Rim, vers och dikt

Efter tips från Sara Persson (@frksarapersson) lånade jag boken Halsen rapar hjärtat slår – rim för 0-100 år, av Emma och Lisen Adbåge. En snabb titt i den och jag visste att jag ville ägna tid åt poesi innan sommaren, något jag inte tidigare hade gjort i gruppen med nyanlända elever.

Jag började med att duka bordet med några böcker. Eftersom vi läst och pratat om våren passade Lena Sjöbergs bok Under ett rabarberblad, som innehåller flera dikter om fåglar som vi läst om. Den boken fick jag upp ögonen för efter att jag läst ett inlägg från Cecilia Sundh. Även Barbro Lindgrens Gröngölingen är på väg innehåller många fina dikter om djur och natur. Där finns en dikt jag har skrivit om i ett annat inlägg. Läs mer här. På bordet hade jag också Barnens versbok, en antologi sammanställd av Gertrud och Siv Widerberg.

Vi tittade på och bläddrade i de olika böckerna och pratade om vad de har gemensamt. Vers, dikt och rim stod det på bokomslagen. Vad betyder det? Är det samma sak? Eleverna satte genast igång att rimma. Ibland kan jag tycka att det kan vara problematiskt att jobba med rim med svaelever eftersom det kan vara många nya ord som försvårar, även om det är det fonologiska vi tränar. Men den här gruppen, med elever i åk 1 och åk 3 gick verkligen igång på rim. Det var tur då det första dikten jag valde att presentera för dem var Tvärtomvers, från boken Halsen rapar hjärtat slår.

tvärtomvers

Jag högläste en gång och vi pratade om orden. Vad är blast? En fjant? Ipaden är alltid nära till hands för att visa bilder och appen Say Hi! för att översätta ord.

Vi identifierade rimorden och läste versen flera gånger. Därefter skrev jag upp den på tavlan och förberedde eleverna för övningen Ord som försvinner. Den aktiviteten finns beskriven i Gibbons Stärk språket, stärk lärandet. Eleverna läser texten flera gånger och jag suddar successivt ut ord efter ord alltmedan vi läser versen om och om igen. Till slut har vi bara några enstaka ord kvar. Ska vi klara att läsa texten utantill? Med lite rörelser från mig gick det alldeles utmärkt. Det här en övning som både är en lek och en utmaning.

Nästa pass började jag med att läsa dikten Kom hem, från samma bok.

2017-05-24 13.22.35

Vi diskuterade vad som kan ha hänt. Vad kan personen ha sagt som hen ångrar? Kan det vara svårt att säga förlåt? I vilka situationer? Känner ni igen er i dikten? Finns det rim? Upprepningar? Efter att vi samtalat en stund bad jag eleverna kortskriva. Jag tror mycket på att varva korta skrivövningar, (elevernas tankar står i fokus, inget rätt och fel) med större skrivuppgifter med mer fokus på form.

Här är några elevernas tankar:

2017-05-24 13.30.072017-05-24 13.27.31

 

2017-05-24 13.28.53

 

2017-05-24 13.31.55

Lektionen därefter ville jag att eleverna skulle få prova att skriva dikt. Jag lånade ett lektionsupplägg från Anne-Marie Körling. Lär mer här. Efter att vi läst tillsammans Anne-Maries dikt om regn, skrev vi tillsammans.

2017-05-24 14.05.14

Därefter fick eleverna skriva på egen hand. I do, we do, you do är en modell jag ofta använder. Här är några elevdikter:

2017-05-18 11.31.25

2017-05-18 11.35.49

2017-05-24 14.16.06

 

2017-05-24 14.18.01

Ibland är det bra att det är enkelt att flytta Ipaden ifall man behöver stå vid fönstret för att titta vad som finns därute som regndroppar kan falla på. Då kan man upptäcka en barack med skylten veidekke.

 

Att vi har pratat vårfåglar och vårblommor råder inget tvivel om. Några elever blev ganska snabbt klara och för att utmana dem ville jag att de skulle försöka utveckla texten genom att beskriva föremålen (färg, form, storlek).

Tre tips

I mitt val av böcker att använda i undervisningen har jag några olika utgångspunkter  som jag tycker är viktiga. Förutom att texten och illustrationerna ska tilltala mig, vill jag också erbjuda mina elever litteratur från andra delar av världen än den västerländska och jag vill även att eleverna ska mötas av böcker där de kan känna igen sig eller där vi kan diskutera olika sätt att vara och leva i syfte att öka tolerans och förståelse.

I kursplanen för svenska och svenska som andraspråk betonas mötet med litteratur från andra delar av världen och ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.” (Lgr 11 s.239).

Här är Cirkulationsbiblioteket i Stockholm en stor inspirationskälla. Deltagande i tävlingen En bok i världen som staden anordnar, har inneburit att jag uppmuntrats att upptäcka böcker från andra delar av världen. I samband med tävlingen har Cirkulationsbiblioteket sammanställt en lista på bra böcker. I deras blogg  kan man läsa om några av alla böcker och söka på olika genrer och ålderskategorier. Helt suveränt!

Mitt andra tips är Brytiga Böcker, ett projekt som Rättighetscentrum Västerbotten driver där syftet är att ”använda böcker som verktyg för förändring och arbeta för att barn får möta litteratur som speglar dem själva och vår omvärld”. De har samlat bilderböcker under olika rubriker, som tex Att få tycka som man vill, Vad spelar kön för roll?, Att få vara den du är och Att ha och inte ha. Läs mer här.  Det finns även ett framtaget metodmaterial där man kan läsa mer om normkritiskt perspektiv och tips på övningar. Ett mycket intressant material! Läs mer om det här . De finns även att följa på Instagram @brytigabocker. En bok som finns på deras lista är Tilly som trodde att…, skriven av Eva Staaf med illustrationer av Emma Adbåge. En bok som jag har tänkt använda i undervisningen.

Det tredje tipset kommer från Norge. För en tid sedan fick jag ett mejl från en kvinna som heter Kjersti Langvik. Hon är lärare och undervisar flerspråkiga elever och även lesegleder, som är en lärare med spetskompetens i läsning och hur man arbetar med litteratur. Det visade sig att vi delar intresse för böcker och hur man kan arbeta med språkutveckling och litteratur. Hon har satt ihop två boklistor med böcker för elever åk 1-7, Rett bok til rett barn – til rett tid.  Kjersti tipsar om:

1) Bilderböcker med flerspråkiga huvudpersoner.

2) Böcker som kan användas till samtal och reflektioner över språk och tema. Du hittar listorna här.

wp-image-1468348929jpg.jpg

Här har hon har samlat 36 olika titlar och det är helt suveränt med bilder på omslagen.  Jag får ännu en anledning att hylla det utvidgade kollegiet.

 

 

 

Jag rymmer!

Eva Lindström är en favoritförfattare som har skrivit många bra bilderböcker tex Alla går iväg och Olli och Mo. En annan mycket bra bok är Jag rymmer, som jag arbetar med i min svagrupp i åk 1. Vi har läst och pratat om texten och bilderna. Den här boken finns med i UR:s programserie Lässugen där Eva Röse högläser. Programmet hittar du här.

Som aktivitet efter läsningen valde jag att göra en gådiktamen. Gibbons kallar det för springdiktamen men jag föredrar gådiktamen. I hennes beskrivning av aktiviteten i Stärk språket, stärk lärandet föreslår hon att man kan dela in gruppen i lag. Jag brukar låta eleverna arbeta i par för att tona ner tävlingsmomentet. Övningen går ut på att jag sätter upp en kort text (några meningar) i korridoren och eleverna får turas om att gå ut och läsa en mening var. Sedan går de tillbaka till kompisen och berättar vad det står och kompisen skriver ner meningen. Det gäller att vara koncentrerad och minnas det man läser. Övningen passar mycket bra i ASL-arbetet och som övning i fas 2 i cirkelmodellen, när eleverna ska bekanta sig med den aktuella texttypen. Det är viktigt att texten inte är för svår eftersom memorerandet är en del av övningen. Det är en otroligt uppskattad aktivitet och det kan det vara bra att ha en vuxen som kan hjälpa till med läsandet.

Den här gången skrev jag en fortsättning på boken Jag rymmer. När jag introducerade lektionen berättade jag för eleverna att jag hade hittat en fortsättning på boken. Spännande! Eftersom vi i våra samtal pratat mycket om varför fåret inte hjälpte till hemma hos mården, handlade texten om det. Sex meningar var lagom för eleverna att skriva. Den här texten satte jag upp i korridoren:

2017-04-07 14.42.31

 

De bestämde vem som skulle börja läsa. Med stort engagemang gick/småsprang eleverna fram och tillbaka och läste, memorerade, pratade med varandra och skrev.

Att eleverna får röra på sig tror jag är en av anledningarna till att det här övningen går hem. Den här gången fanns också en nyfikenhet på texten. När de skrivit klart meningarna läste de igenom texten för att sedan illustrera.

Att sortera olika texttyper

Jag har inlett ett samarbete med lärarna i åk 2 där vi ska introducera instruerande text. Jag hade planerat den första lektionen där jag ville att vi skulle repetera vilka texttyper som de arbetat med så här långt. Eleverna har tidigare arbetat med berättande, beskrivande och argumenterande text. Inspirerad av Adrienne Gear som i böckerna Att läsa faktatexter och Att skriva faktetexter har olika klipp ut och sortera-övningar (olika texters särdrag eller olika texttyper utifrån titlar), gjorde jag denna övning.

wp-image-1730020692jpg.jpg

Efter att vi pratat om de tre olika texttypernas syfte och gett några exempel, fick de parvis börja med uppgiften.  De började med att dela upp ett vitt ark i tre kolumner och skrev de tre texttyper överst på sidan. Därefter klippte de ut rutorna och började sortera.

wp-image-500369406jpg.jpg

När vi sedan gick igenom övningen tillsammans pratade vi om de olika särdragen i meningarna. Dialog och beskrivande ord i exemplen från berättande text, de ämnesspecifika orden i faktameningarna och de sammanlänkande orden för det första, för det andra, i de argumenterande texterna.

Jag tycker om den här typen av sorteringsövning med ganska mycket stöttning (givna rubriker och eleverna arbetar parvis). Övningen kan anpassas så att de som kommit längre i sin utveckling och arbetar snabbare, kan skriva egna exempelmeningar när de sorterat.

Här finns uppgiften: klipp ut och sortera texttyper

Adrienne Gears övningar finns att hämta på Natur & Kulturs hemsida under fliken formulär här och här.

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter Stockholm: Natur & Kultur

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter Stockholm: Natur & Kultur

Att skriva till bilder

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om när vi fick svar från Stian Hole. I paketet hade han stoppat ner några vackra motiv från sina olika böcker. Jag ville ge eleverna en kort skrivuppgift där de tränade att beskriva bilder. Eftersom jag hade haft en lektion för en tid sen där vi fokuserade på hur man kan skriva en bra inledning av en berättelse,  ville jag samtidigt spinna vidare på det. Mer om den lektionen kan du läsa här.

Jag valde ut tre olika bilder från Morkels alfabet. Till en bild skrev jag ett exempel att härma. Jag gjorde en modell.

1) Skriv en tanke från Morkel eller Anna.

2) Beskriv bilden, använd adjektiv. Vad ser du?

3) Lukt?

4) Ljud?

5) En replik.

6) Sätt en rubrik.

wp-image-1250823924jpg.jpg

Jag gillar små korta skrivuppgifter där formen är given, en bra stöttning för mina elever. Vi läste mitt exempel tillsammans och gick igenom modellen. Eftersom eleverna inte är vana att skriva dialog, pratade vi en del om det.

Därefter visade jag en annan bild. Anna sitter i ett träd och Morkel hänger i en gren. Nästa steg var att skriva tillsammans utifrån modellen.

wp-image-1613492746jpg.jpg

När vi skriver tillsammans är det eleverna som står för innehållet och jag för formen. I det här fallet stöttade jag dem med frågor. Tex hur ser grenen ut? Hur låter en kråka? Det gemensamma skrivandet blir också ett tillfälle att undervisa om ord och stavning i sin kontext.

Sen visade jag den tredje bilden. Jag ville att eleverna parvis skulle skriva en text.

wp-image-650284056jpg.jpg

Innan de började skriva, pratade vi först tillsammans om vad vi såg på bilden, vilka tankar Anna och Morkel kanske tänker. Sedan fick eleverna börja planera sin text.

wp-image-1420988724jpg.jpg

wp-image-36311507jpg.jpg

wp-image-1087336139jpg.jpg

 

wp-image-1251487699jpg.jpg

Det var roligt att se elevernas engagemang. Vi hade verkligen jobbat med boken och dess karaktärer innan de började skriva. I textsamtal har vi undrat över ord, diskuterat meningar och ställt frågor till karaktärerna. Med andra ord hade eleverna en god förförståelse. Mer om hur vi startade arbetet finns här.

Med stolthet ser jag tillbaka vårt arbete med Morkels alfabet. Ett arbete som växte och utvecklades till undervisning som vi formade tillsammans när en av eleverna kom med en idé som jag tog vara på.

När boken vidgar vår värld

– Vad är Baobagodis?

Ordet står på tavlan när eleverna kommer in.

-Känner ni igen nån del av ordet?

-Godis!

Men vad är baoba? Jag berättar att det är titeln på en bok skriven av Satomi Ichikawa och jag visar bokens framsida. En pojke står lutad mot en stort träd lyssnandes. Vi sätter ord på vad vi ser och jag läser på baksidan. Vi förflyttar oss till Kenya och läser om pojken Paa som ska gå till marknaden och sälja bananer. Hur han utmattad tar skydd från solen och hettan intill ett träd, när trädet plötsligt talar till honom och ber om hjälp. Paa hjälper trädet men hamnar själv i knipa. Vi ställer frågor under läsandets gång och när vi läst klart googlar vi på baobabträdet. Jag hade inte heller hört talas om detta märkliga, mäktiga träd.

Nästa pass fortsätter vi med aktiviteter efter läsningen. Eleverna arbetar parvis med sant eller falskt. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om den övningen här. Efter den övningen klipper jag isär några påståenden som eleverna får rekonstruera. Flera elever i den här gruppen med nyanlända befinner sig i kodknäckarfasen när det gäller läsning. För några elever passar treordsmeningar och andra får längre meningar och tränar på att verbet oftast hamnar på andra plats. Mer om den övningen finns att läsa här.

Nästa pass visar jag en faktatext om baboabträdet och vi pratar om vad det är för slags text det är.

 

wp-image-371442168jpg.jpg

Vi läser tillsammans och diskuterar sedan skillnader och likheter mellan boken och faktatexten. En sak som förbryllar oss är varför trädet i boken ber om vatten när det kan lagra det i stammen? Förmodligen räcker inte vattnet till. Vi lär oss tillsammans.

wp-image-288359463jpg.jpg

 

Tillsammans skrev vi några faktameningar om baobabträdet

wp-image-1968706680jpg.jpg

Hur var det då med Baobagodiset? Eftersom Paa gör det trädet ber om, får han som belöning receptet på trädets godis som han säljer på marknaden.

wp-image-1534017658jpg.jpg

 

Baobagodis påminner om granatäpple, säger jag och visar en bild. En av eleverna lyser plötsligt upp när hon ser granatäpple och säger att det brukar pappa plocka i Syrien!

”I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och från skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa” (Lgr 11 s.239).

Skönlitteraturen vidgar vår värld och vi lär oss nya saker, även om oss själva och varandra.

 

Pojken och huset-en bok utan text

I veckan hoppade jag in i en åk 2 som just nu arbetar med ett projekt med bilderböcker där en av böckerna är en sk silent book, en bok utan text. Pojken och huset heter boken och är skriven av Maja Kastelic. Jag visste att eleverna verkligen gillade den är boken och att de hade inlett arbetet med att förutspå handlingen. Därefter hade de”läst” boken och diskuterat bilderna. Jag tänkte att jag ville arbeta med en liten skrivuppgift och bestämde mig för att lyfta hur man skriver dialog. Jag hittade tre bilder där man kan tänka sig att karaktärerna i boken pratar med varandra.

Den första bilden visar mötet mellan pojken och katten och katten vill att pojken ska följa med honom in i huset.  Jag skrev ett exempel att härma.

wp-image-1265922906jpg.jpg

En dialog mellan pojken och katten.

– Kom in! viskade en svart katt som stod i dörröppningen till hus 34.

– Pratar du med mig? frågade pojken försiktigt.

– Ja, vem annars?

Pojken tittade storögt på katten och sa:

– Men jag är på väg till skolan. Jag får inte komma försent.

– Skynda dig nu. Du kommer inte att ångra dig, log katten.

Vi läste igenom exemplet och pratade om att talstreck visar att det är någon som pratar och att vi kan använda olika sägeverb. Vi diskuterade också författarens (vår) frihet att tolka bilderna hur vi vill. Sedan skrev vi tillsammans en dialog om den här bilden.

wp-image-744181204jpg.jpg

En dialog mellan pojken och flickan.

– Hej! sa flickan överraskad.

– Hej! Är det du som har ritat alla fina teckningar? frågade pojken.

– Ja, det är jag som har ritat teckningarna. Tack för att du sa att dom var fina och tack för att du kom, sa flickan.

Sedan var det dags att parvis skriva egna dialoger om den här bilden.

wp-image-1905986466jpg.jpg

 

wp-image-437009367jpg.jpg

wp-image-1522238783jpg.jpg

Jag blev intresserad av att kolla upp fler silent books. Jag tänker att elever som är svaga avkodare men är vana att titta och tolka bilder, kan gynnas av att också arbeta med den här typen av böcker.