Poesi är som vykort från andra världar

Utvalda

I terminens sista inlägg vill jag passa på att tipsa om Lena Sjöbergs bilderböcker. Hon har skrivit många fina böcker på rim och jag hörde henne nyligen i en intervju i Lundströms bokradio där hon uttryckte att ”poesi är som vykort från andra världar”. Enligt min erfarenhet är det världar som eleverna verkligen gillar att utforska. Ett exempel är boken I huset där jag bor. Där får vi en inblick i olika människors hem. Med några meningar på varje uppslag beskriver Sjöberg olika människornas rum i huset där de bor.

I huset där jag bor
finns alla sorters typer.
Någon går med käpp
och någon annan kryper.

Någon jobbar hemifrån,
andra knegar på kontor.
Alla är vi olika
i huset där vi bor.

Jag har arbetat med boken i en åk 4. Eleverna fascinerades av de fantasifulla bilderna. De roliga, spännande och oväntade detaljer gör att det mycket att prata om inbjuder till att ställa frågor. Efter att läst och samtalat om bilderna fick eleverna parvis varsin bild. Jag ville att de skulle studera rummen och formulera frågor kring vad de såg.

Några av elevernas frågor:

Hur kan hunden gå in genom dörren?

Vem är personen i skuggan?

Hur mycket äter hunden?

Varför bor det så många katter där?

Hur lång är hunden?

En mycket språkutvecklande övning med full aktivitet som avslutades med att eleverna fick delge varandra sina frågor. Som alltid såg eleverna detaljer som undgått mig och reflekterade över saker som jag inte gjort. 

Ett annat exempel är boken Tänk om, där vi möter en vuxen med ett barn som fantiserar att de är olika djur, såsom hare, skräcködlor, getingar och myggor bland många andra. Lena Sjöberg bjuder in oss i djurens olika världar som kan vara både skrämmande och spännande. Språket är som så ofta på rim vilket underlättar att hitta en rytm i läsningen för eleverna.

wp-15914422636054409102361656209028.jpg

Eftersom mina nyanlända elever hade arbetat med ett djurtema tidigare på terminen tänkte jag att boken kunde passa. Texten i den här boken är mer omfattande, där plockade jag ut några olika djur som vi fokuserade på. Jag planerade för aktiviteter innan, under och efter läsningen.

Innan läsningen:

  • Jag visade bilder på de olika djuren och de fick skriva ner namnen på svenska och sitt modersmål.
  • Vi tittade på bilderna innan läsningen och eleverna fick säga vad de såg och vad de tänkte.

Under läsningen:

  • Jag översatte och bildgooglade ord.
  • Vi fokuserade på verben efter en första läsning.
  • Jag visade exempel på verbets placering och därefter markerade vi verben i delar av texten.

Tänk om vi var getingar som ingen tyckte om

Och människor skrek och viftade åt oss vart vi än kom

Och vi fick söka skydd i garagets mörka vrå

och bygga oss ett getingbo, dit ingen kunde nå

På natten fick jag surra tyst och stillsamt trösta dig

För du var rädd för flugsmällar och giftig getingspray

Det är väl inte konstigt, när man blir bortstött så

Att man blir arg och ledsen och vill stickas då?

Efter läsningen – en skrivaktivitet.

Jag ville att eleverna skulle fundera vem/vad de skulle vilja vara. Vad skulle du göra då? Varför? 

Jag skrev ett exempel:

Tänk om

Tänk om jag var en författare 

Då skulle jag fantisera ihop historier              

och sitta i mitt rum och skriva.

Ibland kanske jag skulle åka till en skola

och träffa elever som tycker om mina böcker.

Jag skulle läsa mycket

och resa till spännande platser för att få inspiration.

Sedan skrev vi en text tillsammans där eleverna hämtade inspiration från boken.

Tänk om 

Tänk om jag var en hare.

Då skulle jag smyga till en människas trädgård och snatta sallad.

Jag skulle äta sallad tills jag var mätt.

Sen skulle jag hoppa till mitt bo som är under jorden.

Där skulle ingen hitta mig.

 

Därefter fick eleverna skriva egna texter. Här är några exempel:

Den här eleven har gått i svensk skola i två månader. Med hjälp av google translate kunde vi hjälpas åt att omsätta hans tankar till svenska.

 

Att texten, läsningen och skrivandet vävs i hop är viktigt för att skapa mening för eleverna. I Barbro Westlunds kunskapsöversikt Att läsa och förstå (Skolverket 2016) skriver hon att ”det som utmärker en god literacypraktik i skolan är att eleverna ska känna sig aktiva och engagerade när de på olika sätt får gestalta sin förståelse.” (2016 s. 81). När eleven med minst språk i bagaget sedan läste sin text om Salah högt, gjordes det med känsla och stolthet.

Under ett rabarberblad och Aldrig har jag sett är andra böcker av Lena Sjöberg som jag har arbetet med.

Referens:

Westlund, B (2016). Att läsa och förstå Läsförståelse av vad och för vad?  Stockholm: Skolverket 

Goda råd till paret Slusk

Eleverna i åk 4 har läst Herr och fru Slusk av Roald Dahl, läs mer här. Efter läsningen fick eleverna i uppgift att skriva ett brev till paret där de skulle ge makarna tre goda råd i syfte att förbättra sina liv. De fick följande instruktion:

Mitt brev till Herr och fru Slusk

Skriv ett brev till paret Slusk. Ge herr och fru Slusk tre goda råd för att herr och Slusk ska bli bättre människor. Motivera dina råd. Skriv förslag på hur de kan tänka, göra och säga för att de ska bli lyckligare.

Skriv några frågor till paret, något du undrar.
Du kan börja så här:

Kära herr och fru Slusk!

Jag heter _____________ och jag har några råd till er som kanske skulle kunna göra er lyckligare. 

Innan eleverna började skriva gick vi igenom formen för brevskrivande. Sen pratade vi om vilka slags tips man skulle kunna ge paret. De kom med förslag som att börja sköta sin hygien bättre, ta hand om sitt hus, kanske söka hjälp från en psykolog. Vi diskuterade också vilka slags handlingar som de skulle rekommendera, t ex alltid säga förlåt när man gjort nåt dumt och sluta spela varandra spratt.

wp-15897078657352483487859524095566.jpg

 

 

Här är två elevexempel:

                                                                                                                 Handen 16/4-20 

Kära herr och fru Slusk !

Jag heter             och jag har några råd till er som kanske skulle kunna göra er lyckligare. Ni ska duscha minst 4 gånger i veckan för att du dör bakterierna och du luktar ni gott. Ni ska gå till en terapeut. Då frågor han när började allt det här då säger när allt det har har börjat till slutet då kan han lösa allt det här. Då kanske ni blir snälla mot varandra ,andra människor och djur. 

Herr och fru Slusk först köp nya kläder. Herr Slusk, torka inte av dig med ärmen använd servetter.Sen kan ni gå till en hårsalong och klipp lite av ditt skägg då fastnar inte maten i skägget. Fru slusk han kan göra det hur finare då kan du få vänner sen ska ni säga förlåt.Kan ni lägga fönster i erat hus och göra trädgården mindre farligt och göra den fin? Sen göra era hus ren och fint göra aporna fria sluta lägga klister på döda trädet . Sen kan ni få vener och göra en fest för att ni inte är sluskar längre

Hälsningar, 

PS: använd era riktiga namn för att slusk är väl inte era riktiga namn? 

 

                                                                                                          Handen 16/4-20

Kära herr och fru Slusk!

Jag heter     och jag har några råd till er som kanske skulle kunna göra er lyckligare. 

Ni skulle säga förlåt till alla och ni skulle få många nya vänner och vara snälla mot varandra och aporna. Ni ska sluta äta dem dära stackars fåglarna för att det är inte bra för er och fåglarna ni kan odla grönsaker och äta det dem istället för äta fåglarna. Ni ska sluta spela spratt för att ni kan skada varandra gör roliga spratt inte elaka spratt.

Hur träffade ni varandra?

Ni kan säga något roligt till varandra ni kan säga snälla saker till varandra. Ni kan till exempel säga Du är jätteroligt med dina skämt och du gör jättegod mat tack för att du tar hand om aporna. 

Vänliga hälsningar 

Ps. Glöm inte att tvätta er och skaffa nya kläder. Hur blev herr slusk till en Slusk? Du kanske föddes som en Slusk eller så var dina föräldrar var också Sluskar.

    wp-15897077612843017342472265243737.jpg

 

Syftestexten i kursplanen för svenska som andraspråk inleds med: ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.” Med den här skrivuppgiften ville jag ge eleverna en möjlighet att bearbeta innehållet i texten vi läst men också fundera i ett vidare perspektiv på en grundläggande fråga för oss människor. Jag hörde gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter formulera sig väl kring frågan om läsintresse bland elever som kämpar med läsningen. Hon menar att alla elever har tankekraft men det förutsätter att vi arbetar med bra texter som väcker tankar och frågor hos eleverna. Jag gillar ordet tankekraft. Vi måste bli bättre på att ta vara på elevers tankar. Det är där alltid börjar.

 

Folk – en kort liten skrivuppgift

I december förra året var jag på läs- och skrivkonferensen som NCS (nationellt centrum för språk, läs och skrivutveckling) ordnar. Där lyssnade jag på bland andra på Åsa af Geijerstam som pratade om Ämnesspecifikt skrivande. Hon avslutade föreläsningen med att presentera 6 forskningsbaserade aspekter av vikt för skrivundervisningen som var hämtade från metastudier med skrivande i fokus. En av aspekterna var:

Låt eleverna skriva ofta och kort hellre än sällan och långt. (Bangert – Drowns et al. 2004).

Ett sätt kan vara att låta eleverna skriva intexter och uttexter.

INTEXTER – är skribentorienterade. Eleverna skriver sig in ett textinnehåll, utforskar och prova sina tankar. Läraren bedömer inte dessa texter som skrivs under friare normer. Exempel på intexter; stolpar, läsloggar, sammanfattningar, korta reflektioner inför samtal.

UTTEXTER – är läsarorienterade. Det är texter som ska offentliggöras på något sätt. Följer skriftliga normer tydligare och är mer självbärande. Exempel på uttexter; manus, insändare och sagor.

I min undervisning försöker jag planera för att eleverna ska ges tillfälle att skriva ofta. En sådan kort liten skrivövning arbetade vi med efter läsningen av Emma och Lisen Adbåges dikt Folk från boken med samma titel. Jag lånade delar av ett mycket bra upplägg av Fredrik Sandström som du kan läsa här. Att bli inspiration och få ta del av en färdig planering på det här sättet är guld värt.

 

wp-15866847844091898817737977440004.jpg

Hittar du Ulla, Bob, Ture och Edwin?

Efter att vi läst och diskuterat dikten var det dags för en skrivövning. Jag berättade för eleverna att jag hade valt en person och skrivit en kort presentation.

Det här är Ulla. Hon är 56 år och bor i Härnösand som är en mellanstor stad i norra Sverige. Hon är gift med Lennart. Deras två barn har flyttat hemifrån för flera år sedan. Ulla är bibliotekarie och arbetar på Stadsbiblioteket, vilket är ett mycket passande jobb eftersom hon älskar att läsa. När hon är ledig reser hon gärna med sin man Lennart. Favoritresmålet är Frankrike. Eftersom Ulla vill förbättra sin franska, går hon en kurs på kvällstid.

Eleverna fick sedan välja en person från illustrationen och skriva en egen text. Här är några exempel:

”Det här är Bob. Han är 60 år gammal. Han bor på Mars i ett labb. Han har ingen egen familj. Han är helt ensam. Han jobbar som jordförstörare. Hans intresse är att han blir kung på planeten Mars.”
”Det här är Ture. Ture är 34 år gammal. Ture bor i en hyreslägenhet i Handen. Ture har precis gjort slut med sin flickvän Katarin. Så han är lite ledsen. Ture jobbar i kassan på Ica men när han slutar jobbet så brukar Ture sätta sig i sin gröna fåtölj i sin hyreslägenhet i Handen och läsa en bra deckare. Tures favoritdeckare är ”Glasbarnen” av Camilla Läckberg. Men när Ture inte läser brukar han laga pasta. Det är viktigt att han sätter upp sitt stora hår.”
”Det här är Edwin. Han är snart 14 år. Han bor i en liten lägenhet inne i centrala Stockholm. Edwin skulle vilja bo i ett varmt land som Grekland eller Spanien. Men som livet ser ut just nu, ser det mörkt ut. Hans familj är ganska liten mamma, mormor och den jobbiga lillasystern Mira. Det är nämligen så att familjen inte har så mycket pengar  efter att hans andra mamma gick bort. Han går i en skola som har tema sport och musik. Han älskar allt kring boxning och housemusik. Det är faktiskt hans största dröm, att få bli just boxningsproffs och på kvällarna spela musik som dj.
Hans intresse är också att laga mat med mormor. Ibland när han får tid över leker han med Mira, ofta äter dom glass och kollar på film. Det han hatar mest i hela världen är skolan, det är skittråkigt med alla läxor. Men han kämpar på. Just det han brukar gå med luva för att gömma undan sina känslor.”

Sedan fick eleverna parvis läsa upp sina texter och kompisen fick gissa vem texten handlade om.  Efter det fick de skriva om en hemlighet som de här personerna bär på.

”Bobs hemlighet är att han har en dräkt som gör att han liknar en människa.”
”Ture bär på en stor hemlighet. Det är nämligen så att Ture får inte så mycket lön, så en sen dag på Ica, Ture skulle stänga och alla hade hade gått hem. Så stod Ture i kassan och öppnade kassan och tog lite pengar. Nästa dag var det lördag så han jobbade inte. Han satte sig ner i sin gröna fåtölj och räknade hur mycket pengar han hade tagit. Han trodde att han bara hade tagit en femhundring. Men nej han hade tagit tjugotusen kronor! Lova att inte säga något till någon!”
”Edwin bär på en mycket stor hemlighet och om hans familj kommer att få reda på det kommer han knappt ha något liv kvar så känns det. Tänk att en stor ballong som man övat på länge går sönder och spricker. Edwins hemlighet är att hon såg sin mormor slå sin egen dotter. Det har inte hänt en gång utan flera.”

Såna här korta skrivuppgifter vars främsta syfte är att fantisera fritt utifrån en bild utan att texten ska bedömas, är viktiga för att locka fram elevers tankar och idéer. Mycket av mitt arbete i skolan handlar om att lyfta fram och stärka eleverna. Att få eleverna att växa, se sig själva som läsande och skrivande personer.
Vilka var då de andra 5 aspekterna för effektiv skrivundervisning som presenterades?

  • Funktion (Hall 2013). Undervisningen behöver handla om skrivandets innehåll och funktion såväl som om dess form. På så sätt blir det ett meningsfullt skrivande för eleverna.
  • Mottagare (Hall 2013). För att skrivande ska vara funktionellt behöver det också finnas mottagare för elevernas texter, t ex – hem och expertgrupper.
  • Låt eleverna skriva om sådant som de läst, det ökar läsförståelsen. (Graham & Herbert, 2011).
  • Ge modeller för skrivande. Men även om en explicit skrivundervisning behövs är det viktigt att tänka på att formen aldrig får bli det viktigaste. (Andrews et al 2006).
  • Använd ett fungerande metaspråk när du undervisar i skrivande i de olika ämnena. Lärare som har en begränsad grammatisk kunskap, och därmed ett begränsat metaspråk, visar sig ge generella och övergripande instruktioner för skrivande till sina elever. Eleverna får svårt att omsätta sådana övergripande instruktioner i sitt eget skrivande och har därmed svårare att utvecklas skriftligt. (Myhill & Watson 2014).

Ta del av Åsa af Geijerstams hela presentation här.

 

Unga flyktingar – en angelägen programserie

Jag undervisar i språkval svenska i åk 6. I den gruppen är majoriteten flerspråkiga elever men där finns även elever med svenska som modersmål. Hur långt man har kommit i utvecklingen av svenska språket är alltså väldigt olika. Gemensamt för samtliga är att de är i behov av en språkstödjande undervisning. Det viktigt att hitta rika uppgifter där språket inte ligger på en alltför avancerad nivå. Ett sådant exempel är UR:s programserie Unga flyktingar (åk 4-6). Serien består av fem korta, animerade filmer där vi får höra barn berätta om sin flykt från hemlandet till Storbritannien. Berättelserna handlar om Ali, Hamid, Juliane, Navid och Rachel och de är baserade på verkliga händelser. I min grupp i åk 6 har filmerna verkligen gått hem.  

  • Programmen ger upphov till intressanta diskussioner om varför människor tvingas fly, ett angeläget ämne.
  • Det visuella stödet som filmen ger är viktigt.
  • Vi samtalar om skillnader och likheter mellan elevernas liv i Sverige och barnens erfarenheter. Erfarenheter där många eleverna känna igen sig i, t ex hur det är börja skolan i ett land där man inte kan språket.
  • Vi pratar geografi och studerar kartan, vilket många elever uppskattar.

wp-15850777860013575238449593600806.jpg

När jag planerade arbetet tänkte jag på samma sätt som jag gör när det gäller läsning, aktiviteter före, under och efter vi tittat på filmen.

Aktiviteter före:

Vi började med att titta på kartan, på barnets hemland. Vad vet de om landet? Eleverna fick fundera på olika anledningar till flykten.

Under: Förklara och och begrepp. I vissa fall stoppade jag under filmen men eftersom filmerna är korta lät jag ibland eleverna titta först en gång och sen pratade vi om olika ord och begrepp. Varpå vi tittade en gång till. Efteråt ritade jag upp en tidslinje på tavlan och tillsammans satte vi in viktiga händelser i barnets berättelse.

Efter: Jag utformade olika läs- och skrivaktiviteter.

Ali: Jag sammanfattade texten i korta meningar. Därefter klippte jag sönder texten och eleverna fick parvis sätta ihop den i rätt ordning.

Alis berättelse

Ali levde lycklig i Afghanistan med sin familj.
Det blev krig i landet.
Hans farmor bestämde att familjen skulle fly till ett land i Europa.
När de kom till England släpptes inte Alis mamma och pappa in i landet för att de hade inga pass.
Ali grät mycket och drömde ofta om sin familj.
I skolan satt han ofta ensam i ett hörn.
Det var svårt att lära sig engelska.
Efter ett tag började han spela fotboll med de andra klasskompisarna.
Ali var mycket duktig på att teckna. Han ritade Spindelmannen och visade sina kompisar.
Efter fyra och ett halvt år fick han prata med sin mamma och pappa. De levde!
Ali hoppas fortfarande på att en dag få återförenas med sin familj.

 

Hamid: Tillsammans tog vi ut stödord/fraser för att sedan skriva en återberättade text. Jag gjorde sedan en lucktext på den gemensamt skriva texten.

Hamids berättelse – en lucktext
Hamid bodde i Eritrea med sin mamma och pappa. För länge sen var Eritrea ett stort land men sen delades det upp med Etiopien. När länderna ___________ fick Eritrea Röda havet och det var därför det blev krig. 
Familjen blev hotade till __________. Pappa visste många hemligheter om ________________ i landet. De bestämde sig för att ______________ till England men pappa blev stoppad så Hamid och hans mamma fick inte fortsätta sin väg på egen hand. 
Det var svårt för Hamid när han skulle börja i skolan i det nya landet. Han kunde inte prata engelska och hade __________ vänner. Efter en tid ___________ han en kille som hade blivit utfryst från sina vänner och då blev de bästa kompisar. 
En dag när Hamid kom hem från skolan stod __________________ utanför hans hus och grät. Det var så han fick reda _______ att hans pappa hade dött.

Juliane: Vi tittade på filmen igen och gjorde korta stopp. Sen skrev jag stödord/fraser på tavlan som eleverna sedan använde för att skriva en egen text.

Stödord/fraser: 3,5 år        mamma försvann    uppfostrad av kyrkan      hungrig     ledsen

lastbil             mamma           Brittiska ambassaden       visum       skolan jobbig       nervös

svimmade       specialgrupp       kämpe

                               Julianes berättelse  – ett elevexempel

 Juliane är en flicka som föddes i Zimbabwe. När hon var 3,5 år hennes mamma lämnade henne och hon visste inte varför. Juliane var uppfostrad av kyrkan som hon brukade gå, hon bodde i en barnhemmet. Där fanns det inte tillräckligt mat för att mätta alla de 30 barn som var där. Hon var ledsen och brukade sitta och titta på sin bok eller bara sitta där och gråta, några barn brukade kalla henne för korkad, och det gjorde henne ännu mer ledsen.
Juliane lämnade barnhemmet efter en tid och då kastade de henne till en last bil som hade typ 200 personer där inne. Hon satte sig längst bak bredvid dörren av bilen och såg en kvinna som hade inga skor, Juliane kände igen hennes ansikte, det var hennes mamma. Juliane hoppade från bilen och hoppade till hennes mamma, de kramade som om de hade aldrig kramas.
Juliane och hennes mamma gick till den Brittiska ambassaden för att söka efter en visum och kunna flytta till Storbritannien. Ändå fick människor där lyckas att fixa ett visum till henne och de åkte flygplan till Heathrow.
Juliane började skolan men det var jätte svårt för henne att prata, i istället mumlade hon. När en dag Juliane var i skolan hon hörde en röst i hennes hjärna som fick henne att tänka om vad skulle hända om när hon kommer hem, tänk om hennes mamma är borta, hennes hjärta började pumpa snabbare, och före hon visste, hon hade svimmat.
Juliane fick vara med i en specialgrupp var hon kunde få hjälp om hon kände sig ledsen eller arg. Juliane visste att hon var en kämpe efter allt hon har gått igenom, hon vet att alltid efter en mörk tunnel finns det alltid en regnbåge.

 

Navid  – Jag skrev av textremsan från filmen. Sedan läste vi den texten tillsammans. Lektionen efter fick eleverna en gådiktamen på inledningen av texten. Jag har tidigare beskrivit hur jag jobbar med gådiktamen här. 

Gådiktamen

Navids berättelse – en resa från Iran

Jag är sexton år gammal och jag är kurdisk iranier.
Vi lämnade Iran för att pappa inte gillade hur saker och ting sköttes.
Han höll inte med systemet.
Det var därför min pappa måste lämna landet.
Hans liv var i fara när han stack.
Så blev det för många människor som inte höll med den iranska regeringen.
Min pappa hade tur som lyckades fly.
Många släktingar på mammas sida blev avrättade eftersom de var kurder.
Under de kommande åren fortsatte mamma att bli förhörd om vart pappa tagit vägen.

 

Rachel: Den filmen har vi inte sett ännu. Jag tänker låta eleverna skriva sant-eller falskt-meningar och sedan byta med varandra. Sen tänkte jag avsluta med att eleverna får välja två personer och jämföra med hjälp av ett Venndiagram.

Film används ofta i undervisning. Den visuella stöttningen är mycket viktig för en del och elever fångas av det rörliga mediet. Precis som i läsning är det viktigt att vi undervisar före, under och efter filmen.  Du hittar programmen här.

Herr och fru Slusk

En av mina absoluta favoritförfattare är Roald Dahl. Med hans böcker har jag haft flera fina högläsningsstunder både i klassrummet och hemma med mina barn. Ett sådant underbart minne var när jag läste James och Jättepersikan i en åk 1. Det var min första termin som lärare i första klass efter 13 års undervisning, mestadels på högstadiet. Jag famlade mycket första tiden men våra högläsningsstunder räddade mig. Då kunde jag känna att jag nådde fram. Vi skrattade, blev upprörda, berörda, ställde frågor och fick nya tankar, tillsammans. Det jag minns från James och Jättepersikan var alla skratt och Roald Dahls sprudlande fantasi som fängslade eleverna.

Nu läser jag Herr och fru Slusk med min grupp i åk 4. Boken handlar om ett gift par som verkar ha glömt varför de gifte sig med varandra. De är elaka mot varandra och deras omgivning och som titeln antyder är de också väldigt ovårdade. Texten fångar eleverna. Några sidor in i boken undrade en elev om paret Slusk kan ha haft så många bröllopsgäster? Har de några vänner överhuvudtaget?

I kapitel 4 läste vi om Fru Slusks ansikte som förändrats genom åren och Roald Dahls tankar om hur förändringen gått till:

Om en människa tänker fula tankar, börjar det så småningom visa sig i hennes ansikte. Och om den här människan tänker fula tankar dag ut och dag in, år ut och år in så blir det ansiktet fulare och fulare till det blir så fult att man knappt står ut med att titta på det.

En människa som tänker goda tankar kan aldrig någonsin bli ful. Man kan ha sned näsa och skev mun och dubbelhaka och tänder som står ut, men om man tänker goda tankar skiner det som solstrålar från ens ansikte och man är alltid vacker.

wp-15827972851773274358016246008974.jpg

Vi diskuterade vad en komplimang är. Eleverna gav några exempel och sedan gjorde vi en övning som gick ut på att de skulle skriva komplimang till varandra. Alla fick varsitt papper som jag sedan tejpade på deras ryggar. Eleverna fick därefter gå runt i rummet och skriva komplimanger till varandra. Det visades sig inte vara helt lätt då eleverna kommer från olika klasser och inte känner varandra så väl. Vi pratade om vilka komplimanger man skulle kunna ge varandra som handlar om vad vi gör och hur vi är mot varandra i klassrummet.

Sedan diskuterade vi några frågor. Stämmer Roald Dahls funderingar om fula tankar?Hur tror du att ditt ansikte ser ut när du känner dig ledsen eller glad? Ska vi alltid ha glada tankar? Vi pratade om positiv och negativ inställning till saker. Vi avslutade med att diskutera vad som gör att vi tänker glada, fina tankar.

Därefter ville jag att eleverna skulle skriva en Anti-sluskdikt. Vad får dig att känna dig glad? När mår du som bäst? Jag ville att de skulle skriva minst fem rader. För att de skulle skriva lite längre rader, uppmuntrade jag eleverna att använda adjektiv.

Jag visade ett exempel:

Min underbara katts spinnande när hon ligger halvsovande på mitt knä

Ett smileyklistermärke från min lärare i räkneboken

Varma solstrålar som landar i mitt ansikte när jag kliver ut genom dörren

Sedan fortsatte vi med att skriva en rad tillsammans:

Att simma med mina vänner och köra lite vattenkrig

Sedan skrev eleverna på egen hand. Här är några elevexempel:

Anti -sluskdikt 

Att simma med mina vänner och köra lite vattenkrig

Ett hund som går med mig leker med mig 

Jag älskar när min mamma och pappa kramar mig 

Jag älskar när jag och mina vänner leker med varandra

När jag och mina vänner spelar ett spel som alla vi gillar 

De är mina Anti-Slusk glada tankar!

 

Anti-Sluskdikt

När min katt Sune mjauar när jag kommer hem 

Min bruna snälla katt Sune som spinner  när han ligger halvsovande på mitt knä 

När jag pratar med min katt Sune och han svara 

När jag kramar Sune då blir jag glad 

När jag går följer min katt Sune mig

När jag går ifrån soffan min katt Sune klöser mig försiktigt

De är mina Anti-Slusk glada tankar!

Dessa aktiviteter har jag lånat jag från http://www.roalddahl.com. En sida där det bland mycket annat finns lektionsplaneringar till flera av Roald Dahls böcker. Planeringen till Herr och fru Slusk kan du läsa mer om här. Ibland när man inte känner sig full av idéer är det bra att få lite tips även om det det här gången innebar att översätta från engelska. Som alltid när jag lånar idéer måste jag fundera på hur jag ska anpassa dem för att de ska fungera i min grupp.

Läsningen fortsätter och vi kommer att göra fler stopp för att djupdyka i språket och diskutera nya tankar och frågor.

 

 

Just nu

När jag var på bokmässan i höstas köpte jag Lotta Olssons nyutkomna bok Just nu med illustrationer av Olof Landström. Det är en underbar bilderbok men detaljrika och fantasifulla bilder. Varje uppslag består av fyra rader på rim som beskriver livet som pågår just nu runt om i världen. Boken inleds med raderna:

Nu föds en mus

Nu dör ett knott

Nu rivs ett hus

Nu byggs ett slott

Jag läste boken för mina nyanlända elever. Vi läste texten på smartboarden och letade efter meningen i bilden. Några ord hade jag översatt till de språk vi har i gruppen. Ord som jag inte enkelt kunde förklara genom att peka på en bild, t.ex frö, säd.

Vi läste högt tillsammans och textens korta rader på rim gjorde att det flöt på bra när vi tränade uttal. Boken är full av nya ord och tillsammans med bilderna lockades vi till samtal om allt möjligt, vardagliga ting, väder, livet förr och nu och texten tog oss till olika delar av världen.

wp-15812469316133763242880871232888.jpg

 

Jag ville att eleverna skulle jobba med de nya orden så jag skapade bildordlistor på widgitonline där de fick skriva rätt ord till rätt bild. Jag gjorde även ordkort som jag plastade in.

wp-1581080495987820605052441483848.jpg

Här jobbade eleverna med att para ihop rimorden. Vi arbetade också med att beskriva en bild och låta kompisen gissa.

Som alltid när vi jobbar arbetar med en bok vill jag att eleverna ska skriva efter läsningen. Den här gången ville jag att de skulle skriva om vad de tänker händer i världen just nu men utan att skriva på rim. Jag skrev bokens första raden på tavlan:

Just nu föds en mus

Vi pratade om att verbet är på andra plats. Eftersom vi inte arbetat med meningar i passiv sats skrev jag mina exempelmeningar i aktiv sats. Eftersom samtliga elever är nybörjare, var det inget som någon reflekterade över.

Mitt exempel:

Nu jobbar en flicka med sin läxa.

Nu läser en man en bok.

Nu lyssnar ett barn på musik.

Nu springer en hund efter en boll.

Sedan skrev vi tillsammans:

Nu spelar en pojke R65.

Nu läser en pojke en kartbok.

Nu springer en tjej omkring utomhus.

Nu spelar en kvinna Xbox.

Nu drömmer ett barn i Japan om sushi.

Nu tittar ett marsvin på alla träd.

Nu fryser en hund och en katt på Nordpolen.

Sedan fick de skriva på egen hand. Jag uppmanade eleverna att skriva både om människor och djur och även var i världen detta pågick.

Ett elevexempel:

wp-15810800384515155642856953732024.jpg

Det blev en skrivövning där eleverna fick träna på att använda sitt ordförråd, både verb, och substantiv. Uppgiften inbjöd till tänkande där jag ibland fick stötta med ord för att kunna uttrycka det de ville. Det blev också en övning att skriva meningar i omvänd ordföljd med adverbial först, även om det inte var något som jag i det här läget tog upp med eleverna.

Vikten av en bra uppgift

Känslan av tillfredsställelse när elever sitter fångade av en uppgift och arbetar intensivt är mäktig. Det är långt ifrån ett dagligt tillstånd men när det händer handlar det inte sällan om en uppgift som bygger på att vi läst en intressant text. Jag kom att tänka på ett sådant exempel är när jag häromdagen fick syn på boken Tyra och Storgrubblaren, skriven av Ulf Stark.

För många år sedan arbetade som klasslärare på lågstadiet. Vi jobbade med tema Rymden i åk 2. Som högläsningsbok kopplat till vårt arbetsområde läste vi boken om Tyra. Det är en fantasifull berättelse om en flicka som en dag efter att hon tragglat matteuppgifter utan större framgång tittar ut genom fönstret och får syn på en liten figur, stor som ett päron och klädd i rock och hatt. Han står och knackar på hennes fönster. Den här lilla figuren tar med Tyra på en spännande resa till planeten Klotus där livet visar sig vara väldigt annorlunda.

tyra och storgrubblaren omslag

När vi kommit halvvägs i boken fick jag idén att skriva ett brev till klassen från en av karaktärerna i boken som jag hittade på (Arean). Jag tog med fakta som vi läst om i boken och hittade även på en del. Så kom den dagen när klassen fick ett brev från Arean. Spännande! Jag glömmer aldrig eleven som var väldigt snabb att påpeka att det naturligtvis jag som skrivit brevet. Men tillräckligt många blev ändå nyfikna och intresserade. Vi läste brevet tillsammans sen fick eleverna i uppgift att skriva ett svar med syftet att de skulle träna på att skriva ett brev och skriva frågor.

Global 5/11-12

Hej!

Jag skriver till dig för att jag är nyfiken på hur livet är på planeten Jorden. Mitt namn är Arean och jag är 160 år gammal. Jag går i andra klass. Mitt favoritämne i skolan är matte. Innan vi börjar lektionen får vi några rosa, gröna och blå piller. Annars kan vi ju inte räkna! Vilket ämne tycker du bäst om i skolan? Jag tycker egentligen att alla ämnen är roliga , för här på vår planet Klotus har vi aldrig tråkigt. Det är förbjudet i lag.

På rasterna brukar jag och mina kompisar studsa omkring. Det är det roligaste jag vet. Vad brukar du och dina kompisar göra när ni har rast?

Jag bor med min mammis och pappis i ett grått runt hus. Hur ser det ut där du bor? Min favoritmat är smaskbullar och sötsurremmar. Vilken mat gillar du mest?

På helgen när vi är lediga från skolan brukar jag och min familj ta honten till Varudiset och handla. När vi är färdiga går vi och beställer nåt att dricka, helst Överraskningen. Vad gör du helst på helgen när du är ledig?

Min fröken har berättat om planeten Tellus och jag vill så väldigt gärna veta mer. Hoppas att du skriver ett svar snarast.

Vänliga hälsningar,

Arean

Sällan hade jag sett ett sådant engagemang hos eleverna! Det blev en mycket lyckad övning, där även de elever som kämpade med skrivandet tog sig an uppgiften med entusiasm. Jag tror delvis att det berodde på överraskningsmomentet. Men även det faktum att det är en kontextbunden övning, som ligger nära eleverna och min text fungerade som en förebildstext för dem som behövde det, samtidigt fanns det utrymme att ”ta ut svängarna”.

Inom arbetsområdet hade jag också planerat att eleverna skulle skriva en berättelse på temat Rymden. Innan eleverna skrev på egen hand, skrev vi en text gemensamt. Som ofta när man ska skriva tillsammans (speciellt berättande text) är det svårt att få ihop alla elevers tankar och idéer. Men den här gången var tydligt att vår högläsningsbok hade gett avtryck och vi hittade ganska snabbt en grundidé.

Vår gemensamma text:

Marsa och Greta på planeten Jorden
Det är kväll på planeten Marso. Marsa läser sin bok. Det är en faktabok om Jorden. Plötsligt bestämmer hon sig. Hon ska åka till Jorden med sitt tefat. Vad ska jag säga till mamma och pappa, undrar hon? Ja vet, jag säger att jag ska gå på ett rymdmuseum. Det kommer inte mamma och pappa säga nej till, tänker Marsa.
På morgonen sitter hela familjen vid frukostbordet. Pappa frågar vad Marsa ska göra idag.
-Jag ska göra en utflykt till rymdmuseét, säger Marsa.
-Det låter bra, säger pappa.
Hon tar sitt tefat och tankar ordentligt så att hon klarar sig hela vägen. Hon tar med sig lite mat och en peruk för att hon vet att de flesta människor på Jorden har hår.
Tio minuter senare landar hon på en balkong i Skarpnäck. Det står en ljushårig flicka i fönstret och tittar med stora ögon på henne. Flickan som heter Greta öppnar balkongdörren och innan hon hinner säga något tar Marsa upp en blå spray och sprayar på henne upp ifrån och ner.
-Lugn, det är ingen fara, säger Marsa. Det är bara så att vi ska förstå varandra. Jag heter Marsa och jag kommer från planeten Marso. Vad heter du?
-Jag heter Greta, sa flickan.
Marsa bestämmer att stanna hos Greta över dagen. Greta tar med sig Marsa till Kaninparken. De har väldigt roligt tillsammans. Men Marsa minns hennes pappas ord:
-Jordmänniskor är läskiga, bli aldrig vän med en jordmänniska!
Vad ska jag göra nu?, tänker Marsa. Jag vill ju bli vän med Greta. Hon är den bästa kompisen i världen. När Marsa och Greta kommer tillbaka hem till Greta, går Marsa ut på balkongen och kliver in i tefatet. Där tar hon luren och ringer till pappa på Marso. Hon förklarar att hon ljugit, att hon befinner sig på Jorden. Hon berättar för pappa om Greta, hur roligt de har haft under dagen. Marsa säger också att pappa har fel, alla jordmänniskor är inte läskiga. Det finns också roliga jordmänniskor och roliga djur! Till slut frågar hon sin pappa:
-Får Greta följa med mig till Marso?
-Ja, ok då, säger pappa.

Det är roligt att få sådana här tydliga exempel på när böcker vi läser lever vidare i eleverna och får deras fantasi och språk att växa. Att skapa motiverande och engagerande uppgifter tycker jag är en rolig del av svenskundervisningen och jag har under mina snart 24 år i yrket kommit att inse att kreativitet är otroligt viktigt för mig. Vilket är bra för att jag är övertygad att elever känner samma sak.