Magiska godiskulor 2

I höstas läste jag Magiska godiskulor av Baek Heena med en av mina sva-grupper i åk 3. Det första inlägget om boken finns att läsa här.

Arbetet fortsatte med fokus på elevernas läsning. Lästeater är något jag har använt mig av en del det senaste året (har skrivit om det här). Eftersom eleverna tycker om att läsa dialoger, valde jag den mellan Dong Dong och Goosl som utspelar sig efter att Dong Dong tagit en magisk kula och plötsligt hör sin hund prata.

Vi lyssnade på dialogen på Polylino, stoppade och härmade. Sen fick de läsa parvis och byta roller. När de övat en stund spelade de upp dialogen för varandra.

Vid samtalet efter läsningen frågade jag om det var något särskilt i boken de gillade och flera elever sa att de tyckte att pappans tjatsida var rolig. Det är kväll och Dong Dong ska gå och lägga sig. Då kommer pappa:

Pappans tjatsida

När Dong Dong har lagt sig struntar han i pappans förmaningar och tar en godiskula. Jag väljer den skrovligaste godiskulan. Den är lika ful som pappas haka. Plötsligt hör han pappans röst. Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig… Dong Dong smyger upp och ger pappan en kram när han står och diskar.

Eleverna fick i uppgift att skriva tre tips till pappan om hur han kan uttrycka sig på ett bättre sätt som är mindre sårande. Vi pratade om att man kan säga saker på olika sätt och att det är större chans att barnet lyssnar om pappan inte är så sträng. De skrev först för hand och sedan på Ipad.

Vi skrev tillsammans:

Säg inte – Marsch i säng!

Säg istället: – Snälla, kan du gå och lägga dig i sängen nu.

Här är några av elevernas tips till pappan:

Säg inte: - Klampa inte när du går!

Säg istället: -Kan du gå lite tystare?

Säg inte: - Sitt ordentligt!

Säg istället: Kan du snälla sitta på stolen.

Säg inte: - Vilken ful handstil.

Säg istället: Du måste lära dig att skriva finare.

Jag tycker att pappans tjatsida påminner om Sonja Åkessons dikt Upprustning. Jag gillar textmöten, att låta eleverna möta olika slags texter som behandlar samma innehåll. Det är också viktigt att visa på poesins bredd. En dikt kan också se ut så här:

Sitt inte på bordet!
Stå inte och gapa!
Ryck upp dig!
Vill du ha däng?

Sträck på dig hösäck!
Ta dig i kragen!
Ut med bröstet!
In med magen!

Håll dig i skinnet!
Håll dig på mattan!
Håll dig framme!

Du har väl mål i mun!
Du är väl inte bakom!
Du är väl inte stum!

Sträck på dig hösäck!
Ta dig i kragen!
Ut med bröstet!
In med magen!

Hör du dåligt!
Ser du illa!
Fattar du långsamt!
Har du knäck!

Är du dum i huvet!
Står du och är fräck!

       – Sonja Åkesson

Det fanns en del uttryck som jag fick förklara, tex vill du ha däng, har du mål i mun och ta dig i kragen. Vi samtalade också om vem som pratade i dikten. Är det en förälder eller kanske en lärare? Efter att vi hade pratat om innehållet delade jag upp meningarna och eleverna fick var sitt del att träna på. Jag uppmuntrade dem att försöka att läsa med inlevelse. Sedan spelade jag in eleverna när de framförde dikten tillsammans. De fick läsa om och om igen innan de var nöjda.

Under arbetet med boken har vi arbetat med följande delar av det centrala innehållet:

• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
• Att återge delar av innehållet samt resonera om budskap i texten och jämföra med erfarenheter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och skriva med digitala verktyg.
• Grundläggande skrivregler.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Uttal, betoning och satsmelodi.
• Skönlitteratur från olika delar av världen, bilderbok och lyrik. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• En skönlitterärt betydelsefull bernboksfattare och illustratör.
• Texter som kombinerar ord och bild.
• Ord och begrepp för ett varierat sätt uttrycka känslor och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Att man får med så många olika aspekter av språkutveckling är en av många fördelar med att arbeta med skönlitteratur. Med en undervisning där boken står i centrum kan vi stimulera elevernas intressen för att läsa och skriva. Med aktiviteter före, under och efter läsningen ger vi också eleverna rika möjligheter att kommunicera i tal och skrift (Lgr 22 syftesdelen).

Referens:

Lgr 22 Kursplan för svenska som andraspråk (2021) Skolverket