Det viktiga ordförrådet – tre tips på ordövningar

Under det senaste året har jag arbetat mer medvetet med ordförrådet i min läs- och skrivundervisning. Under läsningen av En nattpromenad och Kattpromenaden valde jag de här tre ordövningarna – ordgömma, sortera orden och ordloop.

Skolplus är en digital resurs där skolan har ett konto. Där kan man enkelt skapa ordgömmor. Jag brukar även använda Att skapa egna korsord, vilket är mycket uppskattat av eleverna. Efter läsningen valde jag ut tolv ord som jag använde i tre olika aktiviteter. Det kan vara svårt att välja vilka ord som eleverna ska arbeta med. I det här fallet var de flesta orden nya för eleverna men ord som stjärnhimmel och illustration tog jag också med för stavning av olika sj-ljud. Vi tränade även på strategier av sammansatta ord. För mina elever där det är så många ord som är nya, kan det vara motiverande att ta med ett par ord som de är något bekanta med.

Orden finns gömda vågrätt och lodrätt. Man kan även välja diagonalt men det gjorde jag inte den här gången.

En ordgömma med ord från En nattpromenad och Kattpromenaden

Några elever fick orden på en lapp som stöttning.

När eleverna hittat alla ord fick de skriva ner dem och sedan välja fem ord för att skriva meningar där orden ingår.

Sortera orden

kristallkrona, illustration, dedikation, stjärnhimmel, kantarell, flugsvamp, kaprifol, cikada, syrsa, ormbunke, björk, iris

Jag hade tänkt att orden dedikation och illustration skulle hamna under övrigt men några elever sammankopplade de med boken och sorterade dem under inomhus.

Naturen – dela upp dessa ord i fyra olika grupper och sätt en rubrik för varje grupp.

kantarell, flugsvamp, kaprifol, cikada, syrsa, ormbunke, björk, iris

Eleverna arbetade parvis och hittade tre av rubrikerna ganska enkelt, svamp, insekter och träd. Den fjärde rubriken växter var lite svårare. Vi pratade lite om skillnaden mellan blommor och växter.

Inger Lindberg skriver i Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket 2017) om betydelsen av att kunna organisera ord genom över- och underordning och även synonymer och motsatser. ”Över- och underordning är en språklig resurs som är av helt avgörande betydelse för kognitiv utveckling inte minst för olika typer av kategoriseringar och vetenskapliga taxonomier”. (2017 s.4).

Ordloop

Den här övningen tar lite längre tid att skapa. Jag brukar använda mig av Natur & Kulturs Stora svenska ordbok som har tydliga förklaringar. Jag klipper ut rutorna och övningen kan användas på olika sätt. Första gången tittar vi tillsammans på orden och förklaringarna. Sedan får eleverna får sitta parvis och para ihop förklaring och ord. Efter det delar jag ut några ord och förklaringar till varje par och en elev börjar med att säga ett ord. Det par som har förklaringen läser den och säger sedan ett nytt ord. I nästa skede arbetar på egen hand. En utveckling av övningen skulle kunna vara att eleverna så småningom skriver egna förklaringar med stöttning. Även om vi har avslutat arbetet med böckerna återkommer vi ibland till en ordloop för att repetera orden.

I ordgömman handlar det om att läsa och känna igen ordet. Sen tränar eleverna mer på betydelsen av orden och över- och underordning. Som med allt annat behöver jag fundera på att variera ordundervisningen även om eleverna till viss del uppskattar förutsägbarhet.

För ett par år sedan lyssnade jag på Boel de Geer, docent i svenska vid Södertörns högskola, som pratade om ordförråd och ordkunskap. Hon talade om betydelsen av ett stort och välorganiserat ordförråd dels som en viktig förutsättning för lärande, dels för att det underlättar ordmobilisering i produktion och perception. Enligt De Geer rymmer ett välorganiserat ordförråd:

• Ords relation till andra ord
• Synonymer
• Motsatser
• Homonymi (ord som stavas lika men har olika betydelser)
• Hierarkier/kategorisering

Det är mycket som krävs för att utveckla ordförrådet. För många elever är det i skolan de möter ett mer utmanade och utvecklat språk och då krävs ett strukturerat och långsiktigt arbete.

Referenser:

De Geer, Boel (2022). Inte bara betydelser – att arbeta med ordförråd och ordkunskap (föreläsning). (Natur & Kulturs Läs och skrivkonferens 12 augusti 2022).

Lindberg, Inger (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)

https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR080254

Emblas universum

Hur jag väljer böcker till undervisningen varierar. Ibland är det slumpen som avgör som när jag fyllde 50 år och fick en mycket fin present av mina släktningar, att välja en reproduktion från boken Fågeln i mig flyger vart den vill, skriven och illustrerad av Sara Lundberg. Under besöket hos Sara berättade jag om mitt arbete med nyanlända elever och hon frågade om jag ville ha ett antal ex av Emblas universum som hon hon illustrerat med text av Majken Pollock. Ja tack! sa jag. När jag drygt två år senare bestämde mig för att använda boken i undervisningen var vetskapen att eleverna skulle få med sig ett eget exemplar av boken i slutet av arbetet väldigt inspirerande.

Boken handlar om Embla som är mitt uppe i byggandet av en rymdraket när mamma kommer in och frågar om lillasyster Anna kan vara med i leken. Det vill inte Embla. Anna kan väl få vara en galax i din rymd, säger mamma. Du förstår inte, säger Embla. Jag är astronauten, raketen, alla stjärnorna och planeter. Ja hela universum. Anna ryms inte i mitt universum. Jag är hela rymden.

Mamma försöker på olika sätt argumentera för att Anna ska få vara med, men till slut ger hon upp och hon och Anna lämnar rummet. Då inser Embla att det visst finns plats för Anna. Hon ropar: Anna! Du kan få vara en oupptäckt planet i mitt universum!

Före läsningen

För att hjälpa eleverna att knyta an till innehållet i boken började vi med en bildpromenad. Majoriteten av eleverna har gått i svensk skola sedan skolstart i höstas och utvecklingen av ordförrådet sker hela tiden vilket, märktes när eleverna satte ord på vad de såg i bilderna. Vi jobbade med jag ser, jag tänker och jag undrar. De detaljrika bilderna bjöd in till muntlig aktivitet och vi fastnade för Emblas stökiga rum där eleverna namngav de olika leksakerna.

Därefter fick de lyssna på boken på sitt modersmål på Polylino. Tursamt nog fanns den på alla språk representerade i klassrummet – arabiska, serbiska, albanska, ukrainska och ryska! Det blev en mycket bra ingång till boken eftersom det finns t ex en del abstrakta ord och begrepp som har med rymden att göra. Ord som mina elever inte har mött på svenska ännu.

Jag valde ut 13 ord som vi arbetade explicit med och eleverna skrev ner dessa och översatte till modersmål. Den här eleven kände till några av orden och översatte därför inte alla. Vi upptäckte att några rymdord heter lika på flera av språken i klassrummet.

Under läsningen

När vi sedan läste boken ännu en gång, efter att eleverna fått större förståelse för språket kunde vi fokusera på innehållet. Varför ville inte Embla låta Anna vara med och leka? Varför ändrar hon sig till slut? Flera av eleverna har småsyskon och kunde känna igen sig och ge exempel utifrån egna erfarenheter.

Efter läsningen

Bildstöd och att översätta till modersmål är viktiga resurser. Efter att eleverna fått skriva och översätta orden, fick de sedan skriva rätt ord till rätt bild. Oupptäckt fanns inte med i Widgit så det fick eleverna själva rita en bild till. De resterande 6 orden arbetade vi också med på olika sätt, bla med Widgitbilder där de fick para ihop bild med text och beskriva bilder för en kamrat som skulle gissa ordet.

Drama och gestaltning är något jag den senaste tiden har använt mig mycket av. Det kan handla om att gestalta ord och begrepp eller dramatisera en text. I höstas när den här gruppen jobbade med Bu och Bä i skogen fick de dramatisera texten vilket var något de allra flesta verkligen gillade. Nu när deras språkutveckling utvecklats ännu mer ville jag prova att låta dem dramatisera en längre text. Lästeater med Polylino har jag skrivit om tidigare. Du kan läsa mer här.

Jag skrev ett manus med fyra roller, berättare, Anna, mamma och Embla. Vi började med att läsa alla olika roller tillsammans. Sen lyssnade vi på uppläsningen på Polylino, stoppade och härmade efter för att träna på uttal och prosodi.

Sedan fick de varsin roll att lästräna på hemma. För de elever som inte kommit så långt i läsutvecklingen fanns två roller med mindre text. För mig är det viktigt att inte krångla till de när jag använder drama i undervisningen. Det viktiga är att eleverna får möjlighet att träna på att använda språket på ett lustfyllt sätt. Den enda rekvisitan vi hade var en stol som skulle föreställa rymdraketen.

Här har Embla ropat på Anna som glad kom inspringandes i Emblas rum. Du är den lilla stjärnan där borta, säger Embla. Okej, säger Anna och styr raketen mot Vintergatan.

Jag fick nypa mig i armen när eleverna läste mot varandra. Det var så otroligt häftigt att lyssna på språket de använde. Ett kort utdrag:

Mamma: Vi är en familj. Anna finns i vår familj. Alla får vara med.

Embla: Jag leker inte familj. Jag leker rymdforskare.

Mamma: Anna kan väl vara en bok i ditt forskningsbibliotek då?

En avslutande skriv- och bilduppgift

När Embla försöker förklara för sin mamma varför lillasyster Anna inte kan vara med och leka gör hon det utifrån rymden, trädet och boken. Det gav mig idén till en skrivuppgift efter läsningen.

Först läste vi exemplet från boken:

Jag är rötterna.

Jag är stammen, grenarna och löven.

Jag är hela trädet och luften som får det att växa.

Sedan skrev vi tillsammans om hemmet:

Hemmet

Jag är rummen.

Jag är golven, väggarna och taken.

Jag är hela hemmet där mig familj finns.

Innan eleverna skrev på egen hand kom vi tillsammans på några olika ämnen att skriva om tex skogen, solen, blomman, månen, elektroniska saker och mat. Därefter fick de måla en bild till texten. Inspirerade av Sara Lundbergs bilder ville jag att de skulle måla ett ansikte för att förstärka budskapet.

Här är några elevarbeten:

• 

• 

• 

• 

Arbetet avslutades med att eleverna fick läsa sin text och berätta om bilden för gruppen. Sen var det dags för ögonblicket jag sett fram emot sen starten av arbetet. Det var helt fantastiskt att se deras förvånade men väldigt glada ansikten när jag delade ut en bok till var och en! Det här är min första bok på svenska, konstaterade en elev nöjt.

Tre av eleverna tog med sig böckerna ut på rast och spelade upp en scen på skolgården.

Ordförrådet

Att arbeta strukturerat med ordförråden är väldigt viktigt i all undervisning men i synnerhet i nybörjarundervisningen. Inger Lindberg skriver i artikeln Ordförrådet – en framgångsfaktor (2017), att skillnaden mellan de elever som får undervisningen på sitt förstaspråk jämfört med de som lär på sitt andraspråk kan röra sig om flera tusen ord. ”För andraspråkseleverna handlar det därför inte bara om att hänga med och tillägna sig de tusentals ord i andraspråket som alla elever förväntas utöka sitt ordförråd med varje år, de måste dessutom knappa in på det försprång som övriga elever har från början.” (s.3 2017). Det kräver förstås extra mycket av våra andraspråkselever och därför behöver vi arbeta explicit och strukturerat med ordförrådet.

Häromdagen var jag inne i ett klassrum för åk 1. Tavlan var full av ord på bokstaven G, bland annat galax. Lite skämtsamt frågade jag om det var min nyanlända elev som bidragit med ordet och så var det. När jag berättade för eleven om händelsen sa hen att en av klasskompisarna inte visste vad en galax var. Genom att använda skönlitteratur i nybörjarundervisningen och arbeta explicit med ord, ger vi eleverna en möjlighet till en mer effektiv språkutveckling. Agneta Edwards skriver i sin nya bok Bilderbokens mångfald och möjligheter F-3 (2023), ” Även om bilderböcker har en relativ kort text så är texten vanligtvis språkligt fullödigt – det vill säga inte anpassad till en nybörjarläsare utan kan innehålla många intressanta ord som ligger långt från vardagsspråket.” (s.18 2023).

Referenser:

Edwards, A (2023). Bilderbokens mångfald och möjligheter F-3 Stockholm: Natur & Kultur

Lindberg, I (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)

Jag tycker inte om vatten

Eva Lindström är en av mina absoluta favoriter bland svenska bilderboksförfattare. Jag har tidigare arbetat med Alla går iväg (Sant eller falskt), Jag rymmer! och Olli och Mo. När jag fick syn på hennes bok Jag tycker inte om vatten (utgiven 2010), påmindes jag om min nyanlända elev som en regnig morgon kom in i klassrummet och uttryckte hur mycket hen ogillade regn. Jag blev nyfiken. Som alltid finns humor i Lindströms böcker och intressanta, konstnärliga illustrationer. Boken inleds med dessa meningar:

Jag heter Alf. Jag tycker inte om vatten.

Bort med regn, sjöar, älvar, pölar, hav, diken, oceaner, bäckar, kärr, floder, simbassänger och åar.

Vi läser vidare om Alf som varken gillar att bada, paddla kanot eller fånga grodyngel. Frågor vi samtalar om:

• Varför tycker inte Alf om vatten?
• Han kanske var med om något läskigt när han var yngre?
• Kan Alf simma?
• Varför har han stövlar på sig när det är sommar?
• Hur gammal är Alf?
• Men hur kan han hata vatten, dricker han aldrig det?

Men Alf tänker på vintern med glädje. Han minns hur allt vatten stelnade och frös. Vi läser:

Nerförbackarna frös. Vi åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte.

I bilden lyckas hon fånga lyckokänslan av att susa ner för en backe med kompisar. Om och om igen. I vintras fick eleverna (när de var helt nya i landet och mycket ovana med snö), testa på att åka stjärtlapp nerför vår lilla kulle på skolgården. Något alla minns med glädje.

Förutom att samtala om innehållet behöver mina elever även få möjlighet att bearbeta språket och de nya orden både muntligt och skriftligt. För att de ska kunna ta till sig undervisningen behöver de rikligt med stöttning. Jag har förberett bilder till de olika ämnesspecifika orden om vatten. Efter att vi första tittat på bilderna och orden tillsammans, fick de parvis para ihop bild och ord.

Parallellt med arbetet med boken har vi också jobbat med att jämföra storlek, som en del i ett arbete med centrala matematiska begrepp. Då kom jag på idén att använda bilderna och träna på orden samtidigt som eleverna fick använda fraserna.

Frasen större än var en utmaning för samtliga elever. När man dessutom lägger till större än en, blev det extra krångligt.

Efter läsningen fick eleverna i uppgift att formulera meningar som de tycker om och inte tycker om.

• 

• 

• 

Vi fortsatte arbetet med boken med att läsa två dikter på tema vatten. Tomas Tranströmers Trädet och skyn och Hanna Lundbergs Snögubbe Tögubbe. Dikter som vi sedan jämförde med Eva Lindströms bilderbok. Mer om det i ett annat inlägg.