Att läsa för att lära

Mina elever i åk 5 läser om energikällor i so-undervisningen. Ett område med många svåra och abstrakta begrepp. Eftersom terminen lider mot sitt slut ville jag inte starta med något nytt projekt och bestämde att vi skulle ägna de sista lektionerna åt att jobba med ord och begrepp på temat energi. Syftet med lektionerna var att eleverna skulle utveckla sitt ordförråd och träna på att läsa och tänka kring en text så att de i slutändan skulle lära sig mer om energikällor.

Efter att jag rådfrågat SO-läraren om lämplig text, valde jag ut några ord och begrepp som jag ville att eleverna skulle arbetat med som en aktivitet innan läsningen. Modellen jag använde har jag skrivit om i ett tidigare inlägg . Men den här gången ville jag att eleverna skulle samarbeta i grupp, hem- och expertgrupper (från Gibbons Stärk språket). Eleverna delades i grupper och varje grupp fick 4 ord/begrepp var. Till sin hjälp hade de olika böcker att slå upp orden i, vilket är en mycket nyttig och inte helt lätt övning för många elever. Jag påpekade att samarbetet var viktigt, att de skulle jobba med ett ord i taget tillsammans i sin hemgrupp och se till att alla skrev på sitt papper, eftersom de i nästa moment skulle sitta i nya tvärgrupper (expertgupp) och berätta för de andra om orden.

20190510_1441117897463680587257755.jpg

Eleverna hade även tillgång till nätet men de fann att förklaringarna i böckerna var lättare att ta till sig.

Ett elevexempel:

20190510_1436572891572811953057261.jpg

Att rita en bild var svårt i vissa fall.

Den här uppgiften var inte så lätt och krävde mycket stöttning av mig. Vi pratade mycket om vad som är skillnad mellan att förklara ett ord och sätta in ordet i en mening. Att skriva mening med ordet är ju inte så svårt (Jag tycker om naturgas tex) men eleverna ansträngde sig att skriva meningar i rätt kontext vilket var roligt att se.

När de skrivit om de fyra orden fick de träna att berätta om orden i hemgruppen, för att sedan sätta sig i expertgruppen och göra samma sak. En bra övning med hög elevaktivitet.

Därefter läste vi texten tillsammans och repeterade orden som de arbetat med. Även om jag brukar ta upp ord och begrepp innan läsningen så tänker jag att det här sättet att tillsammans skriva förklaringar, meningar och översätta till modersmål ger mer, även om det är mer tidskrävande.

I Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter skriver hon om att ställa frågor till texten och göra inferenser. Hon har gjort ett formulär som kan laddas ner, I texten, frågor och inferenser AG,  som jag var nyfiken på att prova i min undervisning. Jag ville prova att forumlera frågor kring vår text och visa hur man kan göra inferenser i läsning av en faktatext.

Först pratade vi om vad inferens är. Jag gav ett enkelt exempel på hur vi omedvetet gör inferenser när vi läser. Peter kör bil på vägen. Plötsligt får han syn på en älg vid sidan av vägen. En halvtimme senare vaknar han upp på sjukhuset. Vad hände? Vi pratade om att tänka och dra slutsatser när vi läser. I vår text om energikällor skulle det krävas att vi gjorde det tillsammans. Jag tänkte högt:

”Jag läser i första meningen att Den energi som vi använder i Europa kommer från många olika energikällor. Då undrar jag Vilka energikällor används utanför Europa? Jag tänker att många länder utanför Europa kanske inte har råd att importera olja och därför använder mer solenergi.”

Jag poängterade att det viktiga här är inte att kunna exakt svar på den fråga som kommer upp i huvudet. Det viktiga är att fundera på det man läser, att vrida och vända på tankar. Vi fortsatte med några fler meningar från texten. Jag skrev några fler meningar från texten och tillsammans formulerade vi frågor och tänkte högt. Det var en svår uppgift men ibland måste man våga lägga ribban högt. Det är klart att det skulle kanske ha varit lättare att introducera aktiviteten med en text med mindre komplicerat innehåll, som jag dessutom känner mig mer förtrogen med. Men det är samtidigt viktigt att visa eleverna att det inte alltid finns enkla svar.

20190512_1511213838156222042782912.jpg

Som svar på frågan Vad händer när en energikälla tar slut?, hade en elev en tanke att kanske nån gång i framtiden skulle det vara möjligt att uppfinna en ny förnybar energikälla. Spännande tanke!

Efter att ha arbetat tillsammans med denna kognitivt krävande uppgift, passade det bra att runda av arbetet med att eleverna på egen hand fick skriva sanna och falska meningar om energikällor. Det blev återigen en övning i att närläsa texten.

20190512_094039748370690796417398.jpg

20190512_0941185294085743781933853.jpg

Om inferensövningen var svår och krävande, kändes det bra att avsluta arbetet med en aktivitet där eleverna kunde arbeta på sin nivå. De som behövde mer stöttning kunde titta i texten och skriva av och en del elever tittade mindre på texten och formulerade meningar på egen hand.  Nästa lektion kommer eleverna att få en kompis text och sätta ut S eller F efter meningen.

 

Referenser:

Bengtsson T, Hedin A, Petersson M, Eriksson H, Dahlin K, Svanelid G (2014).

Upptäck Europa Geografi Grundbok Liber

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter Stockholm: Natur & Kultur

Gibbons, P. (2016). Stärk språket stärk lärandet Stockholm: Studentlitteratur AB

 

Annonser

Språkutvecklande läsning

Moa och Pelle – kärlekshistoria, skriven av Kerstin Johansson i Backe är en fint skriven bok om vad som kan hända när vänskapen sätts på prov. Jag har läst den i en åk 1 och arbetade med aktiviteter under och efter läsningen.

En övning som jag verkligen gillar är Vi härmar författaren, som jag lånat från Anne-Marie Körling. Jag har tidigare skrivit mer om den övningen här.

Så här skriver Kerstin Johansson i Backe:

Moa grät för att det var orättvist och så grät hon för att hon inte fick vara vän med de andra.

Vi läste meningen tillsammans. Sedan skrev jag en egen mening om Moa:

Moa sprang för att det var mörkt och så sprang hon för att hon ville hem.

Sedan skrev vi meningar tillsammans:

 Moa sjöng för att hon var glad och så sjöng hon för att hon gillade att höra sin röst.

 Moa åt för att hon var hungrig och så åt hon för att det var gott.

 Moa cyklade för att hon hade tråkigt och hon cyklade för att komma hem snabbt.

 Hon flydde för att hon inte ville vara på skolan och hon flydde för att hon ville hem.

 Hoa satt på soffan och såg på tv och hon satt och läste texten på tv:n.

 Moa badade för att hon gillade att bli blöt och hon badade för att hon älskade att surfa.

 

Som en aktivitet efter läsningen skrev jag några påståenden till bokens illustrationer (gjorda av Inger Edelfeldt). Jag satte upp bilderna på tavlan och delade ut en mening till eleverna som de läste parvis. Sedan fick de fundera vilken av bilderna som passade.

1.Pelle väntar utanför sin bästis Moas fönster. Att leka med Moa är det bästa Pelle vet.

2.  Moa sitter ensam kvar i klassrummet när alla andra gått ut på rast.

3. Moa rymmer från skolan och går vilse i skogen.

4. Pelle är så sugen på mammas maffiga tårta. Mamma har bakat den för att fira att skolan har börjat.

5. Moa har ingen att leka med på rasten. Inte ens Pelle vill leka med henne.

6. Nån har skrivit MOA ÄR KJER I PELE på tavlan i klassrummet. Alla fnissar och Moa känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken.

7. Katten ser skakande på hur gräset vajar i vinden.

8. Pelle jagar Katten med en sopkvast. Skräckslagen hoppar den upp på en bokhylla.

9. Klasskompisarna viskar om Moa. Varför hjälper inte Pelle mig? tänker Moa.

20190318_1614352696872687781973908.jpg              20190318_1611201810822788681825324.jpg  20190318_1612596223578792322245854.jpg

20190318_1612127787115990243974466.jpg        20190318_1613392744541682731402941.jpg           20190318_1558312269027801817004282.jpg

20190318_1601534529471774215536935.jpg    20190318_1559184520268285222406952.jpg                  20190318_1601026711946470417628977.jpg

 

 

 

 

Jag valde att inte skriva om meningarna så mycket men här kan man verkligen arbeta med läsförståelse mellan raderna och skriva meningar som kräver att eleverna tolkar meningarna och ger upphov till diskussioner. Bilderna och meningarna kan också användas till att återberätta handlingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad står det i Brevet till Lillan?

Jag gillar när undervisningen tar oväntade vägar men det är inte alltid jag känner att jag kan vara öppen för att styra om planeringen eller att jag är tillräckligt lyhörd för att plocka upp en ny tråd och spinna vidare på den. Men när det händer är det väldigt roligt. I gruppen med nyanlända elever arbetade vi med poesi. Vi läste en dikt som heter Kom hem, hämtad från boken Halsen rapar hjärtat slår av Lisen Adbåge och Emma Adbåge.

Kom hem

Kom hem igen

jag ska inte säga

sådär som jag sa igår

kom hem min vän

jag ska bara säga

en sak som är ganska svår:

Förlåt

Vi började med att läsa texten. Vi pratade om rimorden. Eleverna fick sen sitta parvis och prata om vad de såg på bilden som illustrerats till texten. Sedan pratade vi tillsammans. Därefter kopplade vi texten till bilden. Vad kan mannen på bilden ha sagt? Varför?

Under den här lektionen hade vi besök av en lärare (Maria) som gjorde en klassrumsobservation inför uppsatsskrivande. Innan eleverna skulle gå vidare med eget skrivande kring dikten, berättade Maria om en känd sång som hon kom att tänka på när hon läste dikten. En sång som börjar med orden Pappa kom hem. Hon sjöng några strofer och eleverna lyssnade intresserade.

Lektionen flöt på och eleverna skrev diktanalyser. När jag sen satt på bussen på väg hem den dagen googlade jag texten i Evert Taubes sång och insåg att det skulle vara intressant att visa den för eleverna. Texten innehåller ord som ligger förhållandevis nära elevernas egna ordförråd. Sagt och gjort nästa lektion inledde jag med att återkoppla sången som Maria hade sjungit. Jag berättade lite om Evert Taube och skrev upp några ord från visan på tavlan. Vi läste sedan texten tillsammans, lyssnade på sången och försökte sjunga med.

Dagen därpå sjöng vi sången igen. Jag berättade för eleverna att det var Evert Taubes dotter som skrivit brevet med sin mamma hjälp och att han sedan tonsatte texten.

”Om Elinor skulle fått ett svar från sin pappa, vad skulle det stå i det brevet”? frågade jag. Vi bestämde oss för att skriva ett svar till Elinor. Jag tog fram Barnens stora kartbok som jag alltid har nära till hands och vi tittade på Sverige. Vi enades om att Elinor nog bodde i Stockholm. Var i landet befinner sig pappan? Vi tittade på hela avlånga landet och till slut hamnade vi i Luleå. Pappa skrev sitt brev från Luleå där han är och jobbar. Här är vårt brev:

Luleå 29/11-18

Hej Elinor!

Hur mår du? Tack för ditt brev. Du är duktig på att skriva. Har din bror lärt dig att skriva? Så bra att du kan simma nu! Är det jordgubbar du har plockat i trädgården? Jag älskar jordgubbar. Jag hoppas att jag hittar ett fint korallhalsband åt dig. Nu är det inte länge kvar innan jag kommer hem till er. Då ska jag ta min yxa och hugga ner granen som ni har sett. Sen ska vi ta in den och klä den med glitter och julgransbollar.

Vad roligt att jag ska få en överraskning när jag kommer hem! Om en vecka får jag träffa er igen. Jag längtar så mycket efter er. Hälsa din mamma och bror.

Varma hälsningar,

Pappa

En naturlig fortsättning i arbetet med brevskrivning hade varit att eleverna skulle skriva egna brev på svenska eller modersmål men så blev det inte den här gången. Förutom att eleverna fick bekanta sig med en text som tillhör vårt gemensamma kulturarv, var det väldigt roligt och nyttigt att sjunga tillsammans. Ett mycket bra sätt att träna uttal. Det borde jag göra oftare.

Mina stjärnor

Hur upptäcker du stjärnor som du inte visste fanns? Varför är det viktigt med förebilder? Vilka historier får vi läsa och vilka historier är mindre tillgängliga?

I Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli och Francesca Cavallo, finns det väldigt många viktiga, inspirerande och fascinerande berättelser.

Ända sen jag först läste boken har jag velat använda den i min undervisning men inte vetat hur. I Rätten till din berättelse: normkreativa metoder och brytiga böcker för barn och unga, av Eva Gustavsson och Mia Westin, fick jag inspiration till ett upplägg.

Jag valde ut 15 texter. Urvalet gjordes dels utifrån mina elevers olika bakgrunder, dels att jag ville ha texter från olika delar av världen och även en viss tidsmässig spridning.

Alicia Alonso Prima ballerina Kuba 1921

Ann Makosinski Uppfinnare Kanada 1997

Anna Politovskaja Journalist Ryssland 1958 – 2006

Balkissa Chaibou Människorättskämpe Niger 1995

Euforsina Cruz Aktivist och politiker Mexico 1979

Fadumo Dayib Politiker Somalia 1972

Irena Sendlerova Krigshjälte Polen 1910-2008

Malala Yousafzai Människorättsaktivist Pakistan 1997

Policarpa Salavarrieta Spion Colombia 1795-1817

Rosa Parks Medborgarrättsaktivist USA 1913-2005

Sonita Alizadeh Rappare Afghanistan 1996

Wangari Maathi Miljöaktivist Kenya 1940-2011

Wilma Rudolph Sprinterlöpare USA 1940-1994

Yusra Mardini Simmare Syrien 1998

Zhang Xian Dirigent Kina 1973

Jag introducerade arbetet med Malala Yousafzai, dels för att det är en av de mest kända historierna men också väldigt fängslande. Vi läste och diskuterade texten och därefter tittade vi på ett intervju med henne. Det blev en mycket lyckad start på arbetet. ”Har det här hänt på riktigt?” undrade någon. Malala väcker känslor och beundran.

Nästa text vi läste handlade om Irena Sendlerowa. Då förflyttades vi till andra världskriget och samtalen handlade bla om Hitler och nazismen. Jag kan varmt rekommendera avsnittet i Historierummet (en podd om spännande historiska personer och händelser) som handlar denna modiga kvinna Irena Sendler – hon som kämpade för barnen. Du kan lyssna på det här.

20190311_1622139105892688162362447.jpg

20190306_2032378970643716795623364.jpg

Innan läsningen funderade vi tillsammans på personens yrke, t.ex miljöaktivist, journalist eller dirigent. Vi pratade också var landet ligger. Det blev också viktigt att titta på födelseåret för att sätta in berättelsen i rätt kontext.

Därefter fick eleverna läsa på egen hand. Eftersom ett av målen under arbetet var att utveckla den självständiga läsningen, ville jag att de skulle träna på att läsa med pennan i handen och ha följande frågor i huvudet under läsningen: Varför är den här personen omskriven i boken? Ser du några kopplingar till övriga texter? Eleverna uppmanades att skriva ner tankar under läsningens gång och stryka under nya ord. Efter läsningen gick vi tillsammans igenom de nya orden och pratade om deras tankar som de skrivit ner. Särskilt spännande var det att höra hur de kopplade de olika texter till varandra.

”Sonita – Balkissa är kopplingen för att hon våga sega nej till att gifta sig.”

”Wangari Maathai – Malala fick också nobelpriset.”

”Irena – Policarpa sa inte heller vilka hennes kompisar var när hon var fängslad.”

Några av de ord och begrepp som lyfts och samtalats kring:

tvångsäktenskap, tyfusepidemi, sömmerska, människorättsaktivist, urinvånare, borgmästare, dirigent, polio och segregation.

Här tränade vi på att härleda – känner du igen nån del av ordet?

Några av våra samtalsämnen:

Varför var vissa böcker förbjudna i Ryssland? (Anna Politkovskaja)

Varför kunde hon inte gifta sig och utbilda sig till läkare? (Balkissa Chaibou)

Varför ville de inte ha en kvinnlig borgmästare? (Euforsina Cruz)

Hur kommer det sig att en person kan leva kvar i ett samhälle i 250 år? (Policarpa Salavarrieta)

Varför var pianon förbjudna? (Zhang Xian)

Varför flyttade hon tillbaka till Somalia? Hon fick det ju bra i Finland? (Fadumo Dayib)

Andra frågeställningar som genomsyrat våra textsamtal har varit:

  • Hur kommer det sig att vissa människor är beredda att offra så mycket?
  • Var kommer modet och styrkan ifrån?

En av de texterna som berörde lite extra var den om Sonita Alizadeh. Hon är en rappare från Afghanistan som var nära att bli bortgift som 10-åring.

20190310_1624221807985535559976128.jpg

Hon undkom tvångsgifte och skrev en väldigt uppmärksammad sång Brides for sales som handlar om en ung flicka som ska giftas bort. Hon la ut låten på Youtube och den fick stor spridning. Du kan titta på videon här.

Texterna har verkligen fångat eleverna och vilka diskussioner vi haft! För att inte tala om de färgstarka och häftiga illustrationerna. I våra samtal har vi pratat historia, geografi och samhällskunskap. I syftesdelen för svenska som andraspråk i Lgr 11, står det att ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.” De här texterna passar utmärkt för det ändamålet.

Referenser:

Favilli, Elena, Cavallo, Francesca. (2017). Godnattsagor för rebelltjejer Bokförlaget Max Ström Stockholm.

Gustavsson, Eva Westin, Mia (2018) Rätten till din berättelse Normkreativa metoder oh brytiga böcker för barn och unga BTJ Förlag Lund.

Modeller för att utveckla ordförrådet

”Ordförrådet spelar en central roll för meningsskapande i all undervisning och är ur många aspekter skolspråkets hårdvaluta” skriver Inger Lindberg i artikeln Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket 2017). Hon skriver också om betydelsen av att sortera ord för att göra det mer begripligt och presenterar en modell för listning av karaktäristiska drag och egenskaper för ett djur som jag fastnade för.

img_0402598153949354616576.jpg

(s 6. 2017)

Just nu arbetar jag med ett djurtema med mina nyanlända elever. Vi har läst en faktatext om ekorrar. Jag har länge använt mig av sexfältare när jag arbetat med beskrivande texter, läs mer här sexfältare djur. Den här listningsmodellen är ett bra komplement. Det blir tydligt vilka substantiv, verb och adjektiv som används när man pratar om ett visst djur. Jag gjorde en egen modell om ekorren, baserad på den text vi läst.

20190218_1109076096981997359294112

Nästa djur vi läste om var älgen. Efter att vi läst en bok, tittat på ett klipp från Skansen och jämfört fakta med ekorren, fyllde vi tillsammans i sexfältaren. Därefter fick eleverna parvis skriva in vad älgar är, kan och har. Det blev en mycket lyckad övning där eleverna fick möjlighet att använda alla nya ämnesspecifika ord när de pratade med varandra. Som stöttning fanns sexfältaren att använda. Ett sätt att befästa ny kunskap.

 

Ett annat effektivt sätt att utveckla elevernas ordförråd kan vara att jobba med begreppskort. Inspirerad av Jenny Edwardsson (hennes blogginlägg kan du läsa här) gjorde jag en något förenklad modell.

20190218_1044215337744376191576900.jpg

Efter att vi läst en text om vintern, snö och temperatur, valde jag ut några ord och tillsammans fyllde vi i begreppskorten.

20190218_1029382582573940769730661.jpg

20190218_1032359105542524890492743.jpg

Referenser:

Lindberg, Inger (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/029-vardagssprak-amnessprak/del_05/

Med bilderboken som ingång

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (s.5 Lgr 11). En av skönlitteraturens stor förtjänster är att läsa om andra människor och utveckla förståelse och empati. Ett sätt att belysa det är att se och beskriva händelser ur olika perspektiv.

– Ska vi läsa en barnbok? undrade eleven i åk 6 och tittade tveksamt på mig när jag visade Isols underbara bilderbok.

20190217_0944215301169871013603374.jpg

Tipset att använda den här boken för att introducera perspektivbyte läste jag om i Jenny Edwardssons blogg (jennypawendes) för ett tag sen. Ett mycket bra tips! Boken är uppbyggd så att den ena gulfärgade sidan är skrivet ur en pojkes perspektiv.

20190217_0945224755655723198787292.jpg

När jag sedan vänder på boken är det ankan som berättar.

20190217_094604223598346399978789.jpg

20190217_0946467028641089831061074.jpg

Eleverna tittade storögt på bilderna och vi skrattade tillsammans åt bilden när pojken använder ankan till att rengöra öronen men ankan vaxar näbben.

Nästa steg var att gemensamt skriva utifrån olika perspektiv. Jag visade några sekvensbilder och vi pratade om ur vilka olika perspektiv vi skulle kunna skriva.

20190217_1530008380428269392178082.jpg

Sedan skrev vi tillsammans:

20190217_1533462420746578494611110.jpg

Därefter skrev eleverna texter på egen hand utifrån en ny uppsättning bilder.

20190218_1634233885010271582970210.jpg

Här är några exempel:

20190217_1531283000383597829497473.jpg

20190217_1530442421973770771835223.jpg

20190218_1644043327396110692773525.jpg

Hur låter en dikt som passar rytmen i ens huvud?

Förutom att utveckla elevernas skrivande, ville jag under poesiarbetet att eleverna skulle få träna på att läsa och reflektera. Skrivandet varvades därför med att läsa poesi.  För att modella hur man kan tänka kring en dikt visade jag Ulf Starks dikt Vad jag har:

Vad jag har
Jag har en massa saker ska du veta
Två marsvin som är ganska feta
Tre robotar som går på batteri
Och en ask med sju tabletter i
Och femton kronor i en gris
En souvenir som är från Paris
En fotboll som man kan sparka på
Och tio smurfar som är blå
Fem kompisar och nio kex
Och snöbollar i frysen har jag sex
Det är bra saker allt det där
Men mest önskar jag att du är här
Så kom ut ur mammas mage, skynda dig
Så kan vi spela fotboll och ha snöbollskrig

Vi läste tillsammans och diskuterade följande frågor:

  • Vad handlar dikten om?
  • Finns det ett budskap?
  • Har författaren använt sig av någon stilfigur?
  • Är dikten rytmisk?

Det blev också en intressant diskussion varför de flesta eleverna tänkte sig att det var en pojke som väntade på sin lillebror i mammans mage. Men det här med budskap är svårt. Samtidigt som jag vill att eleverna ska börja fundera om författaren vill säga något om sin text, vill jag inte att de ska bli avskräckta och tycka att poesi är alltför komplicerat. En elev tyckte i alla fall att budskapet kanske är att familjen är viktigare än saker. Ett bra exempel på när vi utmanas i tanken och lär av varandra. Tillsammans kommer vi längre.

Jag hade lånat olika böcker som fanns att tillgå i klassrummet.Några av titlarna var; Att vara eller inte vara, Du är ett moln och Jag är världen av Mårten Melin, Halsen rapar hjärtat slår av Emma och Lisen Adbåge, Barnens versbok, en antologi sammanställd av Gertrud och Siv Widerberg, Kärlek och uppror, en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén och Under ett rabarberblad, av Lena Sjöberg.

En uppgift blev att bläddra i en bok och välja en dikt. Sen ville jag även att de skulle motivera varför de valt just den dikten. Det visade sig vara svårt. Att inte bara skriva; Den var bra. En väldigt nyttig uppgift. En elev fastnade för den här dikten av Emma och Lisen Adbåge och när jag undrade varför, blev hen tyst.

– Den var bra, fick jag sedan till svar. Jag bad eleven läsa dikten en gång till och fundera vad i texten som var bra. En stund senare gick jag förbi och läste:

20181230_123440-18443984363375636122.jpg

Här är fler av de valda favoriterna:

20181229_161136.jpg

20181229_161157-1.jpg

20181229_1632037815745563857170382.jpg

20181229_160950.jpg

Den här dikten är skriven av Mårten Melin.

20181229_161026.jpg

 

När arbetet var avslutat skulle elevernas arbeten sättas upp på väggen utanför vårt klassrum. Då fick eleverna skriva en författarpresentation inspirerad av boken Konsten att skriva poesi En handbok för nybörjare. En bok som jag haft väldig nytta av i planerandet i det här arbetet och som jag skrivit om tidigare, här.

Det här är några av presentationerna:

2018-12-19 15.47.54.jpg

2018-12-19 15.48.39.jpg

2018-12-19 15.49.14.jpg

Att få riktiga mottagare till sina texter är motiverande. Jag har därför undersökt möjligheten att få till en utställning på Haninge bibliotek. Förhoppningsvis kommer fler få möjlighet att läsa mina elevers dikter.