Maximilian och Minimilian och motsatsord

I arbetet med att jobba med språket i matematiken använder jag mig en del av ett läromedel som heter Matte Meny, utgivet på Beta Pedagog. Där finns ett kapitel som handlar om olika mattebegrepp och hur man kan arbeta laborativt med dessa. De tar bland annat upp vanliga motsatsord som är vanligt förekommande i matematikens textuppgifter och där finns kopieringsunderlag till ett motsatsordsmemory.

Häromveckan var jag på biblioteket och fick syn på Klara Perssons bok Maximilian och Minimilian med illustrationer av Emma Adbåge. Den boken kom att bli en bra introduktion till att arbetet med motsatsord i en grupp i åk 1.

Vi läste boken om vännerna Maximilian och Minimilian och efter läsningen skrev jag ordet Motsatsord på tavlan. Jag sa några ord och eleverna fick fundera på motsatsen. Därefter jag tog fram ordparen från Matte Meny.  Vi gick igenom orden och parade ihop några tillsammans, sen fick eleverna parvis några ord att läsa, diskutera och para ihop.

20171213_154951.jpg

Att det kan vara svårt att skilja på storlek och längd blev tydligt. Även begreppen fler – färre, många – få, kunde vara lite svåra att hålla isär.

När eleverna arbetat en stund med att matcha orden och vi tillsammans gått igenom orden, var det dags att spela motsatsbingo. Jag plockade bort en rad av de ihopparade motsatsorden och eleverna fick skriva in 9 av orden som låg kvar på bordet i en bingobricka.

När alla skrivit in orden övade eleverna på att lyssna när jag exempelvis frågade Vad är motsatsen till lång? Eftersom det var första gången vi jobbade med motsatser, var det viktigt att se till att alla hade koll på vilket ordet var och sen fick de leta efter kort på sin bingobricka.

En varierad lektion där eleverna:

  • lyssnade på och diskuterade text
  • tränade mattebegrepp
  • övade läsning
  • samarbetade
  • tränade på att skriva ord

 

Annonser

Fantastiska fakta om djur

Efter höstlovet inledde jag ett djurtema i min grupp för nyanlända som ska utmynna i skrivande av en beskrivande text om ett svenskt däggdjur. Jag valde att introducera arbetsområdet med hjälp av den underbara boken Fantastiska fakta om djur, skriven av Maja Säfström. Hon har skrivit och illustrerat en härlig bok med roliga och tankeväckande fakta.

Jag började med att skriva upp orden däggdjur, fåglar, groddjur och insekt på tavlan och pratade lite kort om systematik och hur vi delar in djur i olika klasser. Därefter skrev jag upp 10 olika djur som jag valt från boken.

  • tornseglare
  • bäver
  • uggla
  • kalkon
  • ko
  • groda
  • säl
  • korp
  • utter
  • fjäril

Ett i taget tittade vi på orden och eleverna fick prova att klassificera djuren utifrån orden på tavlan. Därefter visade jag bilder på djuren och vi pratade lite mer om vart och ett.

2017-11-23 18.29.16.jpg

Nästa pass inleddes med en kort repetition av djuren. Därefter visade jag boken och berättade jag skrivit ner fakta om varje djur och deras uppgift var att matcha rätt information till rätt djur.

  • Det här djuret kan sova under vatten.
  • Det här djuret har brun-gula tänder som aldrig slutar växa.
  • Vissa arter av det här djuret blir upp till 30 cm mellan vingspetsarna. Några arter har inte någon mun. De lever på den näring som de skaffade som larver.
  • Det här djuret håller varandras händer när de ska sova för att inte flyta ifrån varandra.
  • Det här djurets huvud växlar färg mellan rött, vitt och blått beroende på humör.
  • Det här djuret spenderar nästan hela sitt liv i luften. Den kan flyga oavbrutet i över ett halvår. Det kan till och med sova och flyga samtidigt.
  • Det finns arter av det här djuret som kan hoppa 14 m. Papporna skyddar sina ungar från faror genom att stoppa dem i munnen.
  • Det här djuret kan vrida huvudet nästan ett helt varv. De har tre ögonlock. Ett för att blinka, ett för att sova och ett för att rengöra ögat men de kan inte blinka.
  • Det här djuret kan härma ljud, precis som papegojor. De kan räkna.
  • Det här djuret kan stå upp och sova men de kan bara drömma om de ligger ner.

Här tränade vi på att hitta ledtrådar i texten som tex vingspets, flyga, hoppa, sova under vatten. Vi diskuterade nya ord som larv, växla, härma, näring och spendera. Andra frågor var: Hur länge är ett halvår? Hur långt är 14 m, 30 cm? Och vi funderade kring frågor som: Vilka känslor har kalkonen om huvudet är vitt och blått? Vi var ganska enade om att rött nog är ilska. Vad räknar en korp?

En mycket språk- och kunskapsutvecklande övning!

 

2017-11-23 18.30.52.jpg

Det blev också en bra övergång till nästa moment, cirkelmodellens första fas. Samla fakta kring några svenska däggdjur, såsom bävern, älgen och björnen.

Referens:

Säfström, M (2016). Fantastiska fakta om djur. Natur & Kultur.

”Kan hundar läsa?”

frågar plötsligt en elev i min grupp för nyanlända elever under läsningen av Barbro Lindgrens underbara bok Sagan om den lilla farbrorn. En klasskamrat uttrycker då en kommentar som skulle kunna tolkas som att frågan vad opassande och min första tanke är också oförståelse, men så fattar jag! Förra lektionen hade vi ju läst att den lilla farbrorn hade satt upp lappar på träd i hopp om att få en vän och efter 10 dagar och 10 nätters väntan kom hunden. Det finns inget bättre än när man får syn på elevers tänkande i läsningen!

Den här eleven hade suttit och funderat, hur kunde hunden veta att farbrorn sökte en vän? Vi diskuterade olika möjligheter, kanske hade den sett den ensamma farbrorn sittandes på trappen i flera dagar, var den också ensam och ville ha en vän?

Textsamtalet rymmer så mycket. Under våra lässtunder (vi har bara läst knappt halva boken) har vi pratat årstider, hur fåglar bygger bo, tittat på bilder av snödroppar, tulpaner och koltrastar, vad som egentligen händer när man svimmar och vi har diskuterat varför man lägger krokben för någon annan. Vi resonerade också kring hur länge man kan vara utan mat och vatten, då en elev undrade om farbrorn satt på trappen i 10 dagar och 10 nätter utan att äta? 

”Att på djupet samtala om text påverkar både ordförrådsutvecklingen och läsförståelse. Detta gäller inte minst för elever med ett annat modersmål än undervisningsspråket i skolan (s.35) skriver Barbro Westlund i en artikel i läslyftsmodulen Samtal om text. Det är inte bara språket som utvecklas i textsamtalet. Eleverna bjuds in och blir lyssnade på, vilket stärker självförtroendet och gör dem motiverade att ge sig i kast med nya texter.

2017-11-09 20.20.01.jpg

Varför har koltrasten en pinne i näbben?

 

När vi nästa vecka fortsätter läsningen kommer vi bland annat att lyfta frågorna:

  • Varför är farbrorn så ensam?
  • Finns det en gräns för hur mycket man kan/ska ge av sig själv i strävan efter att få en vän?
  • Avundsjuka och svartsjuka – vad är skillnaden? 
  • Hur behåller man en vän?

Westlund (2015) skriver också om vikten att tidigt diskutera med eleverna att en text aldrig är neutral och när det gäller att träna eleverna att förhålla sig kritiskt till texter, har Ann-Marie Körling en övning hon kallar Jag lägger mig i, som hon skriver om i boken Textsamtal & bildpromenader (Lärarförlaget 2017). Eleverna går då i i dialog med texten och kan ge förslag på förbättringar och kommentera. Det är en aktivitet jag vill prova såsmåningom. 

Körling (2017) sammanfattar samtalens betydelse med orden: ”Det är samtalen och frågorna som gör att vi kan se på texterna med andra ögon. Låt oss se vad det finns för mönster och hur vi genom dem kan skapa undervisning och frågor som involverar eleverna. Det betyder att textsamtalen blir en ingång till litteraturen. Och då har vi mängder att läsa och studera.” (s. 200).

 

Referenser:

Körling, A (2017). Textsamtal & bildpromenader. Lärarförlaget.

Westlund, B (2015). Textsamtalets förutsättningar och möjligheter. https://lasockskrivportalen.skolverket.se

När läsande och skrivande integreras

Barbro Westlund skriver i sin nya bok Aktiv läskraft Fk – årskurs 3 (Natur & Kultur, 2017) om betydelsen av att elever får möjlighet att skriva mycket under skoldagen. Hon refererar till Graham och Hebert som lyfter att ”läsande och skrivande bör integreras så mycket som möjligt – inte undervisas var för sig” (s.35). En månad har gått sedan min grupp i åk 3 började arbeta med Tilly som trodde att… Eleverna har jobbat med olika korta skrivuppgifter kopplade till boken och det har varit ett bra sätt att integrera läsande och skrivande. Frågorna som vi diskuterat utifrån boken har väckt tankar och det har inte varit svårt att komma på saker att skriva.

Förutom listan med jobba saker som vuxna måste göra, som du kan läsa mer om här, har vi hunnit med att tänka och skriva kring fler frågor. Tillys kompis Boris har aldrig med sig badkläder och Tilly som trodde att alla vuxna läste lappar. Vi diskuterade varför Boris pappa aldrig läser lappar och den här gången ville jag att eleverna skulle resonera och skriva löpande text. Vi pratade om hur man gör när man resonerar, att man ser på saken från flera olika håll. Efter att vi pratat om olika möjliga förklaringar gav jag dem några fraser att använda. Jag uppmanade också eleverna att variera meningarna.

Jag tror att…

Kanske är det så att…

Möjligtvis…

2017-10-20 13.25.57.jpg

2017-10-20 13.24.28.jpg

Tilly fortsätter att fundera på människor i sin närhet. Hennes granne Johansson är aldrig hemma. Kan det bero på att han har ett så spännande jobb? Eller kanske är han död? Hennes kompis Tage tror att han har ett jobb där han räddar liv och då måste man jobba mycket. Vi stannade upp och pratade om vilka roliga och intressanta jobb det finns.  

2017-10-20 13.27.11.jpg

2017-10-20 13.23.02.jpg

Flera elever i gruppen känner motstånd till att skriva och har ett bristande självförtroende. För dessa elever är korta skrivuppgifter viktiga men samtidigt finns det utrymme för de mer självständiga eleverna att ta ut svängarna. Jag har t.ex utmanat dem att utveckla tankegångarna och uppmanat att försöka variera språket.

Vi läser vidare om Tillys vänner. Sonja har till synes allt som en flicka kan tänkas vilja ha. Allt utom föräldrar. Det gav inspiration till den sista skrivuppgiften, Vad behöver vi egentligen? Jag ville tydliggöra vad som höjer en texts kvalitet och visade därför eleverna en fiktiv elevtext.  Men innan jag visade texten pratade jag om skillnaden mellan form och innehåll och vikten att titta på både och när man bedömer en text. Jag skrev på tavlan vad eleverna skulle titta på:

  • Finns det stor bokstav och punkt?
  • Titta efter stavfel
  • Är språket varierat?
  • Finns en motivering till tankarna?

 

2017-10-20 11.31.38.jpg

Den fiktiva elevtexten.

Vi läste tillsammans igenom den fiktiva texten och ganska snabbt upptäckte eleverna att det fanns några väldigt långa meningar som behövdes delas upp. Därefter tittade de efter stavfel. Vi kunde konstatera att den här eleven stavade mycket bra, det fanns bara ett stavfel. Sen fokuserade vi på språkets variation och eleverna påpekade att det fanns många upprepningar och nu började den svåra delen. Hur kan vi variera språket? Vilka andra ord kan vi använda i stället för Vi behöver? Vi enades om att vi kunde skriva Det är viktigt att… i stället och byta ut vi med människor och barn. Till sist tittade vi på innehållet, och utvecklade tillsammans texten genom skriva till motiveringar där det saknades.

 

2017-10-20 11.32.48.jpg

Resultatet efter att eleverna tillsammans föreslagit förbättringar.

Vi jämförde de två texterna och mycket stolta kunde de se att vi tillsammans hade utvecklat texten. Min erfarenhet är att elever uppskattar det här konkreta sättet att arbeta med bearbetning text. Det är också viktigt att ha några punkter att fokusera på när vi tränar på att förbättra texter. Men jag brukar inte ha samma typ av uppgift att bedöma som eleverna sen ska skriva på egen hand. Här var syftet med övningen förutom att öva att skriva, att bli mer medveten om hur man kan tänka för att utveckla sitt skrivande och det tycker jag att de flesta eleverna tog till sig.

2017-10-23 11.38.42.jpg

2017-10-27 13.50.43.jpg

2017-10-27 13.44.37.jpg

I efterhand kan jag fundera över skrivuppgifterna. Jag vill att eleverna ska reflektera kring texten, men kanske jag styr för mycket då jag ger eleverna specifika frågor att tänka kring? Kan det faktum att vi pratar först och skriver sen vara hämmande för vissa elever? Eller lotsas eleverna åt ett visst håll i samtalet? Samtidigt vet jag att vissa elever får nödvändig stöttning av de samtal som föregår skrivandet. Det är också något som Westlund (2017) lyfter i boken då hon skriver att det är viktigt att bedriva en undervisning som bygger på utveckling och lärande tillsammans med eleverna eftersom det gynnar samtligas lärande.

Referenser:

Westlund, Barbro. (2017). Aktiv läskraft Fk – årskurs 3 Stockholm: Natur & Kultur

 

 

 

Att möta olika behov

Efter en omorganisation på min skola undervisar jag i år även elever från mellanstadiet i min grupp för nyanlända, vilket ställer nya krav på mig som lärare. Än så länge har jag en elev som går i åk 5 och eftersom hen har en god skolbakgrund och är en självständig läsare på sitt modersmål (engelska) fungerar avkodningen på svenska mycket bra. Samtidigt har jag flera elever i åk 1 inte har knäckt läskoden och en elev som befinner sig mittemellan.

Vi har arbetat med boken Bu och Bä får besök, av Olof och Lena Landström. Förra gången jag använde den i undervisningen valde jag att, som en aktivitet efter läsningen, skriva en gemensam sammanfattning med hjälp av Berättelseansiktet. Mer om det kan du läsa här. Även denna gång ville jag skriva en sammanfattning tillsammans men nu valde jag istället att plocka ut 10 substantiv som stöd i skrivandet. Jag valde följande ord: kratta, skottkärra, oljepanna, sardin, planka, stege, smörgåsar, rep, lövhög, matta.

Jag valde också ut ett antal bilder från boken. Första övningen blev att parvis lägga bilderna i rätt ordning. Därefter fick eleverna para ihop rätt ord med rätt bild. Sen var det dags att börja skriva. Men det kan vara svårt att tillsammans skriva när eleverna befinner sig på väldigt olika steg i sin skrivutveckling. Några elever driver på skrivandet, kommer med förslag till formuleringar och testar ord och fraser medan andra elever har fullt upp med att hitta rätt på tangentbordet och då är det lätt att bli frustrerad. Både den grupp som skriver snabbt och inte vill vänta in sina kompisar hela tiden och de som tar längre tid på sig. För att möta allas behov har jag ibland färgmarkerat vissa nyckelord i texten som de mer osjälvständiga eleverna får skriva. Ibland låter jag eleverna varva eget skrivande med att jag eller en kompis skriver. Den här gången fick eleverna skriva av orden på tavlan, vilket var en lagom utmaning. Men även om man kämpar med att skriva kan man bidra till skapandet av texten, vilket blev tydligt när vi skrev vår sammanfattning om Bu och Bä. Det är det som är så roligt och viktigt i det gemensamma skrivandet, att eleverna kompletterar varandra. Tillsammans kommer vi längre.

20171005_074241.jpg

En annan övning efter läsningen för de äldre eleverna var att rekonstruera meningar som jag hämtade från texten vi skrivit tillsammans.

2017-10-05 13.53.34.jpg

Jag upptäckte ganska snabbt att övningen var lite för enkel för mellanstadieeleven som då fick en sönderklippt mening där kontexten var okänd. Det blev en större utmaning och vi hade också en bra diskussion om ordföljd där vi jämförde svenskan och engelskan.

 

20171005_085630.jpg

De yngre eleverna fick arbeta med substantiven från texten. De tränade på att ljuda och hitta rätt bokstav.

 

Tilly som trodde att…

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om mina tankar kring val av böcker. Där lyfte jag en bilderbok som jag sneglat på och velat använda i undervisningen. I mina grupper i åk 3 har jag nu inlett ett arbete med boken Tilly som trodde att… skriven av Eva Staaf med illustrationer av Emma Adbåge. Tilly och hennes vän Tage funderar på hur det skulle vara att vara någon annan. I Tilly världs är det egna livet norm men när de tänker efter kan det vara väldigt olika. Hos kompisen Loppan får man leka affär med riktiga äpplen och kex och äta maränger en tisdag men hos bästa vännen Tage har hans mamma dragit ner persiennerna fastän det är dag och det är så tyst att man kan höra klockan ticka och kylskåpet surra. När Tilly och hennes mamma går förbi en tiggare och hon frågar om de inte kan lämna pengar svarar mamma att hon bara har kort. Tilly som trodde att man skulle hjälpa varandra.

Det är lätt att hitta frågor att samtala om. Det här är en bok där man kan hitta många text-till världen kopplingar. Vi lyfter blicken och samtalar om saker i ett större perspektiv. Min ambition är att varva läsning och samtal med korta skrivuppgifter. Att  reflektera kring en mening eller påstående. Det här är något som eleverna inte är vana vid och jag vill passa på att undervisa om vilka ord och fraser de kan använda för att utveckla resonemang och tankegångar. I slutet får eleverna sätta ihop sina texter till en bok Mina tankar och reflektioner kring boken Tilly som trodde att

Jag börjar med att förklara att vi inte ska läsa hela boken på en gång och påminner om att vi hade ett liknade upplägg förra året då vi läste den underbara boken Lennarts listor av Barbara Bottner. Då läste vi några sidor, diskuterade och sedan skrev vi egna listor.

Sedan samtalar vi om omslaget och funderar på titeln. Jag läser baksidestexten och vi pratar om hur vi bor och om vi alltid har bott på samma ställe. Jag läser de fyra första sidorna och stannar upp i texten och ställer frågor och tänker högt. Jag går tillbaka till meningen: ”Tages mamma säger att allt är inte roligt här i livet. Att det är något man lär sig när man blir större”. Vad menar Tages mamma? Vi pratar lite och sen ger jag dem den första skrivuppgiften som har rubriken Jobbiga saker som vuxna måste göra. 

 

2017-09-22 13.30.28

 

2017-09-22 13.36.54

 

 

 

2017-09-22 13.38.53

Den här eleven hade massor av förslag på olika mer eller mindre jobbiga saker vuxna måste göra. Efter ett tag hamnade fokus mer på jobbiga saker som kan hända vuxna. 

Vi pratade en del om ansvar och när eleverna skrivit en stund var det någon som tyckte att vi också borde skriva om allt som är bra med att vara vuxen. Det är roligt när eleverna kommer med egna förslag och så viktigt att plocka upp det. Jag ser fram emot att läsa deras tankar om fördelar med vuxenlivet.

Det här arbetet har bara börjat och det är en ynnest att få ta del av elevernas kloka tankar och reflektioner. Eftersom de går i åk 3 vill jag under arbetets gång utveckla arbetet med deras bearbetning av texter. Jag tänker kamratbedömning och minilektioner kring någon aspekt av skrivandet.

I det senaste avsnittet av Lundströms bokradio samtalar programledaren Marie Lundström med Mikael Niemi om hans senaste roman Koka björn. I slutet av programmet kommer samtalet in på bokstävernas kraft. ”Är man nedskriven kan man inte glömmas och allt som någonsin skrivits bevaras för evigt”, skriver Niemi. Jag tänker att jag skulle vilja prata med mina elever om det. Hur ser de på bokstävernas kraft?

 

 

Sant eller falskt

En ny termin är igång och jag har haft förmånen att i uppstarten tillbringa en del tid i en åk 1. Förra veckan högläste jag bilderboken Alla går iväg, av Eva Lindström. Titti, Palle och Milan leker och har roligt medan Frank går ensam en bit därifrån. De tre vännerna är fullt medvetna om att Frank hela tiden står där och iakttar dem. Plötsligt går han iväg och de andra stannar till i leken. Vart är Frank på väg? Vi följer honom hem och ser hur han gråter rakt ner i en kastrull. Sedan tillsätter han socker och låter det koka. Jag modellar strategierna att ställa frågor och tänka högt.

– Jag undrar om Titti, Palle och Milan vet att Frank går där alldeles ensam? Vad tror ni?

– Varför frågar de inte om Frank vill vara med?

– Jag tänker att Frank hoppas att de ska följa efter honom.

Eftersom klassen inte är vana vid alla stopp i läsningen, undrar en elev varför jag inte bara kan läsa på. Det blir ett bra tillfälle att prata om tänkandets betydelse när man läser. Monica Reichenberg brukar tala om att textsamtal fungerar som murbruk som gör texten lättare att förstå och att den på så vis växer och blir större. Jag har tidigare skrivit om fördelarna med textsamtalet och reflekterat kring texterna i Läslyftets modul Samtal om text som du kan läsa mer om här.

Det blir samtal om utanförskap och ensamhet. Om hur man kan smaksätta marmelad. Finns äppelmarmelad? Varför dukar Frank bara bordet till tre personer? Vill han inte själv äta av marmeladen som är kokt på tårar? Vad händer när man äter den marmeladen?

Jag gillar bokens öppna slut och det passar bra att låta eleverna fundera på vad de tror hände sen. Blev de kompisar alla fyra, eller? När de tänkt en stund fick de rita en bild.

Lektionen därpå gjorde jag läsförståelseövningen Sant eller Falskt. Den har jag tidigare bara använt i grupper där eleverna läser på egen hand. Jag har skrivit mer om hur övningen går till i ett tidigare inlägg som du kan läsa här. Eftersom jag inte känner till elevernas läsförmåga i den här klassen, beslöt jag mig för att prova aktiviteten gemensamt. Jag läste ett påstående i taget och uppmanade eleverna att ge varandra tid att tänka, inga händer upp i luften. Efter en stund fick de berätta hur de tänkte. Vissa påståenden fastnade vi lite vid, tex ”Titti, Palle och Milan bryr sig inte om Frank.”. Vi kom fram till att påståendet stämmer i början av berättelsen men inte mot slutet, så den satte vi i mitten. ”Frank känner sig ensam” diskuterade vi en del också. Kanske gjorde han inte det i slutet av boken.

Eftersom vi gjorde övningen tillsammans kanske jag skulle ha skrivit fler påståenden som tvingade eleverna att tolka och värdera. Frågor mellan och bortom raderna, men då gruppen och övningen var ny ville jag samtidigt lägga det på en nivå som fångade dem på en gång (lite enklare påståenden) och det lyckades jag med. Tanken är att i takt med att fler elever börjar läsa på egen hand, kan övningen vara både ett tillfälle träna läsning och läsförståelse samtidigt som den uppmanar till dialog mellan elever.

20170901_074722