Gå i huvudpersonens skor

Vi avslutade arbetet med Tigern med en lite längre skrivuppgift. Du kan läsa mer om vårt arbete med boken här och här. Efter vi läst klart boken diskuterade vi en del om på vilket sätt huvudpersonen Rob hade förändrats under berättelsens gång.

När vi lär känna Rob i början av boken befinner han sig i en tung period i livet. Hans mamma har dött och pappan har svårt att hantera hennes bortgång. Han lägger locket på och tar sonen och flyttar. Rob trivs inte i skolan, han är mobbad och lider av svåra utslag på benen. En dag kallar rektorn in Rob. Han har fått påtryckningar från föräldrar som är rädda att utslagen smittar. Rektorn föreslår att Rob ska stanna hemma ett tag, tills salvan börjar verka. Rob som vet att hans utslag inte kommer att försvinna, går glad och lättad ut från rektorns rum. Nu skulle han slippa sina plågoandar.

Samma morgon innan han åkte bussen till skolan, hade han fått syn på tigern och den dagen stannar bussen där den aldrig stannar och Sixtine går på bussen. Denna arga, modiga och självklara flicka är Robs raka motsats. Tigern, Sixtine och Willie May, kvinnan som Rob lär känna under tiden han är hemma från skolan, hjälper Rob att lyfta locket på resväskan och han kan börja följa Willie Mays råd att låta sorgsenheten stiga upp.

I boken Att gå i huvudpersonens skor (Calkins, Tolan 2015) får vi följa några lärare när de arbetar med Tigern. Det finns en scen i boken som de lyfter fram. Det är ett stycke i bokens början då Rob åker skolbuss till skolan och utsätts för bröderna Threemongers mobbning. Jag högläste sidorna för eleverna.

Vi resonerade om vad som skulle hända om Rob träffade bröderna efter det han varit med om. Hanterar han situationen på ett annorlunda sätt?

Vi diskuterade också Kate Di Camillos användande av liknelser och jag skrev ner några exempel från boken som vi läste tillsammans:

Fågeln var så liten att jag kunde hålla den i handflatan.

Släppte du ut honom?, frågade Rob och hans hjärta sjönk som en tung sten.

Tandpetaren vippade när han pratade som om den försökte komma fram med en egen synpunkt.

Han arbetade länge med fågeln, ända tills den såg så verklig ut att den skulle brista ut i sång.

Beauchamp körde som en galning.

Och detta påminde Rob om att Willie May hade sagt att när han ryckte på axlarna såg han ut som en mager fågel som försökte flyga.

Hennes mjuka stämma hade svävat ovanför faderns mörka röst likt en fågel som flyger fram över den fasta marken.

Och så drog de fingrarna genom hans hår och klappade honom på huvudet som om han vore en hund.

Och alla barnen stirrade på henne med gapande munnar som om hon just hade klivit ut ur ett rymdskepp från en annan planet.

Skrivuppgiften eleverna fick efter läsningen handlar om att beskriva mötet mellan Rob och de två bröderna på skolbussen efter bokens slut. Men för att stötta eleverna visade jag först ett exempel som jag skrivit. En text som beskriver vad som händer när Rob kommer tillbaka till skolan efter att ha varit hemma en tid.

I klassrummet
Rob stod utanför den smutsvita dörren. Han tog ett djupt andetag och klev in i klassrummet. De flesta eleverna hade hunnit sätta sig. Mrs Soames stod med ryggen till klassen i färd med att skriva dagens schema på tavlan. Han kände Sixtines blick och efter en sekunds tvekande lyfte han huvudet och såg rakt in i hennes gröna ögon och log. Han fingrade på den lena träfiguren i fickan, len som en bebiskind. Tigern som han blev klar med igår kväll. Hoppas att Sixtine tycker om den, tänkte Rob när Mrs Soames vände sig om och sa:
– Rob! Vilken överraskning! Jag visste inte att du skulle komma tillbaka till skolan idag. Hon tittade på de ljusrosa små, knappt synliga fläckarna på hans ben.
-Jag är bättre nu, sa Rob med en klar röst.
-Han kan sitta bredvid mig! utbrast Sixtine plötsligt.
Det var som hon ville rädda honom från allas blickar. Men Rob hade inget emot att stå framför klassen, inte nu längre. Med självklara steg gick han och satte sig bredvid Sixtine.

Sedan visade jag en modell för klassen och vi läste mitt exempel en gång till, den här gången med instruktionen för ögonen.

  1. Beskriv platsen där Rob befinner sig. Använd adjektiv.
  2. Hur känner sig Rob och hur syns det?
  3. Vad gör Rob?
  4. Vad tänker Rob?
  5. Skriv en liknelse.
  6. Dialog

Därefter skrev vi en text tillsammans efter modellen. Vi beskrev Robs möte med rektorn efter han kommit tillbaka till skolan.

Hos rektorn
Utanför rektorns rum stod bruna plaststolar uppradade längs väggarna. Solen lyste genom fönstret och Rob kände sig svettig. Han var stressad och orolig för han visste inte vad rektorn skulle säga. Hans hjärta slog snabbt som en trumma.
-Vill du ha ett glas vatten? frågade rektorns sekreterare.
Innan Rob hann svara öppnades den smutsvita dörren och rektorn klev ut och talade om för Rob att han kunde komma in.
-Hej! sa Rob och då märkte Mr Phelmer att det var något i pojkens röst som var förändrat.
-Hej! svarade rektorn och sträckte fram sin hand.
De hälsade och Rob satte sig på den orangea plaststolen, samma stol han satt på för en månad sen. Den starka piplukten i rummet var densamma som förra gången men själv kände Rob sig väldigt förändrad.
– Hur är de med dig och dina utslag? undrade rektorn.
-Det har blivit mycket bättre, svarade Rob.
-Vad bra, sa rektorn. Då kan du börja skolan igen!
Rektorn såg i Robs ögon att han kände sig glad och han tänkte att någonting positivt hade hänt med pojken under de här veckorna.
Efter en liten tyst stund av tystnad sa Rob:
-Ja, för att utslagen är inte smittsamma.
När mötet var slut, gick Rob ut för att leta efter Sixtine. Han ville  så gärna berätta att för henne att han skulle börja skolan igen.

Här följer några utdrag ur elevernas egna texter.

Några liknelser:

”Efter skolan fick Rob mot den gamla röda bussen. Den var röd som blod. Rob tog snabba steg mot bussen och satte sig på samma ställe som förut.

Han kände sig spänd, kan kände sig som en undulat som inte kunde stå stilla.

”Buss dörren öppnas och Sixtine kliver in hon har på sig en lång lila klänning klänningen började flyga som en fjäder när buss dörren öppnades.

Det var en varmt och solig dag när Rob stod och väntade på bussen. Han var svettig som en gris och törstig som en elefant.

Exempel på Robs tankar och hur han förändrats:

Under den här tiden Sixtine pratade och sa allt det här tänkte Rob att det kanske var sant att han har förändras och att han har blivit starkare. Han tänkte också på sin mamma hur mycket han saknar henne men håller sig stark ändå.

Rob väntade på bussen i stationen. Förut brukade han stå i kanten. Men nu, efter ett tag stod han i mitten av busshållplatsen.

Billy nöp Rob jättehård. Och då skrek Rob sluta och knuffade bort både Billy och Norton. Nu räcker det skrek Rob. Billy och Norton såg att Rob var arg. Dom ställde sig upp och satte sig längst bak i bussen.

Rob hittade två lediga stolar han gick för att sitta när han satt så kom bröderna Billy och Norton de stirrade på Rob.

– Varför är du här, sa bröderna samtidigt till Rob.

– Därför jag ska vara här jag har rätt för det, sa Rob med en stark röst. 

Rob var rädd för att han sa det men ändå känns det bra för honom att han sa det. 

Och så en replik som visar hur en elev tagit till sig Kate Di Camillos text och fångat rätt ton:

Jaså kolla vem som är tillbaka här Kentucky star o hans gäri sa Billy Threemonger. 

Vi avslutade arbetet med ett korsord som jag har konstruerat, baserat på ord och uttryck som vi jobbat med under arbetets gång. Det var en uppskattad aktivitet som innebar en del sökläsande i boken efter ord. Eleverna kunde konstatera att förutom att de fått ta del av en spännande och intressant berättelse, hade de också lärt sig nya ord.

Korsord Tigern

Referens:

Calkins, Lucy & Tolan, Kathleen. (2015). Att gå i huvudpersonens skor Del 1 Föreställningsvärldar, förutsägelse och inferenser Göteborg: Daidalos

Annonser

Fröken Spöke

I min sva-grupp i åk 4 har vi ägnat några veckor åt att lyssna på berättelsen om FrökenSpöke skriven av Kerstin Lundberg Hahn. Den ingår i en programserie från UR som heter Sluka svenska. Där finns även ett arbetsmaterial skrivet av Annika Löthagen Holm att ladda ner. Där har hon sammanställt övningar och frågor att arbeta med före och efter lyssningen. Annika Löthagen Holm, som är en erfaren sva-lärare har utarbetat uppgifter som är anpassade för flerspråkiga elever. Du kan läsa mer om materialet här.

Texten är uppdelad i tre avsnitt och efter att vi lyssnat, arbetat med olika övningar både muntligt och skriftligt, gav jag eleverna en skrivuppgift.

2018-05-24 20.04.53.jpg

I slutet av boken hittade Ebba och Ivar ett foto i lådan i skolans källare. Lärare 1900 stod det på kortet och till deras förvåning såg de att deras vikarie Fröken Sparre, fanns med på bilden! Uppgiften var att skriva en presentation av Fröken Sparre och berätta mer om läraren och människan år 1900. Som stöttning skrev jag några frågor att besvara:

  1. Hur gammal var hon när bilden togs?
  2. Hur länge hade hon då arbetat som lärare?
  3. Hur tyckte hennes elever att hon var som lärare?
  4. Vad tyckte fröken Sparre var det bästa med läraryrket?
  5. Vilket var hennes favoritämne att undervisa om? Varför?
  6. Vad tyckte hon var viktigast att lära sina elever?
  7. Vad hade hon velat göra om hon inte blivit lärare?
  8. Vad gjorde hon helst när hon var ledig?
  9. Vad drömde hon om?
  10. Hur gammal blev hon?

Men innan det självständiga skrivandet, skrev vi en text tillsammans, om Magister Green. En text där vi besvarade samma frågor som ovan.

2018-05-24 20.07.47.jpg

Magister Green

Magister Green var 42 år när bilden togs. Han hade då jobbat som lärare i 18 år. Han var sträng ibland men oftast snäll. När eleverna inte lyssnade, straffade han dem genom att slå på deras fingrar med en trälinjal. Magister Green blev glad när han såg att eleverna hade lärt sig något. Hans favoritämne var matematik och biologi. Att undervisa i matematik var roligt för magister Green älskade siffror.

Det viktigaste var att lära barnen om naturen, tyckte magister Green. Han gillade blommor och fåglar. Om han inte varit en lärare skulle han ha velat arbeta som doktor. När han var ledig brukade han läsa böcker om blommor och djur. Magister Green drömde om att alla barn skulle gå i skolan för att lära sig läsa, skriva och räkna. Han blev 64 år.

Här är några elevexempel:

 

2018-05-31 12.39.26.jpg

 

 

2018-05-31 12.36.40.jpg
Den här eleven tänkte efter att ha tittat på bilder i boken att Fröken Sparre var ca 38 år när hon arbetade i Ebba och Ivars klass. Därför dog hon redan vid 38 års ålder för att sedan komma tillbaka som ett spöke i samma ålder.

 

2018-05-31 12.38.32.jpg2018-05-31 12.35.35.jpg

 

Under skrivandet blev det diskussion om vad människor runt 1900-talet kunde tänkas drömma om. Vilka yrken var vanliga på den tiden? Hur såg undervisningen ut?

Böckerna om Fröken Spöke finns översatta till många olika språk, däribland tigrinja, engelska, arabiska och somaliska. Till mina elevers glädje har Kerstin Lundberg Hahn skrivit flera böcker till om Fröken Spöke. Perfekt sommarläsning!

Nästa vecka ska vi skriva ett brev till Kerstin Lundberg Hahn. Hoppas att vi har ett svar som väntar på oss i augusti!

Att skriva om det lästa

I mitt förra inlägg skrev jag om arbetet med Kate Di Camillos Tigern, läs mer här. Vi läser vidare och när man arbetar med att utveckla elevernas skriftspråk tycker jag om att hitta autentiska exempel från texter vi läser. Körling har ett lektionsförslag som jag gillar, Härma författarens mening eller meningar. Du kan läsa mer om det här. Eftersom jag fastnat för hur Kate Di Camillo arbetar med liknelser, ville jag hitta ett sådant exempel. När Willie May träffar Robs nyvunna vän Sixtine för första gången säger hon:

”Den här grabben full av sorg som han håller långt nere i sina ben. Och så du – du, så full av ilska att det sprakar ur dig som blixtrar”.

Jag skrev meningen på tavlan och vi läste den tillsammans.

Vi började lista olika känslor. Det blev en nyttig övning att göra om adjektiv till substantiv. Följande ord tog vi upp:

Lycka, glädje, sorg, vilsenhet, frustration, pessimism, optimism, likgiltighet, rädsla, kärlek, energi, oro och aggressivitet.

En del av orden var nya, tex frustration och likgiltighet.

Sen pratade vi om hur de olika känslorna kan synas i kroppen. Vad händer i kroppen när man känner oro, likgiltighet och glädje?

Därefter skrev jag min modellmening:

Den här grabben är full av glädje som spritter i hans ben. Du är så full av hoppfullhet att det lyser i dina ögon.

Sen skrev vi den här meningen tillsammans:

 Den här grabben är full av glädje och han skrattar högt. Du är så full av optimism att du hoppar högt.

Nästa steg var att eleverna skulle skriva på egen hand. Eleverna skrev så här:

Den här grabben är full av energi som han håller inne i hela sin kropp och du är så full av kärlek att du inte kan stå på en plats.

Den här grabben är full av kärlek så han får röda kinder och hans ögon börjar glitra och du är så full av glädje så du håpar upp och springer runt om kring.

Den här grabben är full av vilsenhet som han inte vet vart han ska ta vägen och du är så full av energi som klarar många saker.

Den här grabben är full av oro och går fram och bak hela tiden och du är så full av likgiltighet att du inte bryr dig om nånting.

Den här grabben är full av oro att han är vit som ett spöke och du är så full av kärlek att man kan se hjärtan i dina ögon.

Den är grabben är full av kärlek som glittrar i sina ögon och du är så full av rädsla som du håller ner i dina ben.

 

Med stort intresse läste de sina meningar för varandra. Det är så roligt när eleverna lyser av belåtenhet och gärna vill dela med sig. När jag ser deras engagemang blir jag stärkt i min övertygelse om hur viktig stöttningen är. I det här fallet att modella en mening och sedan skriva tillsammans innan de skriver på egen hand.

Idag när vi hade läst ut boken började vi prata om Rob och hans pappas relation. Jag undrade om de tyckte att den hade förändrats på något sätt. Eleverna var överens om den förbättrats eftersom Rob och hans far hade börjat prata om mammans död. Jag sa att de kanske skulle ställa fram ett fotografi av mamman för att hon skulle vara mer närvarande. En elev undrade hur jag kunde tänka så, boken var ju slut! Då uppstod en intressant diskussion om hur bra berättelser lever kvar i oss. Jag berättade att skrivuppgiften efter läsningen skulle handla om hur vi föreställer oss Robs liv efter tigern.

Hur undervisar vi om läsningens kraft?

Den frågan ställer sig Lucy Calkins i boken Färdplan för klassrummets läsundervisning (Didalos, 2010). Hon sammanfattar en effektiv läsundervisning i följande punkter:

Eleverna behöver:

  • lärare som visar sin kärlek till litteratur och på så sätt vara en god förebild.
  • få mycket tid till läsning.
  • få möjlighet att själva välja böcker att läsa och som är på rätt nivå för eleven.
  • explicit undervisning i läsförståelsestrategier.
  • möjlighet att samtala om det lästa och även skriva om texter.
  • en undervisning där lärarens bedömning står i centrum och eleven får återkoppling.
  • lärare som läser högt.
  • en balanserad språkundervisning där läsande och skrivande kopplas ihop.                                                                                                                    (Calkins, 2015)

Jag fastnade för den sista punkten där Calkins skriver ”Eleverna behöver en ”balanserad” syn på språket (balanced litercy), en syn som på ett ansvarsfullt sätt kopplar samman skriv- och läsundervisning” (2015 s. 37). Vad lägger jag in i begreppet balanserad språkundervisning? Jag tänker att det om balans mellan många olika delar. Det är viktigt att ibland få använda skrivandet som ett sätt att tänka kring innehållet i en text utan språklig bedömning, där mina tankar står i fokus. Det gäller också att ha en balans mellan längre och kortare skrivuppgifter. Det är även viktigt att elever får explicit undervisning om hur man skriver olika texttyper samtidigt som det kreativa, mer fria skrivandet också har sin plats i undervisningen. När det gäller det kreativa skrivandet blev jag väldigt inspirerad av Georgia Heard och hennes bok Heartmaps, när hon föreläste på Natur & Kulturs läskonferens för ett tag sen.

När det gäller läsningen ska högläsningen varvas med elevernas egna självständiga läsning. I valet av högläsningsböcker tänker jag också på att variera kapitelböcker med bilderböcker, gamla och nyare böcker (där språket ofta är mer utmanande i de äldre böckerna) och  roliga böcker blandas med böcker med mer allvarliga teman.

Sen snart två månader tillbaka arbetar jag på Vikingaskolan i Haninge, söder om Stockholm. Byte av skola har för min del inneburit att jag nu undervisar på mellanstadiet. Jag utmanas att hitta nya böcker till min undervisning. Just nu arbetar min grupp i åk 6 med boken Tigern, av en av mina favoritförfattare Kate Di Camillo. Majoriteten av eleverna i gruppen har gått mellan 1 – 2 år i svensk skola. Jag högläser boken och eleverna har var sitt exemplar så att de kan följa med i läsningen.

I planeringen hittade jag inspiration i boken Att gå i huvudpersonens skor av Lucy Calkins och Kathleen Tolan (2015). En av böckerna som de skriver om är just Tigern. Författarna ger exempel på scener ur boken att undervisa om i syfte att få eleverna att leva sig in i berättelsens värld och göra förutsägelser.

Under läsningen:

  • Jag stannar upp i högläsningen och ställa frågor där eleverna får tänka framåt och sätta sig in i karaktärernas värld.
  • Vi samtalar om många nya ord tex fresker, skulptur, profetissa, bombardera och vankar. Vi tittar på orden och försöker hitta någon del vi känner igen. Ibland fungerar den strategin, ibland inte. Vilken ordklass tillhör ordet? Hur vet man det?
  • Jag använder smartboard flitigt till att bildgoogla och titta på kartor (Var ligger Florida, Kentucky? Vad är Sixtinska kapellet och var ligger det?)
  • En bit in i boken skapade vi ett karaktärsschema för att lära känna karaktärerna, som vi utvecklade vartefter. Vi hade en intressant diskussion om Rob. Är man svag (som en av eleverna tyckte att vi skulle skriva) för att man inte slår tillbaka när man blir mobbad?

2018-05-04 14.50.54.jpg

  • Jag undervisar om språklig medvetenhet. Vi samtalar om meningen Han saktade in på stegen. Jag visar hur man saktar in och gör eleverna uppmärksamma på att stegen kan betyda något annat. Finns det fler ord som stavas lika men uttalas olika och annan betydelse sk homografer? Vi listade tillsammans några ord; buren, banan, halt, kort, kör, man, ovan, sen, tanken och vän. Sedan bildade vi meningar. Det var tydligt att det här var inget som eleverna reflekterat så mycket över tidigare. En roligt övning som vi skulle kunna återkomma till.
  • Vi varvar samtal med loggboksskrivande. En mening jag fastnade för var ”Du måste låta sorgsenheten stiga upp”, som Willie May säger till Rob, bokens huvudperson.

Här är några elevers tankar om citatet:

”Att sorgsenheten ska gå ut alltså han inte ska vara ledsen. Eller så ska han berätta för någon varför han är ledsen eller prata med nån om det. Eller blir det faktiskt skönt och gråta ibland.”

”Jag tror att hon menar att han ska inte tänka om den att han ska bara låta den blir och inte tänka om den”

”Jag tror att hon säger att han måste öppna sitt hjärta och alla känslor ska komma upp. Att han ska öppna resväskan.”

Jag tror att hon menar att han ska inte hålla det i säg.”

Lucy Calkins skriver om en flicka, Imani, som växte upp med ensamstående missbrukande mamma. Efter en kort tids undervisning utvecklades hon till en hungrig läsare. ”Läraren satte oavbrutet böcker i hennes händer, böcker som skildrade afroamerikanska flickor som hon själv, böcker som inte var offerberättelser och fulla av fördomar utan istället berättelser om starka trotsiga flickor som Imani. Hon läste Dancing in the wings och Junebug och de flesta av Jacqueline Woodsons böcker.” (2015 s.61)  Woodson som snart kommer till Sverige för att ta emot årets ALMA-pris. Vilken tur att hennes böcker nu blir översatta till svenska och fler elever kan läsa och få växa.

”Jag hade aldrig förstått boken om jag skulle läsa själv”, påpekade en av mina elever häromdagen. Den gemensamma läsningen som innefattar samtal, tänka högt och modellering av läsförståelsestrategier är så oerhört viktig. Hur ska vi annars kunna ge alla våra elever en upplevelse av litteratur som går rakt in i hjärtat, skapar en känsla av samhörighet och förståelse?

 

Referenser:

Calkins, Lucy. (2015). Färdplan för klassrummets läsundervisning Årskurs 2-5 Göteborg: Daidalos

Calkins, Lucy & Tolan, Kathleen. (2015). Att gå i huvudpersonens skor Del 1 Föreställningsvärldar, förutsägelse och inferenser Göteborg: Daidalos

När boken vidgar vår värld

– Vad är Baobagodis?

Ordet står på tavlan när eleverna kommer in.

-Känner ni igen nån del av ordet?

-Godis!

Men vad är baoba? Jag berättar att det är titeln på en bok skriven av Satomi Ichikawa och jag visar bokens framsida. En pojke står lutad mot en stort träd lyssnandes. Vi sätter ord på vad vi ser och jag läser på baksidan. Vi förflyttar oss till Kenya och läser om pojken Paa som ska gå till marknaden och sälja bananer. Hur han utmattad tar skydd från solen och hettan intill ett träd, när trädet plötsligt talar till honom och ber om hjälp. Paa hjälper trädet men hamnar själv i knipa. Vi ställer frågor under läsandets gång och när vi läst klart googlar vi på baobabträdet. Jag hade inte heller hört talas om detta märkliga, mäktiga träd.

Nästa pass fortsätter vi med aktiviteter efter läsningen. Eleverna arbetar parvis med sant eller falskt. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om den övningen här. Efter den övningen klipper jag isär några påståenden som eleverna får rekonstruera. Flera elever i den här gruppen med nyanlända befinner sig i kodknäckarfasen när det gäller läsning. För några elever passar treordsmeningar och andra får längre meningar och tränar på att verbet oftast hamnar på andra plats. Mer om den övningen finns att läsa här.

Nästa pass visar jag en faktatext om baboabträdet och vi pratar om vad det är för slags text det är.

wp-image-371442168jpg.jpg

Vi läser tillsammans och diskuterar sedan skillnader och likheter mellan boken och faktatexten. En sak som förbryllar oss är varför trädet i boken ber om vatten när det kan lagra det i stammen? Förmodligen räcker inte vattnet till. Vi lär oss tillsammans.

wp-image-288359463jpg.jpg

Tillsammans skrev vi några faktameningar om baobabträdet

wp-image-1968706680jpg.jpg

Hur var det då med Baobagodiset? Eftersom Paa gör det trädet ber om, får han som belöning receptet på trädets godis som han säljer på marknaden.

wp-image-1534017658jpg.jpg

Baobagodis påminner om granatäpple, säger jag och visar en bild. En av eleverna lyser plötsligt upp när hon ser granatäpple och säger att det brukar pappa plocka i Syrien!

”I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och från skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa” (Lgr 11 s.239).

Skönlitteraturen vidgar vår värld och vi lär oss nya saker, även om oss själva och varandra.

Det sötaste monstret i världen – en skrivaktivitet efter läsningen

Undervisningen i svenska som andraspråk ska ”bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.” (Lgr 11 s.259) Att eleverna har en tilltro till sin förmåga är så oerhört viktigt och därför är det blir den anpassade stöttningen väsentlig. I inlägget ges ett exempel på en gemensam läsning som avslutas med en kort skrivuppgift. Jag brukar ofta modella uppgifterna (I do – we do – you do) men den här gången ville jag prova något annat.

Boken Bara för dig på lågstadiet innehåller 12 berättelser, varav en text som heter Det sötaste monstret i världen skriven av Janina Kastevik med illustrationer av Amanda Hellberg. Huvudpersonen är en flicka som ska gå på cirkus med sina föräldrar. Innan föreställningen börjar råkar hon få syn på ett sött litet monster som sitter fången och plågad i en bur. Flickan befriar den söta varelsen och tar med sig den hem. Monstret försöker prata med flickan som inte förstår ett dugg. Inte förrän hon ber farfar om hjälp som har ett bestarium där man kan läsa allt om monster. Plötsligt kan de förstå det lilla monstret. Hon pratar baklänges! Tillsammans lyckas de hjälpa monstret att återvända hem till sina föräldrar i Borneo. I slutet av berättelsen får flickan ett vykort från monstret där det stod:

Tertsnom, mark. Lläns ud. Ammeh un. Kcat.

Jag har arbetat med den här berättelsen om det söta monstret tillsammans med mina grupper i åk 3. Vi läste och diskuterade texten tillsammans. Efter läsningen stannade vi upp och pratade om vykort.

Har de skickat vykort? Vad brukar man skriva? Har de fått något vykort nån gång? Varför är det inte lika vanligt att skicka vykort nuförtiden? Vad skriver man i stället för vykort idag? Samtalet gick sedan över till brev. Hur skriver man ett brev? Har någon av dem skrivit brev?

Vi tittade på ett brev tillsammans. Vi pratade om olika hälsnings- och avslutningsfraser och varför vi väljer de olika fraserna beroende på vem man skriver till. Att man i brev ofta svarar och ställer frågor. Därefter fick eleverna följande instruktion:

Skrivuppgift Monstret

Skriv ett svar till monstret.

  1. Skriv en hälsningsfras.
  2. Tacka för vykortet.
  3. Berätta vad som hände med cirkusdirektören.
  4. Berätta att du fick ett eget husdjur efter att Monstret åkt tillbaka hem till Borneo.
  5. Beskriv hur ditt nya husdjur ser ut och vad det heter.
  6. Berätta varför du tycker så mycket om ditt djur och vad ni brukar göra.
  7. Skriv en avslutningsfras.
  8. Rita en bild av monstret. Titta i texten hur det beskrivs.

Jag sa också att om de ville kunde de prova att skriva några meningar ur brevet baklänges, vilket de flesta ville.

2018-02-28 15.25.16.jpg

2018-02-28 15.25.56.jpg

2018-02-28 14.24.36.jpg

Eleverna fick stöttning i skrivandet i form av en tydlig inramning. Rätt förutsättningar är viktigt när man vill att eleverna ska arbeta självständigt. I den här uppgiften övade eleverna på följande moment:

  • läsa en instruktion
  • skriva ett brev
  • använda beskrivande ord
  • sökläsa efter information (hur var monstret beskrivet i texten?)
  • kombinera bild med text för att förstärka budskap

Språket i matematiken

I Tarja Alatalos bok Läsundervisningens grunder (Gleerups 2016), finns ett kapitel skrivet av Cecilia Segerby som heter Läsning i matematiken. Där skriver hon om varför matematiktexter ofta är svåra att förstå. ”Texterna i matematikböckerna är i allmänhet väldigt korta med få ledtrådar till läsaren om de matematiska ord och begrepp som presenteras” (s. 165). Ledtrådarna är få i matematiktexter eftersom de är kompakt skrivna, menar Segerby. Dessutom används ämnesspecifika ord som ofta har en annan betydelse i vardagsspråket. Hon nämner ord som rymmer, volym, skillnad, minst, mönster och tal. Ordet tal är extra intressant tycker jag eftersom det inte bara har en annan betydelse i vardagligt språk, det har dessutom två betydelser i det matematiska språket. Det kan vara ett tal (tex 2, 13) men det är också ett annat ord för en eller flera uppgifter.

Hon skriver också om symboler i matematiktexter som kan vålla problem för förståelsen. Additionstecknet används i svenskan ibland för att illustrera sammansatta ord, fot + boll = fotboll. Att jämföra med en addtion där 2+3 inte är lika med 23.

Även subtraktionstecknet används på olika sätt. I en text kan vi använda minustecken för att visa på motsats eller i betydelsen till (Stockholm – Malmö).

I undervisningen med nyanlända elever har jag valt att använda delar av tiden till att fokusera på språket i matematiken. Vi arbetar med olika begrepp, tex hälften – dubbelt och udda- jämna tal, jämföra längd och vikt och de vanligaste geometriska figurerna. På Skolverkets hemsida finns begreppslistor på olika språk se här. Jag har också visat avsnitt ur Livet i mattelandet (UR) som tar upp olika begrepp, vilket är ett mycket uppskattat program.

För att eleverna skulle få arbeta mer laborativt, har jag skrivit några olika läsuppdrag baserade på de begrepp som vi arbetat med. Eleverna fick varsin lapp att läsa och sedan utföra uppdragen. Aktiviteter som inbegriper rörelse är enligt min erfarenhet mycket uppskattat.

Här är några exempel:

2018-02-28 15.29.31.jpg

2018-02-28 15.31.28.jpg

2018-02-28 15.30.32.jpg

Vi har också arbetat med att skriva räknesagor om hälften och dubbelt.

2018-02-28 15.32.51.jpg

Slutligen vill jag tipsa om ett material som heter Rätt eller fel, från Serholt. Ett mattespel från 7 år som innehåller läsuppgifter med huvudräkning, problemlösning och matematiska begrepp.

Ett otroligt språkutvecklande material! Fina bilder som eleverna kan relatera till och som det finns mycket att prata om. Eleverna förklarar och motiverar varför de lägger kortet under rätt, fel eller kanske.

Referens:

Alatalo, Tarja (red.) (2016). Läsundervisningens grunder (Gleerups )