Vi avslutade arbetet med Tigern med en lite längre skrivuppgift. Du kan läsa mer om vårt arbete med boken här och här. Efter vi läst klart boken diskuterade vi en del om på vilket sätt huvudpersonen Rob hade förändrats under berättelsens gång.
När vi lär känna Rob i början av boken befinner han sig i en tung period i livet. Hans mamma har dött och pappan har svårt att hantera hennes bortgång. Han lägger locket på och tar sonen och flyttar. Rob trivs inte i skolan, han är mobbad och lider av svåra utslag på benen. En dag kallar rektorn in Rob. Han har fått påtryckningar från föräldrar som är rädda att utslagen smittar. Rektorn föreslår att Rob ska stanna hemma ett tag, tills salvan börjar verka. Rob som vet att hans utslag inte kommer att försvinna, går glad och lättad ut från rektorns rum. Nu skulle han slippa sina plågoandar.
Samma morgon innan han åkte bussen till skolan, hade han fått syn på tigern och den dagen stannar bussen där den aldrig stannar och Sixtine går på bussen. Denna arga, modiga och självklara flicka är Robs raka motsats. Tigern, Sixtine och Willie May, kvinnan som Rob lär känna under tiden han är hemma från skolan, hjälper Rob att lyfta locket på resväskan och han kan börja följa Willie Mays råd att låta sorgsenheten stiga upp.
I boken Att gå i huvudpersonens skor (Calkins, Tolan 2015) får vi följa några lärare när de arbetar med Tigern. Det finns en scen i boken som de lyfter fram. Det är ett stycke i bokens början då Rob åker skolbuss till skolan och utsätts för bröderna Threemongers mobbning. Jag högläste sidorna för eleverna.
Vi resonerade om vad som skulle hända om Rob träffade bröderna efter det han varit med om. Hanterar han situationen på ett annorlunda sätt?
Vi diskuterade också Kate Di Camillos användande av liknelser och jag skrev ner några exempel från boken som vi läste tillsammans:
Fågeln var så liten att jag kunde hålla den i handflatan.
Släppte du ut honom?, frågade Rob och hans hjärta sjönk som en tung sten.
Tandpetaren vippade när han pratade som om den försökte komma fram med en egen synpunkt.
Han arbetade länge med fågeln, ända tills den såg så verklig ut att den skulle brista ut i sång.
Beauchamp körde som en galning.
Och detta påminde Rob om att Willie May hade sagt att när han ryckte på axlarna såg han ut som en mager fågel som försökte flyga.
Hennes mjuka stämma hade svävat ovanför faderns mörka röst likt en fågel som flyger fram över den fasta marken.
Och så drog de fingrarna genom hans hår och klappade honom på huvudet som om han vore en hund.
Och alla barnen stirrade på henne med gapande munnar som om hon just hade klivit ut ur ett rymdskepp från en annan planet.
Skrivuppgiften eleverna fick efter läsningen handlar om att beskriva mötet mellan Rob och de två bröderna på skolbussen efter bokens slut. Men för att stötta eleverna visade jag först ett exempel som jag skrivit. En text som beskriver vad som händer när Rob kommer tillbaka till skolan efter att ha varit hemma en tid.
I klassrummet
Rob stod utanför den smutsvita dörren. Han tog ett djupt andetag och klev in i klassrummet. De flesta eleverna hade hunnit sätta sig. Mrs Soames stod med ryggen till klassen i färd med att skriva dagens schema på tavlan. Han kände Sixtines blick och efter en sekunds tvekande lyfte han huvudet och såg rakt in i hennes gröna ögon och log. Han fingrade på den lena träfiguren i fickan, len som en bebiskind. Tigern som han blev klar med igår kväll. Hoppas att Sixtine tycker om den, tänkte Rob när Mrs Soames vände sig om och sa:
– Rob! Vilken överraskning! Jag visste inte att du skulle komma tillbaka till skolan idag. Hon tittade på de ljusrosa små, knappt synliga fläckarna på hans ben.
-Jag är bättre nu, sa Rob med en klar röst.
-Han kan sitta bredvid mig! utbrast Sixtine plötsligt.
Det var som hon ville rädda honom från allas blickar. Men Rob hade inget emot att stå framför klassen, inte nu längre. Med självklara steg gick han och satte sig bredvid Sixtine.
Sedan visade jag en modell för klassen och vi läste mitt exempel en gång till, den här gången med instruktionen för ögonen.
- Beskriv platsen där Rob befinner sig. Använd adjektiv.
- Hur känner sig Rob och hur syns det?
- Vad gör Rob?
- Vad tänker Rob?
- Skriv en liknelse.
- Dialog
Därefter skrev vi en text tillsammans efter modellen. Vi beskrev Robs möte med rektorn efter han kommit tillbaka till skolan.
Hos rektorn
Utanför rektorns rum stod bruna plaststolar uppradade längs väggarna. Solen lyste genom fönstret och Rob kände sig svettig. Han var stressad och orolig för han visste inte vad rektorn skulle säga. Hans hjärta slog snabbt som en trumma.
-Vill du ha ett glas vatten? frågade rektorns sekreterare.
Innan Rob hann svara öppnades den smutsvita dörren och rektorn klev ut och talade om för Rob att han kunde komma in.
-Hej! sa Rob och då märkte Mr Phelmer att det var något i pojkens röst som var förändrat.
-Hej! svarade rektorn och sträckte fram sin hand.
De hälsade och Rob satte sig på den orangea plaststolen, samma stol han satt på för en månad sen. Den starka piplukten i rummet var densamma som förra gången men själv kände Rob sig väldigt förändrad.
– Hur är de med dig och dina utslag? undrade rektorn.
-Det har blivit mycket bättre, svarade Rob.
-Vad bra, sa rektorn. Då kan du börja skolan igen!
Rektorn såg i Robs ögon att han kände sig glad och han tänkte att någonting positivt hade hänt med pojken under de här veckorna.
Efter en liten tyst stund av tystnad sa Rob:
-Ja, för att utslagen är inte smittsamma.
När mötet var slut, gick Rob ut för att leta efter Sixtine. Han ville så gärna berätta att för henne att han skulle börja skolan igen.
Här följer några utdrag ur elevernas egna texter.
Några liknelser:
”Efter skolan fick Rob mot den gamla röda bussen. Den var röd som blod. Rob tog snabba steg mot bussen och satte sig på samma ställe som förut.
Han kände sig spänd, kan kände sig som en undulat som inte kunde stå stilla.
”Buss dörren öppnas och Sixtine kliver in hon har på sig en lång lila klänning klänningen började flyga som en fjäder när buss dörren öppnades.
Det var en varmt och solig dag när Rob stod och väntade på bussen. Han var svettig som en gris och törstig som en elefant.
Exempel på Robs tankar och hur han förändrats:
Under den här tiden Sixtine pratade och sa allt det här tänkte Rob att det kanske var sant att han har förändras och att han har blivit starkare. Han tänkte också på sin mamma hur mycket han saknar henne men håller sig stark ändå.
Rob väntade på bussen i stationen. Förut brukade han stå i kanten. Men nu, efter ett tag stod han i mitten av busshållplatsen.
Billy nöp Rob jättehård. Och då skrek Rob sluta och knuffade bort både Billy och Norton. Nu räcker det skrek Rob. Billy och Norton såg att Rob var arg. Dom ställde sig upp och satte sig längst bak i bussen.
Rob hittade två lediga stolar han gick för att sitta när han satt så kom bröderna Billy och Norton de stirrade på Rob.
– Varför är du här, sa bröderna samtidigt till Rob.
– Därför jag ska vara här jag har rätt för det, sa Rob med en stark röst.
Rob var rädd för att han sa det men ändå känns det bra för honom att han sa det.
Och så en replik som visar hur en elev tagit till sig Kate Di Camillos text och fångat rätt ton:
– Jaså kolla vem som är tillbaka här Kentucky star o hans gäri sa Billy Threemonger.
Vi avslutade arbetet med ett korsord som jag har konstruerat, baserat på ord och uttryck som vi jobbat med under arbetets gång. Det var en uppskattad aktivitet som innebar en del sökläsande i boken efter ord. Eleverna kunde konstatera att förutom att de fått ta del av en spännande och intressant berättelse, hade de också lärt sig nya ord.
Referens:
Calkins, Lucy & Tolan, Kathleen. (2015). Att gå i huvudpersonens skor Del 1 Föreställningsvärldar, förutsägelse och inferenser Göteborg: Daidalos
Språk och lärande 