Historien om Bodri

I samband med Förintelsens minnesdag den 27/1 valde jag att arbeta med Hédi Frieds viktiga bok, Historien om Bodri som är vackert illustrerad av Stina Wirsén. Boken bygger på Hédi Frieds egna upplevelser av andra världskriget och är en smärtsam läsning men samtidigt en berättelse som inger hopp.

Jag upplevde planeringen av boken svår. Hur skulle jag introducera boken för en grupp elever i åk 2 som kanske inte hört talas om andra världskriget och Förintelsen? Hur gör man det på ett bra sätt? Vad är en lämplig nivå för åttaåringar? Jag läste Anne-Marie Körlings lärarhandledning. Hon skriver: ”Tänk på att dina kunskaper om Förintelsen är vida större än barnens. Det gör att dina känslor aktiveras och att du har en större förståelse för det som beskrivs i berättelsen. Det gäller att du har kontakt med dina känslor och kunskaper så att dessa inte hindrar eller begränsar barnen att uttrycka sina. Det finns en risk att du förstorar det som författaren har skrivit och lägger till egna ord och känslor. Tänk därför på att lita på
författarens berättande och låt den äga ordet. Författaren och illustratören står på barnets sida. Det bör du som högläsare också göra”. Det blev viktiga ledord för mig. Efter en kort introduktion om Förintelsen, andra världskriget och vem Hédi Fried var, läste jag bokens förord för eleverna:

Jag heter Hédi, jag ska berätta om min barndom. Om hur jag var ett lyckligt barn i en lycklig stad. Det som hände sen är svårt att prata om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar. För vi människor kan göra så mycket ont men också mycket gott. Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.

Hon tar oss i handen och leder oss in i berättelsen och jag kan släppa min oro och lita på hennes text. Under arbetet med boken återkommer vi flera gånger till hennes ord Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.

Aktiviteter under läsningen:

Eftersom boken finns på Polylino kunde jag visa bilderna under högläsningen. Jag uppmanade eleverna att ställa frågor.

En bild som väcker känslor.

Några elever kände igen Hitlers ansikte och ville prata om honom och kriget. Boken bjöd in till samtal om religion, radions betydelse och naturligtvis lägret som Hédi och hennes familj hamnade i. Varför hatade Hitler judar? Varför rakades flickorna? Här gällde det att hålla koll på känslorna och försöka svara ärligt på elevernas frågor samtidigt som jag var särskilt uppmärksam på eventuella reaktioner från mina ukrainska eleverna.

Jag fastnade särskilt för trädet som Bodri satt under när han väntade på Hédi och studerade årstidsväxlingarna.

• 

• 

• 

• 

Bodri kunde inte räkna dagarna och nätterna men han såg hur träden bytte till snöpyjamas. Sen till skirt gröna spetskjolar och ännu senare till djupt gröna långkjolar. En dag när träden hade tagit på sig sina kopparröda höstdräkter hörde Bodri någon som ropade hans namn.

Vi pratade om det poetiska språket och varför författaren valt att beskriva trädets förvandling med kläder och hur hon leker med orden och skapar nya, som snöpyjamas. Vad betyder skirt gröna spetskjolar? Hur ser en kopparröd höstdräkt ut?

Eleverna blev förstås nyfikna på Hédi och hennes syster Lydia. Vi läste mer om deras liv i Sverige och tittade på lite mer nytagna bilder av systrarna.

Aktivitet efter läsningen:

Efter läsningen tittade vi på den animerade film som finns på UR play. Det var fint att få höra Hédis röst när hon läste bokens förord. Det finns en lärarhandledning till filmen med några frågor som jag använde. En av frågorna var ”Att animera” betyder att göra levande. Känns filmen levande, tycker ni? Det var intressant att prata om och det fanns flera exempel där filmen gestaltade texten, till exempel när Bodri följde efter Hédi och familjen till tåget som skulle föra dem till lägret. I boken står det Men soldaterna sparkade och piskade honom, han sprang undan för att inte få mer stryk. Eftersom flera av eleverna som skrev om det i sina texter, tänker jag att det var en scen som berörde och kanske bidrog animeringen till det.

Lärarhandledningen gav mig inspiration att låta eleverna hitta på egna poetiska formuleringar som beskriver hur dagen blir till natt och när sjön fryser till is.

Tillsammans skrev vi:

Dagen fick en svart kappa.

Dagen fick en svart tröja.

Sjön fick en ispyjamas.

Sjön fick en mantel av is.

Eftersom vi har boken i klassuppsättning fick eleverna även träna på den enskilda läsningen genom att läsa för varandra i par. Därefter repeterade vi vad ett sammansatt ord är. Vi letade tillsammans på de första sidorna och hittade lillasyster och vakthund. Sen fick de i uppgift att tillsammans i par fortsätta leta efter sammansatta ord och skriva ner dessa.

Stina Wirséns fantastiska bilder av trädet i olika årstider gav mig idén till en bild- och skrivuppgift, att skriva en text utifrån Bodris perspektiv om hur det var att bli lämnad av den viktigaste personen i hans liv. Därefter måla ett träd och välja årstid.

Att möta litteratur och bli berörd. Att vidga sina perspektiv och få nya tankar, det är litteraturens kraft.

Referenser:

Körling A-M Lässtöd för Historien om Bodri https://www.nok.se/globalassets/al/block-till-produktsidor/barn-och-ungdom/historien-om-bodri1/lasstod-for-historien-om-bodri.pdf

Lärarhandledning https://urplay.se/program/233947-historien-om-bodri/extra

Läsning på tema flykt

Internationella barnboksdagen 2/4 (H C Andersens födelsedag) firar vi med en läsvecka på Vikingaskolan. Förra året var temat flykt. Skolans bibliotekarie Madeleine och jag valde ut böcker som vi presenterade för lärarna. ”I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Lgr 11). Ett år senare är temat skrämmande aktuellt. Här är böckerna vi valde att lyfta fram:

Flykten av Francesca Sanna

Men mamma är med oss och hon är aldrig rädd. Vi blundar och till slut somnar vi.

Mille och den stora stormen text Lena Arro och bild Sara Gimbergsson.

Mille och den stora stormen är en mer abstrakt bok på temat flykt, där finns ingen väpnad konflikt. De här två böckerna kan man läsa och jämföra med ett Venndiagram.

Systern från havet, text Ulf Stark och bild Stina Wirsén.

Sirkka måste resa ensam över havet när kriget kommer allt närmare hemma i Finland. I väster väntar Margareta och hennes familj. Boken handlar om vänskapen som växer fram mellan de två flickorna. Sirkka har en tyghund som heter Toivo. Det betyder hopp berättar hon.

• Vad heter hopp på olika språk i klassen?
• Hur skulle ett möte senare i livet mellan Sirkka och Margareta se ut? Skriv eller dramatisera.

Den långa, långa resan – text Rose Lagercrantz bild Ilon Wikland.

Texten är inspirerad av Ilon Wiklands flykt från Estland till Sverige under andra världskriget. Även här spelar hunden en viktig roll. De här två böckerna om andra världskriget kan man läsa och jämföra. Den långa, långa resan finns inläst på Sveriges radio, två avsnitt. https://sverigesradio.se/avsnitt/sagor-om-flykt-den-langa-langa-resan-del-1

Hassan och hans färger text Mary Hoffman bild Karin Littlewood

Sabelles röda klänning text Marina Michaelidou-Kadi bild Daniela Stamatadi.

Två böcker som handlar om att komma till ett nytt land. Även om texternas innehåll liknar varandra skiljer sig bildspråket åt. Läs, jämför och diskutera. Sabelles röda klänning finns inläst på Sveriges radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/sagor-om-flykt-den-langa-langa-resan-del-1

Om du skulle fråga Micha av Viveca Sjöbren

Boken handlar om Micha som måste lämna sitt land för krig. Några förslag till skrivövningar:

• Låt eleverna skriva till de uppslag som saknar text.
• Boken har ett tydligt mönster “Om du skulle fråga Micha om […] så skulle han svara […]”. I do – Läraren skriver ett exempel. We do – läraren och eleverna skriver tillsammans. You do- Eleverna skriver på egen hand.

Den finns också på inläst på ur play https://urplay.se/program/212535-smasagor-om-du-skulle-fraga-micha med en lärarhandledning.

Åka buss text Henrik Wallnäs bild Matilda Ruta

En färgstark bok om flykt där illustrationerna säger mer än texten.

Använd bokens inlagor (insidan av bokomslaget) som stöd för samtal och skrivaktiviteter.

• Förutspå vad du tror att boken kommer handla om. Vilka hinder kommer huvudkaraktären möta på vägen? Hur kommer berättelsen sluta?
• Sammanfatta / återberätta berättelsen genom bilden.

Mina två filtar text Irena Kobald bild Freya Blackwood

Det här en mycket fin tvåspråkig bok (arabiska och svenska) om att komma till ett nytt land och lära sig ett nytt språk. Jag har skrivit mer om boken och förslag på samtalsfrågor och skrivaktiviteter här.

Två av allt text Rose Lagercrantz och bild Rebecka Lagercrantz.

En underbar kapitelbok om Eli och Lulis starka vänskap och kärlek som passar perfekt för högläsning på lågstadiet. Det finns också en välskriven lärarhandledning av Anki Källman och Anneli Wahlsten. https://www.bonnierforlagen.se/wp-content/uploads/2021/02/lh-tva-av-allt.pdf. Där fastnade jag särskilt för:

• Skriv dikter (konkreta exempel finns i lärarhandledning).

• Skriv prat- och tankebubblor till bilder.

• Skriv Lulis brev till Eli.

Boken finns också att lyssna på som en serie i 5 delar på Sveriges radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1392384

Mitt käraste gyllene barn av Christina Wahldén.

En kapitelbok för mellanstadiet som Christina Wahldén har skrivit tillsammans med Kaja Finkler som var en av de judar i Polen som överlevde förintelsen som barn och kom till Sverige innan hon återförenades med släkt och flyttade till USA. Här finns en lärarhandledning skriven av författaren själv: http://www.rabensjogren.se/documents/Lararhandledningar/Mitt%20karaste%20gyllene%20barn.pdf

Efter läsningen kan man sedan lyssna på Historierummet om Irena Sandler som räddade fler än 2500 barn från ghettot i Warszawa under 2:a världskriget. Du kan också läsa om Irena Sandler i Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli, Francesca Cavallo.

https://sverigesradio.se/avsnitt/historierummet-irena-sendler

Mille och den stora stormen och Åka buss finns på Polylino skola.

Jag tycker inte om vatten

Eva Lindström är en av mina absoluta favoriter bland svenska bilderboksförfattare. Jag har tidigare arbetat med Alla går iväg (Sant eller falskt), Jag rymmer! och Olli och Mo. När jag fick syn på hennes bok Jag tycker inte om vatten (utgiven 2010), påmindes jag om min nyanlända elev som en regnig morgon kom in i klassrummet och uttryckte hur mycket hen ogillade regn. Jag blev nyfiken. Som alltid finns humor i Lindströms böcker och intressanta, konstnärliga illustrationer. Boken inleds med dessa meningar:

Jag heter Alf. Jag tycker inte om vatten.

Bort med regn, sjöar, älvar, pölar, hav, diken, oceaner, bäckar, kärr, floder, simbassänger och åar.

Vi läser vidare om Alf som varken gillar att bada, paddla kanot eller fånga grodyngel. Frågor vi samtalar om:

• Varför tycker inte Alf om vatten?
• Han kanske var med om något läskigt när han var yngre?
• Kan Alf simma?
• Varför har han stövlar på sig när det är sommar?
• Hur gammal är Alf?
• Men hur kan han hata vatten, dricker han aldrig det?

Men Alf tänker på vintern med glädje. Han minns hur allt vatten stelnade och frös. Vi läser:

Nerförbackarna frös. Vi åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte och åkte.

I bilden lyckas hon fånga lyckokänslan av att susa ner för en backe med kompisar. Om och om igen. I vintras fick eleverna (när de var helt nya i landet och mycket ovana med snö), testa på att åka stjärtlapp nerför vår lilla kulle på skolgården. Något alla minns med glädje.

Förutom att samtala om innehållet behöver mina elever även få möjlighet att bearbeta språket och de nya orden både muntligt och skriftligt. För att de ska kunna ta till sig undervisningen behöver de rikligt med stöttning. Jag har förberett bilder till de olika ämnesspecifika orden om vatten. Efter att vi första tittat på bilderna och orden tillsammans, fick de parvis para ihop bild och ord.

Parallellt med arbetet med boken har vi också jobbat med att jämföra storlek, som en del i ett arbete med centrala matematiska begrepp. Då kom jag på idén att använda bilderna och träna på orden samtidigt som eleverna fick använda fraserna.

Frasen större än var en utmaning för samtliga elever. När man dessutom lägger till större än en, blev det extra krångligt.

Efter läsningen fick eleverna i uppgift att formulera meningar som de tycker om och inte tycker om.

• 

• 

• 

Vi fortsatte arbetet med boken med att läsa två dikter på tema vatten. Tomas Tranströmers Trädet och skyn och Hanna Lundbergs Snögubbe Tögubbe. Dikter som vi sedan jämförde med Eva Lindströms bilderbok. Mer om det i ett annat inlägg.

Mina två filtar

Den internationella barnboksdagen 2 april (HC Andersens födelsedag) brukar vi på Vikingaskolan uppmärksamma genom att ägna extra mycket tid till läsning den veckan. Temat på årets läsvecka var Flykt. Madeleine, vår duktiga skolbibliotekarie och jag hade samlat några böcker på temat och satt ihop en presentation som vi visade för lärarna som inspiration. En av böckerna jag fastnade för var Mina två filtar, en tvåspråkig bok (svenska och arabiska) skriven av Irena Kobold med illustrationer av Freya Blackwood. Det är en finstämd bok om mötet med ett nytt, kallt och obegripligt språk och vänskapens roll för att överbrygga rädslan med filten som en utmärkt metafor för språket. Genom hela boken finns nyanser av rött och blått som representerar de två språken.

Lilla Hjulet kommer till det nya landet där språket känns som ett kallt vattenfall och modersmålet blir en gammal, varm och mjuk filt som täcker hela kroppen.

En dag träffar hon en flicka i parken som leende vinkar till henne. Lilla Hjulet blir glad men vågar inte le tillbaka. Nästa gång de ses försöker flickan prata med henne men när det inte går leker de istället och med kroppsspråk gör de sig förstådda. De ses igen och varje gång har flickan med sig nya ord till Lilla Hjulet. Ord som hon tar med sig och gör till sina. Snart lät de inte längre så kalla och vassa. De hade börjat kännas varma och mjuka. I takt med att hon lär sig nya ord börjar hon väva en ny filt som växer hela tiden. Till slut är flickans nya filt lika varm och trygg som den gamla. Och jag vet att det inte gör någon skillnad vilken filt jag använder. Jag kommer ändå alltid att vara jag.

Lilla Hjulets röda gamla filt och den nya blå filten.

Förslag på frågor och aktiviteter efter läsningen:

• Jämför och diskutera bilderna på de båda filtarna. Finns det ord som är gemensamma?
• Om det finns elever i gruppen med liknande erfarenheter, hur upplevdes språket den första tiden?
• Vilka nya ord kommer flickan med?
• De första ord som ett barn möter, vilka är det? Varför?
• Skriv och illustrera de nya orden och skapa ett lapptäcke av ord tillsammans.
• Gör din egna språkfilt. Vilka var dina första nya ord? (för de elever med svenska som modersmål kan fundera kring de första orden på engelska). Här skulle de också kunna översätta de svenska orden till olika språk.

Min kollega Rana som läste boken i en åk 4, gjorde en spännande efter-läsningen-aktivitet. Hon som har en liknande upplevelse som Lilla Hjulet, valde att låta eleverna fundera kring hur hennes språkfilt såg ut, efter mötet med det svenska språket. Vilka var de första orden hon lärde sig eller tyckte var svåra? Eleverna fick skriva in de olika orden/fraserna.

Rana, vars modersmål är arabiska, berättade att det var spännande att se de arabisktalande elevernas reaktion när hon läste på arabiska. Det var med glädje och stolthet de hängde med i texten och även de övriga eleverna blev intresserade och försökte härma några arabiska ord. Om man som lärare inte kan språket själv, kan ju en möjlighet vara att låta eleverna läsa.

Det är viktigt att synliggöra elevers olika språk. Språk, lärande och identitetsutveckling hör samman och Cummins (2017) menar att identitet är ett viktigt teoretiskt och pedagogiskt begrepp som kan användas för att förbättra skolors resultat. “Det finns ett generellt samband mellan effektiv undervisning och positiva mänskliga relationer, men sambandet är särskilt viktigt för elever vars kultur i hemmet skiljer sig från den dominerande kulturen i skolan.” (2017 s.17). Enligt Cummins finns det en tydlig koppling mellan elevers vilja att satsa mer på skolan och en undervisning som bekräftar deras identiteter och värderar deras erfarenheter. 

Referens:

Cummins, J (2017). Flerspråkiga elever Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur

Textmöten och tankar om döden

ALMA-pristagaren Wolf Erlbruch har skrivit en otroligt fin bilderbok om döden som heter Anden, döden och tulpanen. En mycket vacker och stillsam bok om Anden som en dag får besök av Döden. De två umgås några dagar, simmar i dammen och klättrar i träd, tills anden en dag somnar in och döden tar hand om kroppen.

Jag gillar att låta eleverna möta olika slags texter som på olika sätt behandlar samma frågor. I höstas läste min och kollega och jag Det magiska hjärtat med åk 4. Jag har skrivit mer om det här. I Kristina Ohlssons bok dör Eric som huvudpersonen Roberta lär känna efter att de båda fått syn på en intressant jordglob på en auktion. En jordglob som sedan kom att vara till stor hjälp i kampen om att hitta ett nytt hjärta till Robertas hjärtsjuka vän Charlotte. Vi pratade inte så mycket om döden i samband med läsningen. Det blev tillfälle till det efter läsningen då jag hade planerat att läsa Erlbruchs bilderbok.

Som en ingång till bilderboken visade jag Tranströmmers dikt som jag läste i en dödsannons för en tid sen och kom då genast och tänka på Erlbruch bilderbok.

Mitt i livet händer att döden kommer

och tar mått på människan.

Det besöket glöms och livet fortsätter.

Men kostymen sys i det tysta.

Att på alla tänkbara sätt bredda elevernas perspektiv, ser jag som en viktig del i mitt arbete och räds därför inte att ibland ta med texter eller tankar som skulle kunna anses vara lite svårt. Vi läste sedan boken och förundrades över bilderna och det raka, tunga innehållet. Men vi fick också skratta lite, som när Döden påminde Anden om hotet från rävar.

”Livet självt tar nog hand om olyckor, förkylningar och alla andra saker som kan hända er änder. Jag säger bara: rävar. På detta ville Anden inte ens tänka. Det gav henne gåshud.”

Och vilket samtal det blev! En elev tyckte att ”dikten var en förkortat version av bilderboken”. Vi fick ta del av varandras tankar och erfarenheter av begravningar från olika delar av världen. Vid ett tillfälle berättade en elev om hur människor begravs i Indien och klasskompisarna lyssnade intresserat. Ett mycket inspirerande ögonblick som inte skulle ha uppstått om det inte vore för litteraturen.

Nästa lektion fick eleverna jämföra Anden, döden och tulpanen och Det magiska hjärtat med hjälp av ett Venndiagram. Först arbetade eleverna parvis. Därefter gick vi igenom tillsammans vad de kommit fram till. Här återger jag eleverna tankar.

Gemensamt för de två böckerna:

• Döden kom från ingenstans.
• I båda böckerna var det någon som dog.
• Böckerna handlar om döden.
• Döden gjorde som den ville.

Anden, döden och tulpanen

• Det finns två personer i boken
• Anden dog i sömnen.
• Döden var en karaktär.
• Anden visste att han skulle dö.
• Anden var en tjej.
• Anden kunde se döden.
• Bilderbok
• Det handlade om djur.

Det magiska hjärtat

• Det finns fler karaktärer.
• Eric blev påkörd och dog. Charlotte klarade sig och levde vidare.
• Eric dog i en olycka.
• Eric visste inte att han skulle dö.
• Eric var en kille.
• Eric kunde inte se döden.
• Kapitelbok.
• Det handlade om människor.

Det blev ett lyckat textmöte mellan olika texttyper som utmynnade i en intressant och givande samtal som jag tror berikade eleverna och ökade förståelsen för omvärlden.

Mina stjärnor

Hur upptäcker du stjärnor som du inte visste fanns? Varför är det viktigt med förebilder? Vilka historier får vi läsa och vilka historier är mindre tillgängliga?

I Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli och Francesca Cavallo, finns det väldigt många viktiga, inspirerande och fascinerande berättelser.

Ända sen jag först läste boken har jag velat använda den i min undervisning men inte vetat hur. I Rätten till din berättelse: normkreativa metoder och brytiga böcker för barn och unga, av Eva Gustavsson och Mia Westin, fick jag inspiration till ett upplägg.

Jag valde ut 15 texter. Urvalet gjordes dels utifrån mina elevers olika bakgrunder, dels att jag ville ha texter från olika delar av världen och även en viss tidsmässig spridning.

Alicia Alonso Prima ballerina Kuba 1921

Ann Makosinski Uppfinnare Kanada 1997

Anna Politovskaja Journalist Ryssland 1958 – 2006

Balkissa Chaibou Människorättskämpe Niger 1995

Euforsina Cruz Aktivist och politiker Mexico 1979

Fadumo Dayib Politiker Somalia 1972

Irena Sendlerova Krigshjälte Polen 1910-2008

Malala Yousafzai Människorättsaktivist Pakistan 1997

Policarpa Salavarrieta Spion Colombia 1795-1817

Rosa Parks Medborgarrättsaktivist USA 1913-2005

Sonita Alizadeh Rappare Afghanistan 1996

Wangari Maathi Miljöaktivist Kenya 1940-2011

Wilma Rudolph Sprinterlöpare USA 1940-1994

Yusra Mardini Simmare Syrien 1998

Zhang Xian Dirigent Kina 1973

Jag introducerade arbetet med Malala Yousafzai, dels för att det är en av de mest kända historierna men också väldigt fängslande. Vi läste och diskuterade texten och därefter tittade vi på ett intervju med henne. Det blev en mycket lyckad start på arbetet. ”Har det här hänt på riktigt?” undrade någon. Malala väcker känslor och beundran.

Nästa text vi läste handlade om Irena Sendlerowa. Då förflyttades vi till andra världskriget och samtalen handlade bla om Hitler och nazismen. Jag kan varmt rekommendera avsnittet i Historierummet (en podd om spännande historiska personer och händelser) som handlar denna modiga kvinna Irena Sendler – hon som kämpade för barnen. Du kan lyssna på det här.

Innan läsningen funderade vi tillsammans på personens yrke, t.ex miljöaktivist, journalist eller dirigent. Vi pratade också var landet ligger. Det blev också viktigt att titta på födelseåret för att sätta in berättelsen i rätt kontext.

Därefter fick eleverna läsa på egen hand. Eftersom ett av målen under arbetet var att utveckla den självständiga läsningen, ville jag att de skulle träna på att läsa med pennan i handen och ha följande frågor i huvudet under läsningen: Varför är den här personen omskriven i boken? Ser du några kopplingar till övriga texter? Eleverna uppmanades att skriva ner tankar under läsningens gång och stryka under nya ord. Efter läsningen gick vi tillsammans igenom de nya orden och pratade om deras tankar som de skrivit ner. Särskilt spännande var det att höra hur de kopplade de olika texter till varandra.

”Sonita – Balkissa är kopplingen för att hon våga sega nej till att gifta sig.”

”Wangari Maathai – Malala fick också nobelpriset.”

”Irena – Policarpa sa inte heller vilka hennes kompisar var när hon var fängslad.”

Några av de ord och begrepp som lyfts och samtalats kring:

tvångsäktenskap, tyfusepidemi, sömmerska, människorättsaktivist, urinvånare, borgmästare, dirigent, polio och segregation.

Här tränade vi på att härleda – känner du igen nån del av ordet?

Några av våra samtalsämnen:

Varför var vissa böcker förbjudna i Ryssland? (Anna Politkovskaja)

Varför kunde hon inte gifta sig och utbilda sig till läkare? (Balkissa Chaibou)

Varför ville de inte ha en kvinnlig borgmästare? (Euforsina Cruz)

Hur kommer det sig att en person kan leva kvar i ett samhälle i 250 år? (Policarpa Salavarrieta)

Varför var pianon förbjudna? (Zhang Xian)

Varför flyttade hon tillbaka till Somalia? Hon fick det ju bra i Finland? (Fadumo Dayib)

Andra frågeställningar som genomsyrat våra textsamtal har varit:

• Hur kommer det sig att vissa människor är beredda att offra så mycket?
• Var kommer modet och styrkan ifrån?

En av de texterna som berörde lite extra var den om Sonita Alizadeh. Hon är en rappare från Afghanistan som var nära att bli bortgift som 10-åring.

Hon undkom tvångsgifte och skrev en väldigt uppmärksammad sång Brides for sales som handlar om en ung flicka som ska giftas bort. Hon la ut låten på Youtube och den fick stor spridning. Du kan titta på videon här.

Texterna har verkligen fångat eleverna och vilka diskussioner vi haft! För att inte tala om de färgstarka och häftiga illustrationerna. I våra samtal har vi pratat historia, geografi och samhällskunskap. I syftesdelen för svenska som andraspråk i Lgr 11, står det att ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.” De här texterna passar utmärkt för det ändamålet.

Referenser:

Favilli, Elena, Cavallo, Francesca. (2017). Godnattsagor för rebelltjejer Bokförlaget Max Ström Stockholm.

Gustavsson, Eva Westin, Mia (2018) Rätten till din berättelse Normkreativa metoder oh brytiga böcker för barn och unga BTJ Förlag Lund.