Inför den här terminen har mitt uppdrag delvis ändrats. På grund av besparingar har vi numera 1,5 svatjänster (tidigare 2) vilket innebär att jag fått överta 7 nyanlända elever från lågstadiet i min grupp som nu består av 10 elever mellan åk 1 och 6.
Eftersom jag valt att arbeta med ett djurtema, blev terminens första bilderbok Det var det fräckaste skriven av Werner Holzwarth och illustrerad av ALMA-prisvinnaren Wolf Erlbruch. Det kan vara svårt att hitta böcker som tilltalar både de yngre och äldre elever men det här roliga boken fick även de äldre att dra på munnen.
Boken handlar om en mullvad som en dag, när han tittar upp ur sin håla, får en bajskorv rakt på huvudet. Arg och irriterad tänker den närsynta mullvaden ta reda på vem den skyldige är. Han går runt till duvan, hästen, haren, geten, kon och grisen och frågar Är det du som har gjort det här? och pekar på sitt huvud. Men ingen av dem har gjort sig skyldig till det. Då tar har hjälp av två flugor som snabbt pekar ut vakthunden Hans-Henrik som den skyldige.
Boken har ett upprepande språk med händelser som återkommer vilket är bra för de nyanlända eleverna.
Efter att vi arbetat med texten på olika sätt, körläst vissa partier och återberättat med hjälp av bilderna, ville jag ge eleverna en strukturerad ordförrådsövning. Inspirerad av en den här grafisk modellen från Inger Lindbergs artikel Ordförrådet – en framgångsfaktor (2017), skapade jag bilder av djuren från boken i widgit.
Sen repeterade vi namnen på djuren och eleverna fick säga vad de heter på respektive modersmål, fick de varsitt ark klippa ut bilderna och limma fast de på ett papper.
Sedan skrev jag upp är, kan och har på tavlan. Vi gick igenom hur vi kan kategorisera djuren. Är de husdjur, bondgårdsdjur, insekter, fåglar eller vilda djur? Jag hade skrivit upp begreppen med översättningar på elevernas modersmål.
Därefter tittade vi på vad djuren kan göra och parade ihop djuren, där en del djur passar ihop med mer än ett ord. Vi tog hjälp av texten i boken och några ord var nya även för de elever som kommit lite längre i sin språkutveckling, tex beta, surra och böka.
Till sist tittade vi på vad djuren har.
ÄR
bondgårdsdjur husdjur vilt djur fågel insekt
KAN
gräva hoppa beta springa flyga surra böka
HAR
svans öron päls horn vingar
Nästa lektion fick eleverna arbeta parvis med att skriva till bilderna. Först skrev jag ett exempel att härma:
Katten är ett husdjur.
Katten kan hoppa. Katten en svans.
Sen skrev vi ett exempel tillsammans om flugan:
Flugan är en insekt.
Flugan kan flyga.
Flugan har vingar.
Några elevexempel:
Jag inser att det blev lite för mycket att skriva för de allra yngsta eleverna och att vi behöver fokusera på stor bokstav och punkt.
Nästa lektion var tanken att eleverna skulle träna på att samtala om bilderna i par. Men det blev inte som jag tänkt. De flesta eleverna är blyga för varandra och väldigt nya i svenska skolan och jag har svårt att få dem att samtala utan att jag är med och lotsar dem med frågor.
Lindberg (2017) tar i sin artikel upp några viktiga inslag i undervisningen för att eleverna ska utveckla ordförrådet. I det här momentet fick jag med några av punkterna:
- Presentera nya ord och begrepp i ett sammanhang (och inte som isolerade ord) med elevpassande definitioner och förklaringar kopplade till elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper.
- Använda bildstöd.
- Sträva efter ett interaktivt och elevaktivt arbete.
- Uppmana flerspråkiga elever till jämförelser med andra språk.
- Koppla orden till andra ord som de används tillsammans med i mer eller mindre fasta fraser.
Förhoppningsvis kommer jag att se en utveckling av det elevaktiva arbetet i takt med att eleverna blir tryggare med varandra. Jag behöver också ge rikligt med stöttning och låta de muntliga övningarna ta tid.
Referens:
Lindberg, Inger (2017). Ordförrådet – en framgångsfaktor (Skolverket)
Språk och lärande 