Hur låter en dikt som passar rytmen i ens huvud?

Förutom att utveckla elevernas skrivande, ville jag under poesiarbetet att eleverna skulle få träna på att läsa och reflektera. Skrivandet varvades därför med att läsa poesi.  För att modella hur man kan tänka kring en dikt visade jag Ulf Starks dikt Vad jag har:

Vad jag har
Jag har en massa saker ska du veta
Två marsvin som är ganska feta
Tre robotar som går på batteri
Och en ask med sju tabletter i
Och femton kronor i en gris
En souvenir som är från Paris
En fotboll som man kan sparka på
Och tio smurfar som är blå
Fem kompisar och nio kex
Och snöbollar i frysen har jag sex
Det är bra saker allt det där
Men mest önskar jag att du är här
Så kom ut ur mammas mage, skynda dig
Så kan vi spela fotboll och ha snöbollskrig

Vi läste tillsammans och diskuterade följande frågor:

  • Vad handlar dikten om?
  • Finns det ett budskap?
  • Har författaren använt sig av någon stilfigur?
  • Är dikten rytmisk?

Det blev också en intressant diskussion varför de flesta eleverna tänkte sig att det var en pojke som väntade på sin lillebror i mammans mage. Men det här med budskap är svårt. Samtidigt som jag vill att eleverna ska börja fundera om författaren vill säga något om sin text, vill jag inte att de ska bli avskräckta och tycka att poesi är alltför komplicerat. En elev tyckte i alla fall att budskapet kanske är att familjen är viktigare än saker. Ett bra exempel på när vi utmanas i tanken och lär av varandra. Tillsammans kommer vi längre.

Jag hade lånat olika böcker som fanns att tillgå i klassrummet.Några av titlarna var; Att vara eller inte vara, Du är ett moln och Jag är världen av Mårten Melin, Halsen rapar hjärtat slår av Emma och Lisen Adbåge, Barnens versbok, en antologi sammanställd av Gertrud och Siv Widerberg, Kärlek och uppror, en antologi sammanställd av Siv Widerberg och Anna Artén och Under ett rabarberblad, av Lena Sjöberg.

En uppgift blev att bläddra i en bok och välja en dikt. Sen ville jag även att de skulle motivera varför de valt just den dikten. Det visade sig vara svårt. Att inte bara skriva; Den var bra. En väldigt nyttig uppgift. En elev fastnade för den här dikten av Emma och Lisen Adbåge och när jag undrade varför, blev hen tyst.

– Den var bra, fick jag sedan till svar. Jag bad eleven läsa dikten en gång till och fundera vad i texten som var bra. En stund senare gick jag förbi och läste:

20181230_123440-18443984363375636122.jpg

Här är fler av de valda favoriterna:

20181229_161136.jpg

20181229_161157-1.jpg

20181229_1632037815745563857170382.jpg

20181229_160950.jpg

Den här dikten är skriven av Mårten Melin.

20181229_161026.jpg

 

När arbetet var avslutat skulle elevernas arbeten sättas upp på väggen utanför vårt klassrum. Då fick eleverna skriva en författarpresentation inspirerad av boken Konsten att skriva poesi En handbok för nybörjare. En bok som jag haft väldig nytta av i planerandet i det här arbetet och som jag skrivit om tidigare, här.

Det här är några av presentationerna:

2018-12-19 15.47.54.jpg

2018-12-19 15.48.39.jpg

2018-12-19 15.49.14.jpg

Att få riktiga mottagare till sina texter är motiverande. Jag har därför undersökt möjligheten att få till en utställning på Haninge bibliotek. Förhoppningsvis kommer fler få möjlighet att läsa mina elevers dikter.

 

 

 

Annonser

Heartmaps – en ingång till meningsfullt skrivande

I våras deltog jag i Natur och Kulturs läskonferens där Georgia Heard var huvudtalare. Hon är lärarutbildare, föreläsare, författare och poet och tillsammans med Lucy Calkins, en av grundarna till Teachers Collage Reading and Writing Project. Jag hade tidigare läst och inspirerats av Lucy Calkins tankar om läs- och skrivundervisning, särskilt i arbetet med skönlitteratur.

I min undervisning genom åren har poesi inte utgjort någon större del. Jag har inte läst särskilt mycket poesi och dessutom känt bristande kunskaper i frågan att undervisa i ämnet. Men Georgia Heard talade om poesi på ett sätt som verkligen tilltalade mig. Att bry sig mindre om regler och tolkningar och mer om att uppleva och känna. Hon menar att poesi finns överallt och att ”poems are short and does not scare the students”. Men det är viktigt att vi uppmuntrar eleverna att skriva från hjärtat. Syftet är att få eleverna ”to ache with caring about their words”. Men hur gör man det? Att utgå från en heartmap kan vara ett sätt att stötta eleverna att hitta motivation och sin egna röst. Ett sätt att komma närmare sina tankar och känslor.

20190101_1821578765368446707197160.jpg

Heard ger i sin bok Heartmaps Elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande (Natur & Kultur, 2018) sex anledningar till att arbeta med heartmaps:

  1. Skrivandet kommer från hjärtat.
  2. Heartmapping öppnar dörren till skrivande för alla elever. Kartorna är konkreta och visuella. Här får eleverna en chans att skriva ner det som är viktigt utan att tänka på grammatik och stavning.
  3. Eleverna kan återkomma till sina heartmaps. Om man samlar kartorna kan de vara något att komma tillbaka till för inspiration.
  4. Heartmapping drar nytta av kraften av visuell inlärning.
  5. Heartmapping ger eleven frihet att utforska.
  6. Heartmapping gör att vi närmar oss våra känslor.

(Heard, 2018)

I boken finns 20 olika lektionsförslag, mallar som kan användas i syfte att skriva olika slags texter. Det är också en bra muntlig övning där eleverna kan delge varandra sina heartmaps. Exempel på några av mallarna i boken:

  • Mina minnesbilder
  • Den första gången
  • Mitt namn
  • Jag är tacksam för…
  • Mina drömmar och önskningar
  • En romanfigur jag gillar
  • Människor jag beundrar
  • Det här vill jag förändra
  • Min faktatext

Eftersom höstens poesiarbete inleddes med STORs hyllningstext till sin pappa i låten Pappas låt, (läs mer här) ville jag knyta ihop arbetet med att eleverna skulle skriva egna hyllningsdikter. Jag valde därför att arbeta med mallen Jag är tacksam för… och eleverna fick i uppgift att fundera kring:

  • Människor som du är tacksam för.
  • Det som gör dig lycklig.
  • Det som inspirerar dig.
  • Det du älskar.
  • Händelser och upplevelser som är viktiga.
  • Fundera även kring sådant som vi tar för givet som familj, vänner, mat och hem.

(Heard, 2018)

2018-12-19 15.58.26.jpg

Jag gjorde en egen heartmap om tacksamhet.

Det var roligt att se hur alla elever tog sig an denna fria, till synes lättsamma uppgift. När eleverna var klara med sina heartmaps fick de välja en sak från sin karta som de sedan skulle skriva en hyllningsdikt om. Innan de satte igång att skriva på egen hand, pratade vi om de olika slags dikter de skrivit under arbetets gång, läs mer här. I början hade jag styrt skrivandet, jag ville att de skulle prova att skriva några olika bundna dikter, tex cirkelkomposition och femrading.  Nu fick de skriva fritt och på väggen i klassrummet fanns några vanliga stilfigurer att inspireras av, tex rim, allitteration och anafor. Det blev hyllningsdikter om:

  • familjen
  • hemlandet
  • skolan
  • husdjur
  • choklad
  • musik
  • pengar
  • naturen

Här är några exempel:

2018-12-19 15.36.57.jpg

2018-12-25 12.36.41.jpg

 

2018-12-25 12.37.39.jpg

2018-12-25 12.38.40.jpg

2018-12-25 12.39.55.jpg

Även om flera elever behövde stöttning i själva skrivandet, så var det ingen som satt och funderade vad de skulle skriva om, som annars är vanligt i det fria skrivandet. Jag blev inspirerad att utveckla arbetet med heartmaps och det finns fler förslag i boken som jag blir nyfiken på som utgångspunkt för en längre text, tex En romanfigur som jag gillar.

I senaste numret av tidningen LÄRA Stockholm har Annelie Drewsen intervjuat Georgia Heard där de bland annat talar om poesis möjligheter i undervisningen. Heard menar att lärarens jobb är att bekräfta eleverna och ge dem verktyg, inte sitta inne med alla svar om hur en dikt ska skrivas. ”Det viktiga är jämlikheten, att prata och göra det tillsammans”, säger Heard. Här kan du läsa hela artikeln: Poesi är viktigare än någonsin. 

 

Referenser:

Heard, Georgia Föreläsning Natur och Kulturs Läs- och skrivkonferens 20180411

Heard, Georgia (2018). Heartmaps Elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande Stockholm: Natur & Kultur.

 

Poesins möjligheter

”Dikten kan komma

smygande

som en katt med svart nos

eller plötsligt

som en vattendroppe

från en klarblå himmel

eller VRÅÅÅLANDE

som en raggarbil på Järnvägsgatan

eller f ö r s i k t i g t

som en liten, ynklig kyckling

fram ur äggskalet,yrvaken,

bländad av det starka ljuset”

Bengt Berg

Jag tycker mycket om den här dikten som visar på poesins omfång, djup och känslan att en dikt kan handla om vad som helst och är fri till sin form. Det var mitt huvudfokus när jag började planera det här poesiprojektet.

Jag ville att undervisningen skulle ge eleverna en djupare förståelse för poesi och öka intresset för att både läsa och skriva dikter. Syftet var att eleverna skulle:

  • Få kunskap om ord och begrepp som används inom poesin (olika diktformer och stilfigurer)
  • Utveckla skrivandet genom att skriva olika slags dikter.
  • Utveckla läsförståelse genom att träna på att analysera och reflektera.

 

Jag hade såldes syftet klart för mig men HUR:et var desto vagare. Jag behövde helt enkelt en handbok. När jag då hittade Mikhael Mikalides bok Konsten att skriva dikter En handbok för nybörjare, blev jag oerhört inspirerad och peppad. Boken är ett resultat av ett poesiprojekt för åk 4-5 på Wasaskolan i Södertälje.

Här kan du läsa om skillnaden mellan lyrik, poesi och dikter, vad som utmärker ett diktspråk och vilka de vanligaste stilfigurerna är. Boken tar också upp några vanliga diktformer och innehåller rikligt med elevexempel. Elever ger också tips och råd inför skrivandet och uttrycker kloka tankar och reflektioner kring diktskrivande.

Arbetet inleddes med att eleverna lyssnade på raplåten Pappas låt med STOR som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Därefter höll jag en presentation där jag tog upp olika typer av dikter och några vanliga stilfigurer. Jag tog fasta på följande tre elevcitat:

”En dikt kan handla om vad som helst och kan innehålla några få ord”. – Marcus

”Om dikten berör, väcker tankar och känslor hos läsaren har man lyckats skriva en bra dikt”. – Elisa

”När man skriver fria dikter så finns det inga regler, det gör det enklare för nybörjare att skriva.” – Firel

(Mikalides 2015)

En annan inspirationskälla under planeringen var lärarhandledningen Livsviktig poesi. Ett poesiprojekt för åk 4-6, skriven av Josef Sahlin och andra lärare från Årstaskolan. Ett mycket gediget och intressant material som jag kommer att återvända till i kommande poesiarbete. Därifrån lånade jag övningen trekolumnsdikt som tillsammans med femrading och cirkelkomposition var de diktformerna eleverna skulle prova på.

Arbetsgången var att:

  • Titta på ett exempel och prata om vad som är typiskt för just den här diktformen.
  • Prova att följa mallen och skriva en dikt tillsammans.
  • Skriva på egen hand.

Trekolumnsdikt – (från Livsviktig poesi)

Bygg en dikt

  1. Välj ett ord i varje spalt och skriv i en rad
  2. Skriv en egen rad som passar till treordsraden.
  3. Välj tre nya ord.
  4. Skriv en rad till.
  5. Bryt reglerna där de behövs.

2018-12-09 00.20.32.jpg

Jag skrev ett exempel:

Tankarna gnager lögnaktigt

De maler på i mitt huvud

Rädslan låter inställsamt

Jag vill inte lyssna mer

Hoppet andas lugnt

Axlarna sjunker när tankarna drunknar

Vi skrev tillsammans:

Kattungen låter kraftfullt

ingen befinner sig hemma

Rädslan drar nervöst

Då kommer någon

och bävan är över

När vi skriver tillsammans ställer jag frågor, Vad är det för känsla vi vill beskriva? Vilka ord kan vi använda? Frågor som eleverna kan använda sig av när de skriver på egen hand. Ordet bävan var ett nytt ord och jag tycker det är viktigt att den gemensamt skrivna texten ligger snäppet över vad eleverna klarar av att skriva på egen hand.

Två elevexempel på trekolumnsdikt:

2018-12-09 18.29.25.jpg

Med den här formen ges eleverna en del starka, stämningsfulla ord som hjälper dem att skriva gripande dikter. En del ord har eleverna ännu inte i sitt aktiva ordförråd men det blir en bra övning att prova att använda ny vokabulär. Slumpen, ödet, tjatar, lögnaktigt och trevande, var ord som vi pratade gemensamt kring.

Nästa övning var att skriva en cirkelkompositon, där första och sista raden ska vara lika. Med samma upplägg, I do, we do, you do.

Vi läste ett exempel från boken Konsten att skriva dikter:

Det är höstnatt i staden

Gatorna är tomma

Staden är tyst

Månen lyser över de mörka höghusen

En svart katt springer över trottoaren

Det är höstnatt i staden

– Ksenia

Sedan skrev vi tillsammans:

Sommar, sol och strand

En vacker dag

Äta en god glass

Sanden är varm

Havet är kallt

Sommar, sol och strand

Jag upplever att den största vinsten med att arbeta med att skriva tillsammans är att betydligt fler elever klarar av att på egen hand starta det egna skrivandet och jag får tid att sitta med de elever som behöver extra stöttning.

Några elevexempel:

Den här dikten är inspirerad av Pokemonfiguren Umbreon.

Den tredje diktformen vi arbetade med var femrading.

rad 1: ett namn på ett föremål, substantiv

rad 2: två ord som talar om hur det är

rad 3: tre ord som talar om vad det gör

rad 4: fyra ord som talar om en känsla

rad 5: en synonym till det första ordet

Exempel taget från Konsten att skriva dikter:

Vinden

Osynlig, kall

Viner, tjuter, blåser

Det känns ganska härlig

Brisen

Här fick vi repetera ordklasser och plocka fram ett synonymlexikon.

Vi skrev tillsammans:

Familjen

Respektfull, hjälpsam

Städar, äter, pratar

Bäst i hela världen

Anhöriga

Några elevexempel:

Förutom alla fina, starka dikter som skrivits under den här perioden, har jag uppskattat de stunder när eleverna tittat upp från sina skrivböcker och velat läsa högt och delge oss andra. Dikterna blir lättare att ta till sig med det kortare formatet och en mindre textmängd som underlättar läsningen. Trots ett begränsat ordförråd har eleverna skapat intressanta och tankeväckande dikter. Det blir en viktig lärdom.

Projektet fortlöpte med diktläsning varvat med diktanalys och avslutades med skrivande av hyllningsdikter till viktiga saker i livet, såsom familjen, choklad, pengar och skolan!

Referenser:

Mikalides, Mikhael (red), Andersson, Nils (2015). Konsten att skriva dikter En handbok för nybörjare Prinsen Prinsessan bokförlag

Sahlin, Josef mfl Lärarhandledning Livsviktig poesi

http://josefsahlin.se/wp-content/uploads/Livsviktig-poesi-Lararhandledning.pdf

 

Inspiration, lust och tilltro till den egna förmågan

På Symposium 2018 deltog jag i ett seminarium med Hülya Basaran som hade rubriken ”Läslust och litteracitet i en digital tid”. Under föreläsningen spelades Pappas låt med rapartisten STOR eller Ulises Infante Azocar som han egentligen heter. Ett exempel på hur en musikvideo med en intressant och angelägen raplåt kan fånga elevers intresse och nyfikenhet samtidigt som utvecklar språk och läsning. Att texten dessutom finns utgiven som en seriebok på LL-förlaget, ökar möjligheten att främja intresse för läsning.

Jag hade inte hört talas om artisten eftersom jag inte är bevandrad i rapvärlden men kände direkt att det skulle passa perfekt som en introduktion av det poesiarbete som jag hade tänkt inleda efter höstlovet. Pappas låt handlar om artistens pappa som flydde från Chile i mitten av 70-talet. Om hans kamp att ta sig in i det svenska samhället, lära sig språket och skaffa ett jobb. En hyllning till alla kämpande pappor.

Arbetet med poesi inleddes i samtliga grupper med liknande upplägg för åk 4-6 men i basgruppen (för de elever som varit här kortast tid), såg det annorlunda ut. Men låten spelade jag för alla grupper. Även om jag hade hoppats på att eleverna skulle ta låten till sitt hjärta, var deras reaktion över förväntan. Att det var svårt att höra texten var alla överens om. Därför la vi mycket tid till att läsa, leta rim och diskutera ord och uttryck. Vi studerade också kartan för att se var Chile ligger och i åk 5 och 6 hade vi intressanta diskussioner om demokrati och diktatur.

Sen läste vi boken. Den står i fönstret i klassrummet och varje lektion är det någon elev som plockar fram den och läser. Det är något med boken som fascinerar. Tilltalande illustrationer i kombination med få starka rader. Rader som de också har lyssnat till. Det kanske också handlar om det vidgade litteracitetsbegreppet, att en låttext kan bli en seriebok. Jag vet inte heller om mina elever är så vana att läsa serieböcker, vilken kan ha bidragit till deras glädje och nyfikenhet. Vid ett tillfälle hörde jag en elev rappa lite tyst samtidigt som hen bläddrade i boken!

2018-11-25 13.17.52.jpg

”Det är vinter” konstaterade en elev och flera i gruppen berättade om när de såg och upplevde snö första gången i Sverige. Illustrationerna är gjorda av Kim W. Andersson.

Vi har nu arbetat några veckor med att läsa poesi och provat skriva lite olika bundna diktformer, vilket jag kommer att skriva mer om i ett senare inlägg. I veckan fick jag verkligen känna litteraturens kraft och påverkan. ”Jag hatar att läsa och skriva” var det första en elev i åk 5  sa till mig när vi började arbeta tillsammans i augusti. Häromdagen läste hen den här dikten högt inför gruppen.

2018-11-25 14.41.27.jpg

Dikten återfinns i Mårten Melins poesibok Du är ett moln (Nypon förlag 2010).

Ett ögonblick där jag ville stanna världen för en liten stund. Ett ögonblick som påminner mig om det här yrkets fantastiska möjligheter. Ett ögonblick som ger mig energi och känsla av stolthet som gör att jag orkar fortsätta arbetet.

När jag analyserar varför undervisningen träffade så rätt kommer jag fram till några saker.

  • En lyckad inledning – Pappas låt gick verkligen hem hos eleverna. Dels var det något helt nytt. Musik i undervisningen hör (tyvärr!) inte till vanligheterna och framförallt inte rap. Variation. Men också innehållet i texten. Många elever har liknande erfarenheter som STOR sjunger om.
  • Det fria formatet – en dikt kan skrivas på så många olika sätt. En frihet som jag upplever att eleverna inte riktigt kände innan vi började vårt arbete. De hade en annan bild av poesi.
  • Det korta formatet är tilltalande för många elever som kämpar med läsning och skrivning.
  • Eleverna lämnas inte ensamma i uppgifterna. Vi studerar en exempeldikt, skriver tillsammans och sen får de skriva på egen hand.
  • Jag är noga med att bekräfta elevernas tankar. Många elever är inte vana att sätta ord på sina tankar och känslor, än mindre skriva ner dem. Det är som att de inte tror att deras tankar räknas. Att ha möjlighet att se och bekräfta eleverna är naturligtvis lättare när man som jag undervisar i en mindre grupp.

Eftersom det här inslaget i undervisningen föll väl ut tänker jag återknyta till låten i slutet av det här arbetsområdet. Du kan titta och lyssna på Pappas låt här.

 

Aldrig har jag sett

Bilderboksförfattaren Lena Sjöberg har skrivit flera fina, tankvärda böcker på rim. Jag tycker mycket om versboken Under ett rabarberblad. För en tid sedan fick jag syn på en ny bok, Aldrig har jag sett som jag tänkte skulle passa att läsa och arbeta med i nybörjargruppen. Även denna text är skriven på rim med vackra illustrationer i dova färger. Vi får följa en mamma och hennes bebis under en dag som börjar med att det lilla barnet vaknar.  Varje uppslag är som en dikt som utgår från ett adjektiv, trött, glad, glupsk, stark, ledsen och fin.

2018-11-08 13.43.21.jpg

Jag högläste texten och vi tittade på bilderna. Flera av eleverna har småsyskon och kunde därför göra text-till-mig kopplingar.  När vi läst och pratat om boken ville jag göra eleverna uppmärksamma på rimmen. Tanken var att vi tillsammans skulle leta rim i texten så jag visade en vers i taget på smartboarden. Jag översatte ordet rim men det var ingen i gruppen som direkt hakade på. Men efter att jag visat på några exempel hängde de med.

Eftersom majoriteten av eleverna i gruppen talar arabiska tänker jag att det kanske inte är lika vanligt förekommande med rim i den läsförberedande undervisningen i arabisktalande länder? En grov generalisering kanske men jag ställde frågan till en arabisktalande kollega som bekräftade min tanke. Hennes erfarenhet var att det var först i tonåren när hon läste poesi i skolan som hon stötte på rim i texter.

Det blev också ett bra tillfälle att göra eleverna uppmärksamma på vad adjektiv är. Vi listade de adjektiv vi läst i texten och sen tittade vi på hur man komparerar. Jag ritade tre gubbar på tavlan (glad, gladare och gladast) för att förstärka visuellt. Sen fick eleverna säga hur man komparerar på arabiska, tigrinja och litauiska. En första liten introduktion till grammatik och ordklasser. Att arbeta med grammatik i en kontext är viktigt.

Som skrivuppgift efter läsningen ville jag att eleverna skulle skriva egna små dikter utifrån en modell lånad från texten men utan krav att rimma. Jag skrev ett exempel:

Aldrig har jag sett

någon trevligare än du.

Du håller upp dörren         

när jag kommer med famnen full med böcker.

Du går fram till killen som ser ensam ut

och frågar om han vill vara med.

Jag är så stolt över att du är min elev!

Sen pratade vi om adjektiv som uttrycker egenskaper eller känslotillstånd. Jag skrev ytterligare några ord på tavlan; snäll, hungrig, rolig, snabb, hjälpsam.

Därefter skulle vi skriva tillsammans. Vem skulle vi skriva om? Vi enades om en kompis som är snäll. Vår gemensamma dikt:

Aldrig har jag sett

någon snällare än du.

Du plockar upp pennan

när jag tappar den.

Du hjälper mig att skriva

när jag inte kan orden.

Jag är så stolt över att du är min kompis!

Efter det var det dags att skriva på egen hand. Jag ställde frågor till eleverna: Vem vill du skriva om? Vilket ord vill du använda när du beskriver den personen?  Vi använde oss av de ord som jag tidigare hade skrivit på tavlan. Här är några exempel:

2018-11-13 11.19.51.jpg

2018-11-14 13.44.27.jpg

2018-11-14 13.29.55.jpg

2018-11-14 13.33.04.jpg

 

Jag funderar mycket på motivation och engagemang i läs- och skrivundervisningen. I artikeln Skrivande och samtal – vägar in i läsningen (2015) refererar Karin Jönsson till Liberg som pratar om läsningens tre grundläggande dimensioner, 1) elevernas motivation, engagemang och intresse, 2) läs- och skrivförståelse och 3) läsa och skriva korrekt (Jönsson 2015). Allt börjar med intresse och engagemang. För att få eleverna intresserade och känna engagemang behöver jag erbjuda stöttning så att alla elever kan få känna att de lyckas. Liberg menar ”Att läsa och skriva tillsammans och samtala kring det man läser och skriver är sannolikt det allra viktigaste stöd man kan ge för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas.” (s. 2).

Referens:

Jönsson, K (2015). Skrivande och samtal – vägar in i läsningen.

https://lasochskrivportalen.skolverket.se

 

 

 

 

 

Att arbeta med ordens bredd och djup

Hur lär man bäst ut ord? Ingegerd Enström höll en inspirerande föreläsning på Symposium för ett par veckor sen. Hon menar att en god språklig kompetens handlar om kvantitet (bredd), kvalitet (djup) och kontroll (hur man använder orden). I undervisningen måste vi arbeta med både implicita och explicita metoder för att utveckla elevernas ordförråd på bästa sätt.

Inger Lindberg skriver i artikeln Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket 2017), som är en text från läslyftsmodulen Från vardagsspråk till ämnesspråk, om vikten av att inte bara fokusera på att bredda ordförrådet utan även undervisa om lexikal fördjupning. ”Ordförrådsutvecklingen i ett andraspråk innebär alltså inte bara att lära sig nya ord för kända begrepp utan också att lära sig nya sätt att beskriva och kategorisera världen”. (2017 s.12). Inte undra på att det tar tid att utveckla ett rikt andraspråk!

I min grupp för nyanlända har vi de senaste veckorna arbetat med bilderboken Bu och Bä får besök, Olof och Lena Landström. Den passar bra så här års och jag har tidigare använt den och skrivit om det här och här.

Som en aktivitet efter läsningen valde jag att arbeta explicit med ord. Det finns en bild i boken på verkstaden som är full med olika verktyg och diverse andra saker som passar bra att skriva till. Där var många nya ord för eleverna.

2018-10-23 14.07.50.jpg

Vi pratade om bilden och eleverna fick berätta vad de såg. Jag tänkte att här fanns ord som de möter i andra sammanhang, speciellt i träslöjden. På min interaktiva tavla skrev jag sedan ut orden bredvid bilden. Eleverna skrev på ipad. Nästa steg var att översätta orden till modersmål.

2018-10-23 14.16.01.jpg

2018-10-23 14.13.03.jpg

De elever som ännu inte skriver på sitt modersmål fick illustrera.

2018-10-23 14.08.40.jpg

Ibland är det svårt att hitta översättning till alla ord. Då går det bra att rita.

Lindberg menar att för att ha kunskap om ett ord behöver man ha viss kunskap om vilka ord som ofta förknippas med varandra. ”Kunskap om ord begränsas således inte till enskilda ords betydelse utan inkluderar även kunskap om vilka andra ord som de används tillsammans med.” (2017 s.7).

I syfte att fördjupa mina elevers lexikala förståelse av orden i övningen ville jag belysa vilka verb som som vanligen förknippas med orden. Jag valde att fokusera på följande ord: spade, hammare, rep, pensel, skruvmejsel, såg, sked, kruka. Vi pratade om vad man gör med de olika verktygen/föremålen. Att vi äter med sked var det enda som de var säkra på. Enligt Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska står det följande under observationspunkter för Tala steg 2: ”Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen, till exempel Jag klippt den, nej…vad heter det…såga och sen slipt den på sandpapper”.

Nästa lektion ska vi gå vidare med att eleverna får till uppgift att parvis para ihop orden med rätt verb.

spade, hammare, rep, pensel, skruvmejsel, såg, sked, kruka

äta plantera såga måla binda slå gräva skruva

Därefter ska de tillsammans skriva meningar med orden. Jag vill att de arbetar i par för att uppmuntra till interaktion. ”Kontextualisering, interaktion och stöttning är hörnstenar i all språkutvecklande undervisning och de utgör viktiga utgångspunkter även för arbetet med ordförrådets utveckling.” (Lindberg, 2017 s. 13)

Lindberg har sammanställt en lista på viktiga punkter i det språkutvecklande arbetet med ord. I den här övningen tog jag fasta på följande punkter:

  • Presentera nya ord och begrepp i ett sammanhang (och inte som isolerade ord) med elevpassande definitioner och förklaringar kopplade till elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper.
  • Stötta presentationer och genomgångar av nya ord med rikligt med bilder.
  • Sträva efter ett interaktivt och elevaktivt arbete.
  • Uppmana flerspråkiga elever till jämförelser med andra språk.
  • Koppla orden till andra ord som de används tillsammans med i mer eller mindre fasta fraser.

(Lindberg, 2017)

Referenser:

Enström, Ingegerd (2018). Konsten att undervisa om ord Föreläsning på Symposium 2018

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.407547.1540239029!/menu/standard/file/Ingegerd_Enstrom_Symposium_2018.pdf

Lindberg, Inger (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/029-vardagssprak-amnessprak/del_05/

En rundvandring i skolan

Att gå från det konkreta till det abstrakta är en viktig utgångspunkt i undervisningen och särskilt viktigt blir det i arbetet med nyanlända elever. Jag ville börja genrearbetet med återgivande text och då är det tacksamt att utgå ifrån en gemensam upplevelse. Eftersom mina elever kommer från olika klasser och inte har någon gemensam utflykt att skriva om, tänkte jag att vi kunde göra en vandring i skolan och bekanta oss med de olika yrkeskategorier som finns runt eleverna. Dessutom började vi i augusti på en helt nybyggd skola så en rundvandring i lokalerna kändes befogad.

Jag valde den här gången att inte arbeta med cirkelmodellens faser i den ordning som modellen är uppbyggd. Arbetet inleddes med att jag visade eleverna en enkel text om en utflykt till en djurpark. Texten saknade tidsord och vi läste den tillsammans och gick igenom några nya ord. Vi konstaterade att den var väldigt enformig och jag visade genreplanschen med Återgivande text som sitter på tavlan i klassrummet. Vi pratade om syftet med en återgivande text och jag la fokus på tidsorden som jag med hjälp av modersmålslärare översatt till arabiska. Sedan läste vi samma text fast med tidsord. Texterna skrivna av Kim Sjöberg finns här: en utflykt till djurparken 1   en utflykt till djurparken 2

Nästa pass visade jag ännu en återgivande text, En söndagsutflykt till Skansen som återfinns i Låt språket bära, av Johansson, Sandell Ring (Hallgren & Fallgren 2010).  Den blev vår förebildstext som vi arbetade med på olika sätt. Eleverna gjorde en gådiktamen, hur det går till har jag skrivit om här. De arbetade också med en lucktext och söderklippta meningar. Jag tycker att arbetet i fas 2 gärna får ta lite tid. Att det är lätt hänt att lite för snabbt gå vidare till nästa fas. Min uppfattning är att eleverna inte blir uttråkade av att arbeta med samma text i olika aktiviteter. Vi gör andra saker emellan och tillfredsställelsen av att klara av en uppgift väger tyngre.

Sen var det dags för rundvandringen i skolan. Innan vi gick iväg pratade vi om de andra vuxna som arbetar i skolan förutom vi som är lärare. Jag skrev på tavlan de olika yrkeskategorierna och vilka deras uppgifter är. Vi besökte vaktmästaren, städare, rektor, skolsköterska, matsalspersonal och bibliotekarien.

2018-09-20 11-1.11.55.jpg

Vi har finskspråkiga klasser på skolan, därav finska översättningen.

Jag dokumenterade vilka platser vi gick till för att underlätta för eleverna att sätta ord på vad vi gjort. Vi hade inte möjlighet att prata med alla men till några av personerna ställde eleverna frågan Tycker du om att arbeta på Vikingaskolan?

Lektionen efter satt jag upp bilderna och eleverna placerade dem i kronologisk ordning. Det blev ett tillfälle att träna på tidsorden. Sen började vi planera vår gemensamma text utifrån den här mallen:

Rubrik

När, vem/vilka, var, varför

Först

Sen

Därefter

Efter det 

Sen

Till slut

Avslutande värdering

Därefter började vi skriva. Jag skrev på smartboarden och eleverna på varsin Ipad. Det gemensamma skrivandet är en sån viktig och effektiv aktivitet som jag tycker vi borde ägna mer tid till. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit mer om fördelarna med gemensamt skrivande som du kan läsa om här.

När vi skriver tillsammans kan jag på ett naturligt sätt undervisa om variation i skrivandet. I vår text använde vi gick flera gånger. Jag påpekade det och visade orden besökte, hälsade på, träffade. Jag är medveten om att de flesta av mina elever inte har kommit så långt i utvecklingen att de kan ta in det. Men när en elev protesterade högt när jag skrev gick för andra gången i texten, smålog jag och tänkte att undervisningen spelar roll.

En rundvandring i Vikingaskolan

I måndags gick vår grupp på en rundvandring i skolan. Först gick vi till vaktmästaren. En vaktmästare lagar saker i skolan. Sen träffade vi en städare. Hon tycker om att jobba på Vikingaskolan och hon sa att det är viktigt att vi alla hjälps åt att hålla rent på skolan.

Därefter gick vi till rektorn som heter Johan Kant. Han tycker att det bästa med Vikingaskolan är alla elever och all personal. Efter det hälsade vi på i matsalen. Här serveras både frukost och lunch. Vi anser att maten på Vikingaskolan är jättebra!

Sedan besökte vi elevhälsan. Där jobbar skolkuratorn och skolsköterskan. Till slut gick vi till biblioteket. Vår bibliotekarie heter Madelene. Vi gillar vårt bibliotek. Där finns många bra böcker.

Det var roligt och intressant att träffa alla som arbetar här och gör Vikingaskolan till en bra skola.

Nästa steg blir att eleverna skriver en text tillsammans i par om aktiviteter som de gjort tillsammans i de olika klasserna. Det kommer att krävas mycket stöttning eftersom eleverna befinner sig i början av sin utveckling. Jag tänker hjälpa dem att fylla i planeringsmallen och sen kan de använda vår gemensamma text som förebild.

Referenser:

Johansson, Sandall Ring. (2010). Låt språket bära Göteborg: Hallgren & Fallgren

Återberättande text med cirkelmodellen en lektion på Lektionsbanken av Kim Sjöberg