Under det senaste året har jag arbetat mer medvetet med ordförrådet i min läs- och skrivundervisning. Under läsningen av En nattpromenad och Kattpromenaden valde jag de här tre ordövningarna – ordgömma, sortera orden och ordloop.
Skolplus är en digital resurs där skolan har ett konto. Där kan man enkelt skapa ordgömmor. Jag brukar även använda Att skapa egna korsord, vilket är mycket uppskattat av eleverna. Efter läsningen valde jag ut tolv ord som jag använde i tre olika aktiviteter. Det kan vara svårt att välja vilka ord som eleverna ska arbeta med. I det här fallet var de flesta orden nya för eleverna men ord som stjärnhimmel och illustration tog jag också med för stavning av olika sj-ljud. Vi tränade även på strategier av sammansatta ord. För mina elever där det är så många ord som är nya, kan det vara motiverande att ta med ett par ord som de är något bekanta med.
Orden finns gömda vågrätt och lodrätt. Man kan även välja diagonalt men det gjorde jag inte den här gången.
En ordgömma med ord från En nattpromenad och Kattpromenaden
När eleverna hittat alla ord fick de skriva ner dem och sedan välja fem ord för att skriva meningar där orden ingår.
Sortera orden
kristallkrona, illustration, dedikation, stjärnhimmel, kantarell, flugsvamp, kaprifol, cikada, syrsa, ormbunke, björk, iris
Naturen – dela upp dessa ord i fyra olika grupper och sätt en rubrik för varje grupp.
kantarell, flugsvamp, kaprifol, cikada, syrsa, ormbunke, björk, iris
Eleverna arbetade parvis och hittade tre av rubrikerna ganska enkelt, svamp, insekter och träd. Den fjärde rubriken växter var lite svårare. Vi pratade lite om skillnaden mellan blommor och växter.
Inger Lindberg skriver i Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket 2017) om betydelsen av att kunna organisera ord genom över- och underordning och även synonymer och motsatser. ”Över- och underordning är en språklig resurs som är av helt avgörande betydelse för kognitiv utveckling inte minst för olika typer av kategoriseringar och vetenskapliga taxonomier”. (2017 s.4).
Ordloop
Den här övningen tar lite längre tid att skapa. Jag brukar använda mig av Natur & Kulturs Stora svenska ordbok som har tydliga förklaringar. Jag klipper ut rutorna och övningen kan användas på olika sätt. Första gången tittar vi tillsammans på orden och förklaringarna. Sedan får eleverna får sitta parvis och para ihop förklaring och ord. Efter det delar jag ut några ord och förklaringar till varje par och en elev börjar med att säga ett ord. Det par som har förklaringen läser den och säger sedan ett nytt ord. I nästa skede arbetar på egen hand. En utveckling av övningen skulle kunna vara att eleverna så småningom skriver egna förklaringar med stöttning. Även om vi har avslutat arbetet med böckerna återkommer vi ibland till en ordloop för att repetera orden.
I ordgömman handlar det om att läsa och känna igen ordet. Sen tränar eleverna mer på betydelsen av orden och över- och underordning. Som med allt annat behöver jag fundera på att variera ordundervisningen även om eleverna till viss del uppskattar förutsägbarhet.
För ett par år sedan lyssnade jag på Boel de Geer, docent i svenska vid Södertörns högskola, som pratade om ordförråd och ordkunskap. Hon talade om betydelsen av ett stort och välorganiserat ordförråd dels som en viktig förutsättning för lärande, dels för att det underlättar ordmobilisering i produktion och perception. Enligt De Geer rymmer ett välorganiserat ordförråd:
- Ords relation till andra ord
- Synonymer
- Motsatser
- Homonymi (ord som stavas lika men har olika betydelser)
- Hierarkier/kategorisering
Det är mycket som krävs för att utveckla ordförrådet. För många elever är det i skolan de möter ett mer utmanade och utvecklat språk och då krävs ett strukturerat och långsiktigt arbete.
Referenser:
De Geer, Boel (2022). Inte bara betydelser – att arbeta med ordförråd och ordkunskap (föreläsning). (Natur & Kulturs Läs och skrivkonferens 12 augusti 2022).
Lindberg, Inger (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)
https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR080254
Språk och lärande 