det kan handla om att gestalta ord och begrepp eller dramatisera en text. I höstas när den här gruppen jobbade med Bu och Bä i skogen fick de dramatisera texten vilket var något de allra flesta verkligen gillade. Nu när deras språkutveckling utvecklats ännu mer ville jag prova att låta dem dramatisera en längre text. Lästeater med Polylino har jag skrivit om tidigare. Du kan läsa mer här.
Jag skrev ett manus med fyra roller, berättare, Anna, mamma och Embla. Vi började med att läsa alla olika roller tillsammans. Sen lyssnade vi på uppläsningen på Polylino, stoppade och härmade efter för att träna på uttal och prosodi.
Sedan fick de varsin roll att lästräna på hemma. För de elever som inte kommit så långt i läsutvecklingen fanns två roller med mindre text. För mig är det viktigt att inte krångla till de när jag använder drama i undervisningen. Det viktiga är att eleverna får möjlighet att träna på att använda språket på ett lustfyllt sätt. Den enda rekvisitan vi hade var en stol som skulle föreställa rymdraketen.
Jag fick nypa mig i armen när eleverna läste mot varandra. Det var så otroligt häftigt att lyssna på språket de använde. Ett kort utdrag:
Mamma: Vi är en familj. Anna finns i vår familj. Alla får vara med.
Embla: Jag leker inte familj. Jag leker rymdforskare.
Mamma: Anna kan väl vara en bok i ditt forskningsbibliotek då?
En avslutande skriv- och bilduppgift
När Embla försöker förklara för sin mamma varför lillasyster Anna inte kan vara med och leka gör hon det utifrån rymden, trädet och boken. Det gav mig idén till en skrivuppgift efter läsningen.
Först läste vi exemplet från boken:
Jag är rötterna.
Jag är stammen, grenarna och löven.
Jag är hela trädet och luften som får det att växa.
Sedan skrev vi tillsammans om hemmet:
Hemmet
Jag är rummen.
Jag är golven, väggarna och taken.
Jag är hela hemmet där mig familj finns.
Innan eleverna skrev på egen hand kom vi tillsammans på några olika ämnen att skriva om tex skogen, solen, blomman, månen, elektroniska saker och mat. Därefter fick de måla en bild till texten. Inspirerade av Sara Lundbergs bilder ville jag att de skulle måla ett ansikte för att förstärka budskapet.
Här är några elevarbeten:
Arbetet avslutades med att eleverna fick läsa sin text och berätta om bilden för gruppen. Sen var det dags för ögonblicket jag sett fram emot sen starten av arbetet. Det var helt fantastiskt att se deras förvånade men väldigt glada ansikten när jag delade ut en bok till var och en! Det här är min första bok på svenska, konstaterade en elev nöjt.
Ordförrådet
Att arbeta strukturerat med ordförråden är väldigt viktigt i all undervisning men i synnerhet i nybörjarundervisningen. Inger Lindberg skriver i artikeln Ordförrådet – en framgångsfaktor (2017), att skillnaden mellan de elever som får undervisningen på sitt förstaspråk jämfört med de som lär på sitt andraspråk kan röra sig om flera tusen ord. ”För andraspråkseleverna handlar det därför inte bara om att hänga med och tillägna sig de tusentals ord i andraspråket som alla elever förväntas utöka sitt ordförråd med varje år, de måste dessutom knappa in på det försprång som övriga elever har från början.” (s.3 2017). Det kräver förstås extra mycket av våra andraspråkselever och därför behöver vi arbeta explicit och strukturerat med ordförrådet.
Häromdagen var jag inne i ett klassrum för åk 1. Tavlan var full av ord på bokstaven G, bland annat galax. Lite skämtsamt frågade jag om det var min nyanlända elev som bidragit med ordet och så var det. När jag berättade för eleven om händelsen sa hen att en av klasskompisarna inte visste vad en galax var. Genom att använda skönlitteratur i nybörjarundervisningen och arbeta explicit med ord, ger vi eleverna en möjlighet till en mer effektiv språkutveckling. Agneta Edwards skriver i sin nya bok Bilderbokens mångfald och möjligheter F-3 (2023), ” Även om bilderböcker har en relativ kort text så är texten vanligtvis språkligt fullödigt – det vill säga inte anpassad till en nybörjarläsare utan kan innehålla många intressanta ord som ligger långt från vardagsspråket.” (s.18 2023).
Referenser:
Edwards, A (2023). Bilderbokens mångfald och möjligheter F-3 Stockholm: Natur & Kultur
Lindberg, I (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)
Språk och lärande 
Pingback: Kattpromenaden | Språk och lärande