Att använda modersmålet som resurs

I veckan provade jag för första gången tvillingläsning med min nya arabisktalande elev, inspirerad av Sara Persson. Boken vi läste var Nisse hos frisören, av Olof Landström och Lena Landström. Eleven läste först en sida på arabiska och sen samma sida på svenska. Vi samtalade om bilderna och sedan arbetade vi med att lägga bilder från boken i rätt ordning.

Därefter ville jag kolla elevens förståelse av texten. Vi gjorde därför övningen sant eller falskt, som du kan läsa mer om i Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. Eleven  läser påståenden om bokens innehåll och tar ställning om de stämmer eller ej. Jag gillar den här övningen eftersom den kan varieras så mycket och tvingar eleverna att diskutera. Påståendena kan skrivas så eleverna utmanas att tänka på eller mellan raderna.

Man skulle också kunna utveckla övningen till påståenden bortom raderna där eleven får utgå i från sig själv och ta ställning med ett tredje alternativ, både ja och nej. Eftersom mina elever oftast befinner sig i början av sin läs- och skrivutveckling på svenska, har vi mest jobbat med påståenden på raden. Jag brukar tänka på att arbeta med synonymer när jag skriver meningarna. I det här momentet hade jag förmånen att arbeta tillsammans med en studiehandledare som stöttade eleven genom att översätta vissa ord till arabiska. Den här övningen passar som sagt annars väldigt bra att arbeta parvis så att eleverna interagerar med varandra.

Tidigare den här veckan hade jag kartlagt elevens litteracitet (steg 2 i Skolverkets kartläggning). Jag såg där att trots sin ålder hade elevens inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling på modersmålet. Jag blev därför mycket glad då jag kunde konstatera att med hjälp av stöttning på arabiska, kunde eleven utan större problem lägga textremsorna rätt. Böckerna om Nisse är väldigt bra att arbeta med eftersom det bara är en mening på varje sida och illustrationerna ger mycket stöd.

Språk och identitet hör ihop. ”Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker” (kursplanen i Sva, Lgr 11). Vad händer med en elevs självkänsla när hen har kunskaper som inte kan uttryckas på svenska? Jag har funderat en del på hur viktigt det är att jag som lärare är medveten om vilka språk mina elever talar och visar intresse och stärker eleverna i deras flerspråkighet. Hur kan man göra det? Jag hälsar på morgonen på elevernas olika språk; Sain uu, Hola, Buna, Salaam, Privet och Hej! När vi diskuterar ord brukar jag ofta fråga vad motsvarande ord heter på elevens modersmål.  Jag försöker också uppmuntra eleverna till att använda sitt starkaste språk när svenskan inte räcker till, tex när vi skriver i loggboken. Jag har samarbete med modersmålslärare och vi har också flerspråkig personal som kan hjälpa till att översätta vid behov. Jag har dock upplevt att många elever är lite motvilliga att använda andra språk än svenska. Det behöver jag utveckla ytterligare, kanske genom att mer explicit visa hur man skulle kunna göra. Jag gjorde den här postern i Canva och satte upp i mitt klassrum för att påminna eleverna. Att inte skriva modersmål var medvetet för att en del  flerspråkiga elever pratar ett språk hemma och har ett annat skolspråk. Det starkaste språket behöver inte alltid vara modersmålet.

Eva Norén har skrivit en avhandling om flerspråkiga klassrum och matematikundervisning. Hon menar att om läraren inkluderar de flerspråkiga eleverna genom att synliggöra språken känner eleverna trygghet, engagemanget ökar och det gynnar lärandet. Skolan måste bli bättre på att tillvarata elevers flerspråkighet, menar Carla Jonsson i en artikel om flerspråkighet i DN publicerad 12/3-16. Carla Jonsson  forskar inom sociolingvistik och flerspråkighet vid Stockholm universitet. Synen på flerspråkighet är på väg att ändras och man behöver inte kunna läsa och skriva på ett språk för att vara flerspråkig. Det handlar om att kunna kommunicera på olika språk, menar Jonsson. Att vår syn på flerspråkighet är på väg att ändras blev tydligt när jag tidigare i veckan pratade med en elev i förskoleklass. När jag kommenterade hennes framsteg i att läsa på svenska konstaterade hon nöjt att hon nu kan tre språk. Förutom  modersmålet och svenska kan hon även prata på spanska eftersom hennes klasskompis lärt henne det.

 

Annonser

One thought on “Att använda modersmålet som resurs

  1. Ping: När boken vidgar vår värld | Språk och lärande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s