Mina två filtar

Den internationella barnboksdagen 2 april (HC Andersens födelsedag) brukar vi på Vikingaskolan uppmärksamma genom att ägna extra mycket tid till läsning den veckan. Temat på årets läsvecka var Flykt. Madeleine, vår duktiga skolbibliotekarie och jag hade samlat några böcker på temat och satt ihop en presentation som vi visade för lärarna som inspiration. En av böckerna jag fastnade för var Mina två filtar, en tvåspråkig bok (svenska och arabiska) skriven av Irena Kobold med illustrationer av Freya Blackwood. Det är en finstämd bok om mötet med ett nytt, kallt och obegripligt språk och vänskapens roll för att överbrygga rädslan med filten som en utmärkt metafor för språket. Genom hela boken finns nyanser av rött och blått som representerar de två språken.

Lilla Hjulet kommer till det nya landet där språket känns som ett kallt vattenfall och modersmålet blir en gammal, varm och mjuk filt som täcker hela kroppen.

En dag träffar hon en flicka i parken som leende vinkar till henne. Lilla Hjulet blir glad men vågar inte le tillbaka. Nästa gång de ses försöker flickan prata med henne men när det inte går leker de istället och med kroppsspråk gör de sig förstådda. De ses igen och varje gång har flickan med sig nya ord till Lilla Hjulet. Ord som hon tar med sig och gör till sina. Snart lät de inte längre så kalla och vassa. De hade börjat kännas varma och mjuka. I takt med att hon lär sig nya ord börjar hon väva en ny filt som växer hela tiden. Till slut är flickans nya filt lika varm och trygg som den gamla. Och jag vet att det inte gör någon skillnad vilken filt jag använder. Jag kommer ändå alltid att vara jag.

Lilla Hjulets röda gamla filt och den nya blå filten.

Förslag på frågor och aktiviteter efter läsningen:

• Jämför och diskutera bilderna på de båda filtarna. Finns det ord som är gemensamma?
• Om det finns elever i gruppen med liknande erfarenheter, hur upplevdes språket den första tiden?
• Vilka nya ord kommer flickan med?
• De första ord som ett barn möter, vilka är det? Varför?
• Skriv och illustrera de nya orden och skapa ett lapptäcke av ord tillsammans.
• Gör din egna språkfilt. Vilka var dina första nya ord? (för de elever med svenska som modersmål kan fundera kring de första orden på engelska). Här skulle de också kunna översätta de svenska orden till olika språk.

Min kollega Rana som läste boken i en åk 4, gjorde en spännande efter-läsningen-aktivitet. Hon som har en liknande upplevelse som Lilla Hjulet, valde att låta eleverna fundera kring hur hennes språkfilt såg ut, efter mötet med det svenska språket. Vilka var de första orden hon lärde sig eller tyckte var svåra? Eleverna fick skriva in de olika orden/fraserna.

Rana, vars modersmål är arabiska, berättade att det var spännande att se de arabisktalande elevernas reaktion när hon läste på arabiska. Det var med glädje och stolthet de hängde med i texten och även de övriga eleverna blev intresserade och försökte härma några arabiska ord. Om man som lärare inte kan språket själv, kan ju en möjlighet vara att låta eleverna läsa.

Det är viktigt att synliggöra elevers olika språk. Språk, lärande och identitetsutveckling hör samman och Cummins (2017) menar att identitet är ett viktigt teoretiskt och pedagogiskt begrepp som kan användas för att förbättra skolors resultat. “Det finns ett generellt samband mellan effektiv undervisning och positiva mänskliga relationer, men sambandet är särskilt viktigt för elever vars kultur i hemmet skiljer sig från den dominerande kulturen i skolan.” (2017 s.17). Enligt Cummins finns det en tydlig koppling mellan elevers vilja att satsa mer på skolan och en undervisning som bekräftar deras identiteter och värderar deras erfarenheter. 

Referens:

Cummins, J (2017). Flerspråkiga elever Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur