För tillfället funderar jag mycket på hur jag kan utforma skrivuppgifter som kan fånga elevernas intresse och samtidigt ge tillräckligt med stöttning så att alla kan känna sig kompetenta. Kreativitet och fasta ramar i skrivuppgifter skriver Malin Larsson om i sin utmärkta bok Skriv för livet – kreativt skrivande i svenskundervisningen (Gothia 2020). Hon menar att ”begränsningar och premisser är många gånger nycklar till kreativa texter. Strukturer är ett stöd för eleverna att lyckas vara kreativa.” (2020 s. 115). För mina svaelever är olika former av stöttning helt avgörande.
Det finns mycket i Malin Larssons bok som inspirerar och efter läsningen av novellen En annan där katten Doris spelar en viktig roll, tänkte jag att eleverna skulle få i uppgift att skriva en hyllningstext till ett husdjur, en människa eller kär ägodel.
I texten ville jag att eleverna skulle använda vissa skönlitterära grepp så innan skrivandet tittade vi lite närmare på författarens språk. Vi studerade hur Elin Nilsson använde sig av olika stilfigurer såsom triad, liknelse och anafor. Jag visade några exempel från texten:
Doris hörde alltid när man öppnade kylskåpet och kom springande som skjuten ur en kanon.
Jag gick igenom alla hennes favoritställen: elementen bakom soffan, routern till det trådlösa nätverket, de varma klinkerplattorna på golvet.
Den låg som ett täcke över allting. Över snön. Över huset. Över mig.
Eleverna fick sedan tillsammans leta efter fler exempel i texten.
Innan skrivandet gjorde jag en modell att följa för att stötta eleverna:
- Måla upp en scen där du verkligen trivs med husdjuret/personen/ägodelen.
- Ge tre anledningar till varför du tycker om din telefon/ varför den är viktig för dig.
- Använd en liknelse.
- Krydda med adjektiv så att läsaren får bilder i huvudet.
- Avsluta med en anafor.
Eftersom de flesta eleverna i gruppen behöver stöttning i sitt skrivande jobbar jag med I do, we do, you do. Jag skrev ett exempel att härma:
Harry!
Jag vill hylla dig, Harry. Min fina, snälla och trofasta vän. Det första jag ser när jag vaknar är dina pigga, intensiva ögon när du står med tassarna på sängkanten. Din viftande svans talar om att du är glad att se mig och det fyller mig med välbehag. En sån underbar start på dagen!
Jag kommer hem efter en lång dag på jobbet och öppnar ytterdörren. Då hör jag dina tassar och ser ett ulligt lurvmonster kika ner mot mig mellan trappstegen. Du fortsätter nerför trappan och hälsar glatt på mig. All min trötthet försvinner och jag spricker upp i ett leende. Jag känner mig lätt som en fjäder.
Det bästa jag vet är att sitta intill dig och långsamt stryka din päls och se hur du slappnar av och hur beröringen gör mina andetag lugnare.
När jag tittar in i dina mörka ögon känner jag din kravlösa kärlek och allt som är jobbigt försvinner för en stund.
Du är en vitamininjektion en gråregnig novemberdag.
Du är min pigga promenadkompis som får mig att gå ut i ur och skur.
Du är en trogen vän som alltid finns där.
Vi tittade tillsammans på min text och kollade hur jag följt modellen. Sedan skrev vi tillsammans om telefonen:
Några elevexempel:
Referens:
Larsson, M (2020). Skriv för livet – kreativt skrivande i svenskundervisningen. Stockholm: Gothia Fortbildning
Språk och lärande 